Fluorescens

Med fluorescens på frimärken avses återkastande av ljus från frimärkts papper vid belysning med ultraviolett ljus (UV-lampa). Förekommsten av fluorescens på svenska frimärken började i mitten av 70-talet. Det finns flera olika varianter av fluoroscens och ska försöka förklara utan att gå in alldeles för ljupt vad det är. Först vad fluoroscens är och vad den används till.

Vad är fluorescens?

Fluorescens innebär att ett ämne som har absorberat ljus eller annan elektromagnetisk strålning, återutsänder (återemitterar) ljus. Enkelt kan man säga att det egentligen är ett ljus vi människor inte kan se men i en UV-lampa blir lyser det upp så att vi kan uppfatta det.

Fluor är en ytterligt aggressiv och giftig gas och har fått sitt namn från mineralet fluorit, eftersom detta mineral var det första från vilket grundämnet fluor isolerades. Fluor har alltså i och för sig ingenting med fluorescens att göra, och att använda ordet fluor i stället för fluorescens är givetvis helt felaktigt. Ungefär likadant är det med ordet fosforescens. Gul fosfor lyser i mörker med ett gulgrönt sken, Detta är ett kemiskt förlopp och har ingenting med fosforescens att göra, men fenomenet fosforescens har ändå fått sitt namn efter grundämnet.

Inom den filatelistiska världen är det sedan länge bevisats att UV-belysning är av stort värde vid nyansbestämningar och för påvisandet av reparationer. De pigment som ingår i tryckfärgen kan ha en svag fluorescens och så även papper och lim. Intresset för fluorescens har emellertid först på sistone tagit fart i och med att fluorescensmedel avsiktligt tillförts frimärkspapperet och att s k optiska vitmedel oavsiktligt besmittat frimärkspapperet.

Varför fluorescens?

För sedlar har man tillfört fluorescens för att försvåra förfalskningar. För frimärket är anledningen lite annorlunda. Avsikten med att tillföra frimärkspapperet ett medel som ger en gul fluorescens var att denna skulle kunna användas för att i en maskin automatiskt vända och stämpla frankerade brev. Samma fluorescensmedel används av post-, telegraf- och telefonistitutionerna i många länder i Europa. Detta medel kan också läggas som ett ytskikt på ett icke fluorescerande frimärkspapper. Ytan får härvid en gulaktig färgton och för att motverka detta har frimärkspapperet bestrukits med ytterligare ett skikt innehållande optiskt vitmedel (engelskt papper). Ett optiskt vitmedel fluorescerar huvudsakligen med violett-blått ljus. Ett sådant papper ger under UV-lampan, på grund av att de båda fluorescensfärgerna överlagras, ett intryck av vit fluorescens.

Det gula fluorescensmedlet infördes i Sverige 1966-1967 började man testa och kom slutligen på en papperskvalité som var tillfredsställande. I samband med att Postverket i början på 1974 önskade en ny, slätare papperskvalitet (P55) än den tidigare använda (i praktiken D-papperet i 80g/m2 i stället för ursprungligen 65 g/m2), övergick man emellertid vid papperstillverkningen till en ny, mera lätthanterlig tillsatsmetod för det gula fluorescensmedlet. Vissa ändrade egenskaper hos frimärkspapperet kan sättas i samband med denna övergång, som även innebar en viss sänkning av halten fluorescensmedel i papperet.

Det vitmedel som tillfördes hade ett enda ändamål och det var att göra pappret "vitare än vit". Det var för att neutralisera det gulaktiga tonen som papper har. Det är ytters lite medel som behövs för detta ändamål. Medlet har några nackdelar, ett är att den "smittar" av sig till andra föremål och ett annat är att det bleknar med tiden i direkt solljus.

1. Avsiktlig fluorescens - Tillverkaren har avsiktligen tillsatt fluorescensmedel vid pappersframställningen. Följande varianter finns hos sveska frimärken:
1. Gul fluorescens - på något genomskinligt, svagt färgat papper med blank gummering (Fx) t.ex. SE. 685 1970 45 öre Timmerflottning.
2. Gul fluorescens - på icke genomskinligt, svagt färgat papper med osynlig gummering t.ex. SE. 820F 1973 55 öre Träd.
3. Gul fluorescens - på icke genomskinligt, vitt papper med osynlig gummering (Fy) t.ex. SE. 930-935 1975 Vaka, Värna & Hjälpa.
4. Vit fluorescens - på något genomskinligt, vitt papper (bestruket) med synlig gummering t.ex. SE. 763-767 1972 Svenskt Glas.
2. Oavsiktlig fluorescens - Tillverkaren har av misstag tillfört fluorescensmedel vid pappersframställningen:
1. Vitmedels-fluorescens - (vit, svagt blåaktig) på icke genomskinligt, vitt (bestruket) papper med osynlig gummering (FVM) t.ex. SE. 1073FVM 1979 4 kr Väggtextil (första utgåvor).
2. Gul fluorescens - på något genomskinligt, svagt färgat papper med blank gummering t.ex. SE. 300F 1968 1,40 kr Tre Kronor.
3. Gul fluorescens - på icke genomskinligt, vitt papper med osynlig gummering t.ex. SE. 973F 1976 Dryckeshorn.
3. Ofluorescens - Frimärken får en mörklila färg vid ultraviolett belysning t.ex SE. 1016-1020 1977 Lokaltraffiken 100 år.

Irwing-skalan

Det finns en skala som heter Irwing-skalan som graderar hur pass starkt fluorescens lyser under en UVlampa. Den är graderad enligt följande:

Papper	Skala	Exempel under UV-lampa
Dött	0
Icke-fluorescerande	1
Matt-fluorescerande	2-3
Låg-fluorescerande	3-4
Fluorescerande	5-6
Medium-fluorescerande	7-8
Hög-fluorescerande	9-10
Högljust-fluorescerande	11-12

| Upp | Tillbaka |

Fluorescens på svenska frimärken

Factnr.	Fluor	Normalt	Under UV-lampa
SE. 429 & 430 (1964 & 1967)	429 - ingen fluorescens 430 - gulfluorescerande
SE. 600 & 601 (1967 & 1967)	600 - gulfluorescerande 601 - gulfluorescerande
SE. 653 & 652 (1969 & 1969)	653 - vitfluorescerande 652 - gulfluorescerande
SE. 680 & 683 (1969 & 1969)	680 - vitfluorescerande 683 - gulfluorescerande
SE. 691 & 691F (1970 & 1970)	691   - ofluorescerande 691F - gulfluorescerande

| Upp | Tillbaka |

Fluorescens på svenska häften

Factnr. / (År)	Fluor / Frimärken	Normalt	Under UV-lampa
SE. H238 (1970)	H238 - vitfluorescens SE. 711-715
SE. H288 (1976)	H288 - gulfluorescens SE. 958F - gulfluorescens SE. 958 - vitmedelfluorescens
SE. H585 (2011)	H585 - vitfluorescens SE. 2812-2816
SE. SH15 (2004)	SH15 - vitfluorescens SE. 2429-2432 Självhäftande
SE. SH42 (2010)	SH42 - vitfluorescens SE. 2756-2760 Självhäftande