Skånska - svensk ordlista...

A! — utrops ord, som uttrycker förundran, tvivelsmål, smärta eller glädje.

Aau — Ja! (jakande)

Abbekat — advokat

Abekatt — person som härmar andra, härmapa

Aberunk — mycket dåligt; "Vicket jaävla aberunk..." (hört av en äldre taxichaffis i Malmö för längesedan) (bidrag Jan G)

Ackedera — ackordera

Aftenmaud — kvällsmat

Aga el. Åga, Auga — åka

Aletudor — träskor (hört av en trelleborgare, bidrag Magnus G)

Alika — kaja, en person med dåligt ölsinne

Alltihoppa — alltsammans

Almindelig — (från danskan) vanlig

Amen — I Malmö vanligt att börja en mening med eller för att uttrycka uppgiven förvåning; 1. Amen, om man skulle ha en flabb kaffe — man skulle kanske skulle ha lite kaffe, 2. Amen, punktering — punktering... (bidrag Niklas G:)

Arsleholm — Hässleholm

Asa el. Ausa — släpa

Atte — "Så-att-e", "att" lite utdraget, förtydliga själva meningen eller innehållet

Attes — i går kväll

Augebräda el. Åukerhöna — bänk man sitter på på ettt fordon, från början "kusksits"

Augedyna — sittdyna i eller på fordon

Augerhyna — nyckelpiga

Aulannsvinn — frånlandsvind (hört i Vik, Österlen); Lann — land; Vinn — vind

Aus — något stort, tungt, enormt; "Vi feck va fim drängar sum ausa in auset, sau tungt va de" — Vi fick vara fem drängar som släpade in något stort, så tungt var det.

Ausa — släpa

Ausel — 1) röven, arsel 2) idiot ; "auselet" bestämnd form

Aushull — rövhål

Auvi — 1) vrång, tvär, sur, 2) motvals, något som hela tiden sätter sig emot

Autostradan — motorväg (äldre benämning på landets första motorväg mellan Malmö och Lund)

Avis — (från danskan) tidning

| Upp | Tillbaka |

Backaloppa — barn från stadsdelen Backarna (Kirseberg) i Malmö. Backapåg sades ofta i nedsättande betydelse, backaungar — skitungar, backatös — något ännu värre

Backarna — stadsdelen Kirseberg i Malmö

Badfitta — den som kommer sist upp ur vattnet vid badning; "Sist upp e en badfitta!"

Badkruka — fegis (bad), en som inte vågar hoppa i vattnet

Bagetter — efteråt

Bagvänd — fumlig, omständlig

Balle plur. ballarna — skinka, rumphalva. Här har det i stockholmska slangordet en helt annan mening i "balle" där det betyder penis. Det kan uppstå lite förbristningar i språket om en skånsk kvinna skulle slå sig på rumpan i Stockholmsområdet och utbrista "Au som faan! Jau fick ont i mina ballar!"...

Bang — (från danska bange) rädd

Banga — dra sig ur, inte våga; "Bangar dau?" — vågar du inte?

Barja saj/si — lugna ner sig

Beda el. bejda — 1) beta, sockerbeta 2) tur 3) bita (t ex av ett djur eller insekt)(tredje överst. bidrag besökare Charlotta R)

Bein/bejn — ben

Beng — dum

Bengalo — dum i huvudet

Beng i huet/loet — dum i huvudet

Betuttad — kär, förtjust

Bia — biograf

Bijdas/bidas — bitas

Bier/Bir — öl

Bierhål — mun

Bissing sing. — 1. tand, -ar plur., 2. plugghäst, en som pluggar; "Bissing, bissing, din förläste fan!" (bidrag Niklas G.)

Bladda — en hög av något obehagligt, typ komocka, sörja m.m.

Blaga/blauga — spottloska, uppkastning

Blannevann — groggvirke

Ble/blej — bliva

Blemma — infekterat utslag

Blitt — blivit

Bloa — blöda

Bläcka — fylla, berusning av alkohol

Blära — 1. blåsa av alla sorter, 2. boll eller liknande med rund form

Blänga — stirra

Blöd — mjuk, känslig

Bobbe — tölp, stropp

Bojsor/böjsor — byxor

Bonkaknöll/bunkaknöll — gruppsex

Bonke/bunke — 1. en hög, något som bunkats ihop, 2. en mängd, flera

Bonn — botten; "Finns det ingen bonn i dej, påg?" till en storätare

Bonna — 1. bönder vid Bonne (bidrag Jag G), 2. bottna, nå botten

Bonne — bonde

Boppe plur. boppar — bröst, ett snällare uttryck för kvinnans behag

Bor — bord; Boret — bordet

braugare — fisa högljutt, brakskit

braugarvann — diarré

bre — 1) bred, bredda 2) Brer

brenne/bränne — ved

brillår — glasögon, jfr. glojärn

Brocka — cementblandare (bidrag av Sven U)

Broräcke — dålig bil (bidrag av Nina L)

Bruga — använda

Brödrar — bröder

Bröte — skräp

Brövvla — skrodera, skryta

Buffelpiss — om man inte gillar något drikbart, till exempel om inte gillar öl kallar man det för "Buffelpiss. Samma har hörts på en fest om whiskey

Bug — mage; bugafylla — proppmätt (se även Bugasprängd)

Bugasprängd — proppmätt

Bull — skit, tråkigt, skitprat

Bulle — brödbulle; "franska", "fralla"

Bulle i bulle — populärt mellanmål bland skolelever, rekryter, slöfockar och gottegrisar; Delicato-bulle i en franskbrödbulle

Bullerfjös — en stor och klumpig individ, människa eller djur (detta bidrag är från besökare på denna sida)

Buskablyg — en blyg person som gärna finns i bakgrunden

Båbbe — tölp, nedsättande uttryck om någon

Bäla (i sig) — att dricka i stora klunkar (bidrag R-M Walldén)

Bäng/Beng — (framför allt ett malmöitiskt uttryck, kort version av "Bängalo") dum, idiot, tokig, galen

Bängalo/bengalo — dum, idiot, tokig, galen

Bärga sej — lugna sig

Böla — gråta, lipa, klaga

Bör — (förkortad version av "Rullebör") skottkärra. (bidrag Niklas G.)

Bösse — homosexuell, bög

| Upp | Tillbaka |

Chokelad — choklad

Choklad, ett — i Skåne säger folk "ett choklad" istället för i resten av landet "en choklad"

Coca "Cåcka" — Coca-Cola. Bland "norrläningar" i allmänhet och stockolmare i synnerhet är det praxis att se extremt förvånad ut om man beställer en "Coca", och nästan otroligt säga: - "Du menar cola, va?". I Skåne är "kola" ett godis och inte en läskedryck. Språkförbistringen äro total...

Cocabonnar — glasögon med tjocka glas (tjocka som bottnarna på Coca-Cola-flaskor)

CP-knast — olämplig förolämpning mot någon som inte beter sig som andra

Cykelen — cykeln (som jävelen, Triangelen, nyckelen)

| Upp | Tillbaka |

Dabba si/saj — begå fel, göra bort sig

dampen — fuktig

dann — konstig, lite udda, sliten; "han va skitt å dann." — han var dålig och lite udda

Darred — darrig

Dase — manliga könsorganet

Datta — dia

Datte sing., plur. dattar — bröst, snällare form av ordet pattar

Dendarrade — den där

Deng el. däng — stryk; "passa di saur du ente faur deng" — passa dig så att du inte får stryk

Di blåe — Malmö FF

Di gule — IFK Malmö

Di röe — Helsingborgs IF

Di vide — IFK Ystad

Dijn danske skidderöv — nedsättande om danskar; din danske skitröv

Ding — dum, efterbliven

Diskelase — disktrasa

Ditta — detta

Doffsing — fager, vacker, läcker, snygg (bidrag av Sofus en skåning boende i Norrlann, Västerås)

Dojja — sko, "Dojjor" plur. (kallas även för "pjuck")

Dorra — tur, kanske endast i Malmö

Dra en penna — dra en rövare, lura någon

Dratta — fumlig person, snubbla, falla

Drul — lat, slyngel

Drummel — dumbom

Drypare — gonorré, könssjukodom

Drämma — slå hårt

Drös — samling, hög

Drösa — att inte göra något, inte få något gjort, lat

Dyng raug/rauk — full, överförfriskad

Dynga — gödsel, skit

Dålli — dålig, sjuk

Däcka — stupfull; när man är full och somnar har man i Skåne däckat

Dö- — vanlig förstärkningsprefix i malmöitiskan. Någonting kan vara "döroligt" eller "dötradigt" eller "dömycket", men alltid med kraftig betoning på "dö".

Döba — rejäl regnskur (bidrag av Jörgen Sköld)

Dölla — vatten och jord i en vattenpöl (bidrag av Marie G)

Dörrahulled — dörröppning; "Stå ente där i dörrahulled!" — Stå inte där mitt i dörrppningen (i vägen)! (Jan Sterners bidrag)

| Upp | Tillbaka |

Eblagröd — äpplekräm

Eblaträ — äppleträd

Eble — äpple

Eda/Ejda — äta

Ederkopp — spindel (fr. danska)

Ejgen — någon som är udda i sitt sätt jämfört med andra

Ejn falsk — korvbröd med mos och senap och/eller ketchup, inhandlades på kvarterets kjolla (korvkiosk)

Ejna — ensam

Elefantare — Elefantøl, ett lite starkare danskt öl från Carlsbergs bryggeri

Elling — ankunge

Ente — inte

Etter — efter

Ettergille — efterfest

Ettri — närvös, otålig, ettrig

Evvja — vidrig vätska eller ibland något mer trögflytande klägg

| Upp | Tillbaka |

fajjan — far, som mojjan — mor

Farledd/farlitt — farligt

Fasslassbulle/Fastlagsbulle — semla

Fed — fet

Fejjan — 1. ansiktet, 2. Facebook

Fesen — mesig, blekfisig

Fesjonken — fisljummen

Fesk — fisk

Fibbla — fumla

Fillingar — kalsonger

Fitt — fett, flott

Fitta — fumla, pilla med något så att det drar ut på tiden; "Stå ente å fitta me nycklarna!" — Stå inte och fumla med nycklarna!

Fittafläckar — fettfläckar

Fittamad/-maud — smörgås (med flott)

Fjabbe — löjlig person alt. Fjatte

Fjaset — 1) det kvinnliga underlivet, 2) (i vissa delar av Skåne) röven, huvudet

Fjåne — idiot, tönt

Flabb — mun; "po flabben" — stryk, "Va fan glor'u påu? Ska du hau po flabben"? — hört i stan (Malmö) vid en utekväll med vännerna av en överförfriskad okänd person och betyder något i stil med "Vad stirrar du på? Ska du ha stryk?", "Håll flabben" — var tyst, håll mun

Flabba — 1. skratta, 2. prata mycket, pratkvarn

Flad — flat; "Flad lusing" — örfil, orre

Flarra — flaska

Flad — flat; "Flad lusing" — örfil, orre

Flausigt — någon eller något som är under bältet i sin framtoning

Flautfesk — plattfisk

Flebb pl. -ar — blugdläpp, -ar

Flua — fluga

Fly maj — räck mig; "Kan du fly maj sauwsen?" — Vill Du vara så vänlig och räcka mig såsen?

Flängd — dum, mindre begåvad

Flöjta — vissla

Fnatt — galen; "Haur du fått flatt?" — är du galen?

Fnatta — klia sig

Fnatta po — skynda på

Fnurret — oreda

Forrkle/förrkle — förkläde

Forrtrydda — missunna, se även Fötröden

Fossing — fot

Fransbrö — långfranska

Främmad — gäster

Fubbick/fobbick — idiot, tönt

Ful/fuhl — fågel

Fula si — göra sig till, föreställa sig

Fulafrö — fågelfrö

Fydderna — fötterna; "Runn unner fydderna" — berusad

Fyle — pöbel, skräpfolk, suspekta figurer, pack

Fylle — alkohol

Fyllehund/fyllehung — alkoholist, A-lagare

Fyllesnuda — egentligen det pussiga ansiktet hos en människa med överdriven alkoholkonsumtion, ytterligare en benämning på alkoholist

Fårstånned — förståndet

Fälleben — krokben

Färi — färdig

Fästenåwl — säkerhetsnål

Förjävelen — för satan

Förläst — en som läst för mycket och blivit lite annorlunda i sättet att vara

Förtröden — avundsjuk, missunna

Förvidden/Förveden/forvidden — nyfiken

| Upp | Tillbaka |

Gaba — gapa, skrika, sjunga

Gabekatta — högröstad kvinna

Gada — gata; gadehus — gathus, hus utmed gatan

Gadd — tand

Gaffla — tjata, att envist babbla och stå på sig, pladdra dumheter, mun; "Sluda nau gaffla!" — Sluta nu tjata!

Gala — tala högt

Galled — togigt, galet

Gallen — arg, tokig

Gapflabb — gapskratt

Garnityr — löständer, lite humoristiskt då i övriga riket betyder det utsmyckning. Betyder även i Skåne någon med iögonfallande tänder som man lägger märke till och kommenterar , lite som Ross i Vänner med överdrivet vita nästan självlyssande tänder.

Gappflabba/gaupflabba — gapskratt

Geggamoija/giggamoija — sammanblandniing av jord eller lera och vatten till en smet som t.ex. barn mer än gärna leker med

Gida (G:et uttalas som j) — orka

Gider — orkar

Gille — fest, kalas; Ålagille — fest där ålen är huvudrätten

Gina — ta en genväg

Girra — cykel

Gita/gida — orka; "Ja gider ente eda mer mad!" — Jag orkar inte äta mer mat!

Glatta — halka

Glo — stirra

Glojärn/glojarn — glasögon, brillor

Glosoppa — stirra, nyfiken; icke-existerande maträtt som den som tittar på någon annan påstås ha ätit, kan varieras med tillägg som "stirrsås" eller "blängsylta"; "Haur du ädit glosoppa te midda? — Va fan stirrar du på!.

Glytt/glött — barn; på bussen "barnbiljett, tack", säger en ungdom... bussföraren svarar lite sarkastiskt "en biljett till en glytt var det, ja"

Glytta sej/si — tramsa, göra sig barnslig

Glyttacykel — sparkcykel (bidrag Niklas N:)

Glyttaglytt — barnbarn

Glyttahamn — livmoder

Glyttig/glyttit — barnslig/barnsligt

Gnuen — en snål person

Gnälleröv — gnällspik, kverulant

Goa tider — gott om tid

Goll — golv, bestämd fom

Golled — golvet

Gona sig/si — njuta, ta sig , ligga och dra (t ex i marinad)

Gottit — godis

Graj grajor plur. — sak

Grann — 1) vacker; Grannt vär — vackert väder, 2) förstärkningsord; "lide grann" — mycket lite

Grebba — flicka

Greda — gråta, lipa, grina (rikssvenska, se nedan vad "grina" betyder i Skåne)

Grina — skratta, flina. I rikssvenskan betyder detta direkt motsatsen, det vill säga gråta. Kan bli lite konstigt på till exempel vid en begravning där en från Stockholm talar om för en skåning att de grinat på moster Hildas begravning. Skåningen tänker per automatik att de inte gillar moster Hilda då de skrattat vid hennes begravning...

Grishals — fläskkarré. Finare ord för uppsvenskar som är lite känsligare och som inte vill veta var köttbiten de har på tallriken kommer från.

Grisatassar — grisfötter, även Grisafödder eller Grisafydder

Grebba/gräbba — flicka

Grunna — fundera

Gruwa si/sej — ängsla sig för något

Goll — golvet

Gråggavär — en dag med dåligt väder, med innebörden att man lika bra kan bli hemma och dricka grogg

Gröd — Gröt (bidrag av Stefan N.)

Grönfoer/Grönfor — Grönsaker (Jan Sterners bidrag)

Gump — ändan på en människa, skinkorna, baken. Se även Röv och Balle (den skånska)

Gustav — Gustav Adolfs Torg i centrala Malmö

Gån/Gåen — dumhuvud; "E dau rent gån i huet?" — Är du dum i huvudet? (Maries bidrag som fd. österlenbo). Från eng. "gone" — borta

Gåur i nitti — något som går fort, t.ex. en bil

Gåusafitt — gåsflott

Gåusakråus/gåsakrås — tillredd gåshals och inälvorna vid sidan om som ingår vid Mårten gåsfirandet i november.

Gällen (j-ljud) — vind, vindsförråd

Gäre (j-ljud) — gärdsgård

Gög (j-ljud) — oftast varmt kaffe med brännvin

Gögarunna — gå från ställe till ställe och dricka alkoholhaltiga drycker

Gökavär — perfekt väder för sex

Gömme — kurragömma

Göura po si — att man tömmer tarm eller urinblåsa oavsiktligt

Görka — Gurka

Gött göttigt — gott, bra, utmärkt, toppen

| Upp | Tillbaka |

Ha — vad?; "Ha sir du?" — vad säger du?

Ha si — bete sig (underförstått opassande)

Ha forr? — Varför? (Kiviks dialekt, Maries bidrag); "Ha forr di forr?" kan på Österlen tydas som: Varför det då? eller en kortare variant: "Ha di forr?" blir: Varför det?

Hagallen — girig, pryl- och pengakåt

Hagga — elek och gärna en ful kärring

Halleda/halledau — Herre Gud

Hallo — uppståndelse, oväsen; "Di va itt jävla hallo hos Åuge igåur:" — Det var ett himla oväsen hos Åke igår.

Halvding — en smula efterbliven

Hann — 1) hand, 2) hinna, komma i tid; "Sicken tur... Jau hann!" — vilken tur... jag kom i tid!

Hannavalen — fumlig, opraktisk (bidrag av Nina L)

Harrlitt — härligt

Hatt — 1) haft, 2) huvudbonad

Hattadam — kvinna ur högre socialgrupp

Hattaskrälle/hattaskrålle — nedsättande benämning på damhatt, en ofta medveten och igönfallande sådan

Hau si/saj — uppföra sig tillgjort eller onaturligt

Haur — har

Hauwgallen — hagalen, girig

Hebbert — en stående och svagt lutandebstor bajstollei fast och aggresivt tillstånd, avföring; "E di pågadrulen som haur latt ejn hebbert udanfårr dårren?" — Är det pojkspolingen som har lagt avföringen utanför dörren?

Hia dej/di — lugna dig (bidrag av Johan F)

Hialös/hijalös — orolig, jäktad, stressad, stirrig, otålig, rastlös

Hied/hijed — otålig, stirrig (se även Ännaklämd)

Hidder — heter

Hilla — 1. hälla, 2. trassla, snärja; "Hilla in si/saj" — trassla till det, snäja in sig

Hilleben — krokben

Himm — hem, "himma" — hemma

Himmalavad/hjemmelaved — hemlagad, hemmagjort

Himmaluad — hemmagjord

Himmave — hemmavid

Himmali — hemlig

Himst — hemskt

Hinkavis med vann — väldigt mycket regn, för att måla upp en bild att det ösregnar eller att "himlen öppnat sig".

Hinsian — denna sidan om, denna sidan om staketet, floden eller huset

Hipsamoppe — flakmopped (moped med flak framtill) (Anne W:s bidrag; från Kristianstadstrakten)

Hittefåret — omskrivning av bokstäverna i "fittehåret", underförstått att det var nära ögat eller det var på håret; "De va på hittefåret!"

Hittepå — lögn, osanning, fiktiv historia

Hittår — heter

Hiva/hijva — kasta

Ho/hoe/hue — huvud; "Sicked ho?" — uttruck i Österlen (bl.a. Simrishamn, Kivik) som betyder något i still med "Adu, hur fan ser du ut?", "Ålahue" — idiot, efterbliven

Hoeded/howeded — huvudet

Holians — ungefär, ganska, tämligen (bidrag Ragnar P)

Hoppatuad — hoptrasslad

Houndan — kraftuttryck; "För houndan" — för satan, (syftar på talet 100)

Hubba — flytta; hört på Österlen "Hubba si!/Hubba di!" vilket betyder "Flytta på dig!"

Hudda — litet hus, kolonistuga, fiskstuga (t.ex fiskehudda)

Huggejärn — stämjärn

Hull — håla

Hundan — attan, för sjutton

Hunn/hung/hynn — 1. hund; Hungalurt — hundbajs, 2. hon

Hunnajävel — byracka

Hunnalort — hundskit

Huns/hons — hennes

Hunt? — Hur? (Kiviks dialekt); "Hunt e de me di?" vilket på Österlen betyder något i still med: Hur är det med dig?, Läget?

Hussa sing. — 1) strumpa, 2) dålig, kass (spelare, utövare), "hussor" plur. — 1) strumpor, 2) flera dåliga eller ett hel grupp dåliga (spelare, utövare)

Hussebann — strumpeband

Husseslirare — remdriven moped (bidrag Anders L.)

Hussespark/Hosespark — Oren träff eller spark i fotboll (bidrag av J Dahlqvist och Jan D)

Hutt — snaps

Hutta — kasta

Huwa/hua — mössa, luva, huva

Hyner — Ta det lugnt, lata sig, slappna av (Österlen, Maries bidrag)

Hynna — höna

Hysekyser — att man ska inte vara omständig (kommer troligtvis från danskan, bidrag av Gunilla D)

Hålla kväll — avsluta arbetet för dagen, gå hem

Hång — girig, åpen, hagalen (bidrag av Anna T M) Håsa — 1. strumpa, 2. fegis

Håsebann — strumpeband

Hälla sig — lägga sig (i sängen)

Hällörad — frireligiös, skenhelig, en person som inte vet vilken religion den tillhör

Hänne — hän, någonstans; "Var ligger Oxie hänne?" — var ligger Oxie någonstans?

Härförleden — för en tid sedan, häromdagen, förleden

Häromsistens — för en tid sedan, häromdagen, förleden

Hässlehulla — Hässleholm; som Trellehulla (Trelleborg)

Hönsaminne/hynsaminne — dåligt minne, syftar till storleken på hjärnan jämfört med människans

| Upp | Tillbaka |

I aftes — igår kväll (bidrag besökare Charlotta R)

igane — ekorre, uttryck från nordost Skåne/Blekinge, alt. ikarne

Iheller — heller

Ihopparullad — hoprullad

Illanes — het, varmt; "Spisen va illanes rö" — spisen var illröd

Illmari — slug

Inbegad — ingrodd, inmosat

Ingan — innan

Innebrännare — svullen och röd akne som inte går att klämma ut och som gör väldigt ont. Rent utseendemässigt ser det ut som en trafiksignal om den är placerad mitt i ansiktet.

Islöv — Eslöv

Itt — ett

Illbatting — envis omedgörligt barn eller person

Ivaj — iväg

| Upp | Tillbaka |

Javäll — jadå (kommer från tyska Jawohl)

Jeschivaregur — gästgivaregård, värdshus

Jidder — bråk, dispyt, problem, strul

Jiddra — bråka, slåss, diskutera högljutt

Jiddor — bråk

Jiter/jider — orka (att jida blir att orka); "Jiter inte" — orkar inte, alternativ lite lngre söderut som t ex Malmö "Jider ente" (bidrag av Peter F)

Jonken — ljummen, avslagen

Jor — jord

Jorbär — jordgubbar

Jorpäror — potatis

Jubba — jobba, arbeta

Junte — Är ju inte (sammansatt konstigt skånskt ord... ja, vi är konstiga om det inte redan framgått med denna ordlista... )

Järe — gärdsgård

-jävel — -jäkel; suffix som ofta används i nedsättande syfte: "tjyvajävel", "kattajävel" eller "biljävel"

| Upp | Tillbaka |

Kadong — kondom

Kadongmössa — liten upprullad mössa, även kallad Beamie (bidrag Niklas G.)

Kaga — 1) kaka: "köbekaga" köpt kaka, 2) kaxig: "kaga si" vara kaxig

Kagehus — bageri, konditori

Kagesmed — kaksmet

Kagi/kagig — kaxig, framfusig, självsäker

Kajbent — vänsterfotad

Kajhänt — vänsterhänt

Kalla pu Ulrik — spy, kräka, kasta upp (maginnehållet)

Kamma daj — dra något gammalt över dig, skärp dig, gå och lägg dig

Kanon — jätte bra, perfekt, förstärkningsord som till exempel "Kanon bra" vilket blir väldigt bra.

Kartoffel — potatis

Kartofflagröd/kartoffelgröd — potatismos

Kasa — glida, åka kana

Kasebana — rutschkana

Kasedans/kausedans — dansa till dansband, mogendans

Kass — 1) kasse, påse (jmf. "pusse"), 2) dålig, värdelös

Kaugehus — bageri, konditori

Kaugi — kaxig, trotsig

Kausa — hasa, glida

Ked — trött, less (fr. danskan och uttalas med ett hårt k, betyder på danska ledsen)

Keff — tråkig, dåligt

Kelen — glad för att kelas med

Keppa (hårt k) — keps

Kex (med tj-ljud, uttalas i Skåne [tjeks]) — mellansverige och uppåt uttalar "kex" med ett hårt k. Vilket är rätt? Det beror på vilken del av Sverige du befinner dig. Båda fungerar... fast säger någon kex med ett hårt k i Skåne kommer ingen förstå vad du menar. Frågande kan motparten då fråga - "Du menar [tjeks], va?". Förvirringen äro total...

Killa (hårt k) — kittla

Kinesapiss — te

Kingasätet — stolen mitt i femsitsiga raden längst bak i bussen; mer benplats samt bäst överblick

Kips (hårt k) — kattunge

Kise (hårt k) — katt

Kivling — Kiviksbo, boende eller invånare i Kivik

Kjelling/Källing — kattunge

Kjolle/kjolla — kiosk, gatukök. På Söderkulla vid Tornfalksgatan närmast Munkhättegatan hade vi en kjolla (korvkiosk) längst upp vid Haga-längan (huset) där Coop finns idag, se Google Street view, Tornfalkskiosken. Det var då den fanns ett populärt tillhåll för ungdomarna och och om inte mitt minne sviktar . På Söderkulla fanns dock ett helt gäng "kjollor"...

Klabb — dunga, dåligt arbete (bidrag av Kristina L)

Kladda — ett ord som används i Östra Göinge för att köpa godis... i övriga Sverige har ordet en helt annan betydelse... (bidrag av Jan N)

Klina — kleta, kladda

Klockeröv — Uranus; Ur - anus -> kloke - röv

Klydda — omständlig, konstra, krånglig; klydda ente — krångla inte

Klyddet — besvärligt

Klydderöv — vara omständlig, krånglig person, en person som gör saker och ting svårt

Klyddigt — rörigt, besvärligt

Klägg — kräm, grädde, kladdigt

Kläggaröra — lervälling i fastare form

Kläggi — smutsig, smetig

Klär — kläder

Klöka — kvälja, kräka

Knabba-poo — knacka på, att hälsa på någon

Knake — korv

Knapermada — knäckebrödsmacka, hårt bröd

Knast — idiot, efterbliven

Knatte — en pojke eller en liten man

Knauga — knaka; "De knauga i bänken..." — Det knaka i bänken...

Knevla — greja på ett felaktigt vis

Knicked — halvbra, något som fungerar hjälpligt

Knud — knut

Knuda sing. — 1) potatis, 2) knutte, "knudor" plur. — potatisar

Knudemos — potatismos, jmf. kartoffelgröd, pantofflamos eller päremos

Knölla — kopulera, idka könsumgänge, älska, samlag

Koben — kofot

Kobira — mjölk

Koblauga — koskit (bidrag av Ann-Magret A.)

Kocka — Coca Cola (för mer information se "coca" ovan)

Kockumskran — stor näsa; Kockumskranen, 148 m hög och var världens största bockkran, var från 1974 till 2002 en symbol för Malmö och syntes ända från Köpenhamn. Den såldes till Sydkorea 2002 för ynka 1 USD och är fortfarande i drift där. Den är numer rödmålad och det står på den; "HYNDAI" - "Tear of Malmö". Många malmöbor stod och grät medan de såg på då den demonterades (källa Wikipedia).

Kodd/Kådd (hårt k) — 1) manliga könsorganet, penis, 2) testikel, pungkula; Koddarna (plur.) — testiklarna, pungkulor, hela "påsen" med dess innehåll

Koga — koka

Kogehyna — höna man kokar soppa på, gammal kärring

Kogekorv — smal korv, fläskkorv

Kogetorsk — storvuxen torsk som måste kokas för att vara ätbar (bidrag av Christer B)

Kogett — kokhett

Kojärn — kofot

Kokt — arg, ilsken, förbannad

Konkarong — allt ihop, alla; "Jau sau te han o komma sel, men sau kom han me hela konkarongen..." — Jag sa till honom att komma själv, men han kom med hela släkten/familjen/sällskapet

Korvalua/korvaluda — korvkiosk

Koslick — hårtuss som inte vill lägga sig, hårvirvel

Kouna — stinker, något som luktar väldigt illa

Kranavann — kranvatten

Krycked — svårt att gå, halt

Krylli — lockig

Kryllhårad — lockig, afro

Kråga — 1) kråka (fågel) 2) snorkråka

Kråsig — stark

Kråsor/kråussor — kraft, styrka

Kränga — storäta. Kan skapa förvirring då det betyder uppåt landet "sälja".

Krängd — avvisande, vresig, vrång, att vara på dåligt humör

Kröfta — krama; "Kom här gluttaglutt så får jag kräfta di" — Kom hit mitt barnbarn så får jag krama dig. Använt av min gammelfarmor i slutet av 1980-talet från Ugerup på Kristianstadsslätten. (bidrag av Thomas H)

Kröna — krysta; "Han sidder å krönar ud en braugare..." — Han sitter och krystar ut en högljutt fis...

Kulpa i si/saj — dricka glupskt

Kungaböle — slott

Kusan — det kvinnliga könsorganet (förkortning av "Kussimurran")

Kussa sing. — 1) ko, 2) dum (kvinna)

Kussimurran — det kvinnliga könsorganet

Kvastaskaft — idiot, (kvastskaft)

Kvinga — kvinna

Kyd — kött. Uttalas med tj-ljud.

Kyddbulle — köttbulle

Kylling — kyckling

Kyssebär — körsbär

Kåddablära — skällsord som syftar till penis och urinblåsa, pung

Kåddahuve/koddahue — ollon, nedsättande uttryck till en man

Kåddaröra — en salig röra

Kåddasten — testikel

Kåddablära — skällsord som syftar till penis och urinblåsa, pung

Kålhue/kålhuve — dumbom, betyder egentligen kålhuvud

Kåne/kone — hustru, fru, (från danska kone, fru)

Kåsa — en naturlig hamnplats att lägga till på

Källing (uttalas [tjelling]) — kattunge

Kängavrien — dum i huvudet, idiot

Köba — köpa, inhandla

Köbegaddar — löständer, konstgjorda tänder

Köbekaga/köbekaugårr — inhandlad bakverk, köpta kakor i affär

Köbetudor — Silikonbröst

Köbetänner — löständer, konstgjorda tänder, tandprotes, protes, brygga, garnityr, tandgarnityr

Kölna — elda

Köppendanmark/tjöppendanmark — Köpenhamn

| Upp | Tillbaka |

Lack — arg, sur, irriterad

Lad — lat

Laddad — full, spritpåverkad, dragen

Ladugårdskonjak — mjölk

Laj — ondsint, elak

Lammekyd — ung attraktiv kvinna

Langs — längs; "Langs kysten" — längs kusten

Lann/lannet — land/landet (bidrag Jan G)

Lappa — 1. laga, 2. slå till någon

Larma — kasta hårt eller kraftfullt, slå, spöa, misshandla

Larmad — full, överförfriskad

Larva — ta sig någonstans; "Jens, larva nejr o köb en avis..." — Jens, gå ner ock köp en tidning...

Lasasånkare — trashank, slarvigt klädd (bidrag av Ragnar P)

Lase/lause — trasa

Lasedocka/lausedocka — trasdocka

Lassa — bajsa, skita, "kacka"

Lassa-in — äta, skyffla in mat i munnen

Lausarättet — sjukhus (lasarettet)

Lauva — lasta på hög

Lauvatt — 1. tillrättalagt, 2. lastat på hög

Lavett — örfil

Le — elak (bidrag P-O Andersson); "E du le?" — Är du elak?

Lea — leda

Lealös — vinglig, hållningslös, skaranglig, slapp i lederna

Lega — leka

Leij/lei — trött på något/någon, ondsint person; "Jau e sä lei på daj..." — Jag är så trött på dig...

Leija — hyra något

Leijabröten — ledbruten

Leijetåjj/lejetöj — leksaker (fr. danska legetøj)

Leijksen — lekvillig

Li/lij — gilla, stå ut med, tåla

Lide — lite. Används också som ett förstärkningsord som t.ex. "Det var lide mycke folk uppe på Gustav!" vilket i detta fall blir "Det var väldigt mycket folk uppe på Gustav Adolfs Torg (centrala Malmö)!"

Liden — liten

Lillejulafton — 23 december

Limma — 1) närgången, klänga, 2) Fånga boll utan att tappa den (t ex målvakter i fotboll, handboll eller innebandy)

Limmenad — lemonad, saft

Lissen — ledsen

Lissom — liksom

Litt — lite

Litta — lite

Lomma — 1) ficka (fr. danskan lomme) se rövalomma, 2) ort i västra Skåne

Lomma ivaj — ge sig av, springa iväg

Lommeduk — näsduk

Lommeflaska — fickplunta

Lommelaumpla — ficklampa

Lommelur — mobiltelefon

Lommemaud — medhavd mat

Lommemög — ludd och skröfs som samlas längst ner i fickan

Lompesamlare — skrothandlare, samlare av gammalt skräp

Loppebett — loppbett

Loppelåda — säng

Lort — 1. bajs, 2. smuts

Lovor — pengar

Luad ål — grillad och/eller stekt ål, lua — 1. luva, 2. låga, 3. springa; "Jau luade allt va jau kunne!" — jag sprang så fort jag kunde

Lubba — springa (ganske inte enbart skånskt utan det kanske används även i "Norrlann", alltså norr om Hallandsåsen ) (bidrag Jan G)

Luda — skjul, liten träbyggnad, även kallad hodda

Lukk — stäng (kommer från danskan lukke); Lukk dåren — stänk dörren (bidrag Christer R)

Luktegott — parfym

Lun/lyn — behaglig, lugn, skön; Luna/lyna sig/si! — lugna dig!

Lunn — Lund

Lunns Lausarätt — Lunds Sjukhus (Lasarett)

Lusing — örfil, lavett. Kan förstärkas med "flad" [flaud]; flad lusing.

Luna/lyjna di/daj — lugna dig

Lyn — rolig, behaglig

Lynt — roligt

Lyse — ljus, lampa

Lytt — lyhört

Låmpa — lampa

Lånt — långt

Läbbig/Läbbit — läskig

Länsmansnäjsa — färgglad fyllenäsa

Läred — plånbok

Lässa — kasta hårt, lasta upp, skyffla

Löjj — 1. lök, 2. lögn

Löjnhals — lögnhals

Lösflabbad — skvallrig

| Upp | Tillbaka |

Mad/mawd — mat

Mada/mauda — smörgås

Madaklykan — munnen

Madaro — matro, lugn och ro när man äter

Maffi — kraftig, stort, fyllig

Malle — stake; exempelvis styrka i alkohol, självsäker

Mallme — Malmö, Huvudstad

Mattebankare — mattpiska; yttrat av en moder någonstans i Skåne som skulle fostra sina barn på tidigt 1900-tal "E du ente snäll blir de mattebankaren!"

Mens — emedan

Miffoknast — tokstolle, idiot, dum

Millevitten — hela rasket

Mojan — morsan, mor

Modvind — motvind; i Malmö är det motvind oavsett vilket håll du cyklar

Moosan — morsan, mor (bidrag Niklas G.)

Morrenmaud — frukost

Morryder — morötter

Mudder — bråk

Muggi — mögligt, något som är dåligt i allmänhet

Mulad ost — mögelost

Månne — kanske

Möed/möe/mö — mycket

Mög — skit, skräp, elände, i stort sett vad som helst som ses som negativt eller som helt enkelt suger...

Möga — bajsa, fisa, fjärta

Möget — skiten; "Släng möget!" — Kasta skiten!

Möghung/möghunn — ovårdad, skitig, orenlig, smutsig

Mögig — skitig, smutsig

Mögtocke — skitstövel

Mölla — kvarn, väderkvarn

| Upp | Tillbaka |

Nabo — granne, från danskan.

Nacka — hugga av

Nackastyv — säker, envis

Najsa — näsa

Nalla — plocka, ta lite i smyg, snatta

Nanna — sova, vila

Nattamad — måltid på småtimmarna

Nattasark — Nattlinne, pyjamas

Nellad — ivrig, sugen på

Nim/nem — lugn, behaglig, lätt, praktiskt, händigt, flink

Nimt — lätt, smidigt

Nittonhundra-frös-ihjäl — väldigt länge sedan (Marie F:s bidrag)

Nittonhundra-sprätt-i-hönsa-mög — väldigt länge sedan (bidrag Magnus Granehall)

Nock/Nåck — nog, tillräckligt; nu e de nock — nu är det bra!, det räcker nu!

Nossar — testiklar

Nyjen — naken

Nylle — ansikte

Nypotatis — färskpotatis

Nånna — några

Nä min själ — nej minsann

Näbbgädda — 1. Horngädda (lång smal fisk), 2. kaxig kvinna

Nälla — brännässla

Nälla si/sej — bränna sig på brännässlor

Nällad — 1. otålig, angelägen, ivrig, 2. bränd av nässlor

Nätt — försiktigt, varsamt; "Tau di så nätt..." — Ta det försiktigt

Nödder — nötter

Nötta — fåne

Nöttan — huvud; "E du rejnt stött i nöttan?" — Är du dum i huvudet?

| Upp | Tillbaka |

Obotalös — obotlig

Offer — mes

Or — ord

Orne — galt

Osa — lukta fränt på något vis

Ottemad — måltid tidigt på morgonen

Ovardit — skamligt, ovärdigt, inte god nog,

| Upp | Tillbaka |

Packad — full, berusad

Pannejärn — stekpanna

Pannehår — lugg

Pantad — idiot, dum i huvudet

Pantoffelstycke — potatisland

Pantoffla sing., Pantofflor plur. — potatis, se även knuda och pära

Pantofflagröd — potatismos, se även knudemos och päremos

Pantofflamos — potatismos, se även knudemos och päremos

Pantolla sing., Pantollor plur. — potatis (en riktig bonnig variant från landet i Dösjöbro-trakten (bidrag Jan G)

Pantofflagröd — potatismos, se även knudemos och päremos

Pare — den andra delen av ett par, t.ex. strumpor, skor, mm.

Passa si/sej — akta sig

Pattaglytt — person som beter sig som ett barn, ynklig, spädbarn

Patte sing., Pattar plur. — kvinnobröst

Pattegris — spädgris

Pedalhångel — fotflirt, tåflörta

Pela — peta, pilla, rota; "Sidd ente å pela i najsan, när vi haur främmad!" — Sitt inte och pilla på näsan, när vi har gäster!

Pia — flicka

Pibesill — lipsill, en som klagar på allt

Pickadolla — pistol

Pickalurven — berusad

Piddårr — Peter eller Petter

Pigg — tagg

Piggadäck — dubbdäck

Piggatråu — taggtråd

Pilevall — allé med pilträd

Pilla — peta

Pinge — pinne

Pipparkaga — pepperkaka

Pirra — idka könsumgänge, älska, samlag

Pisk — stryk; "Ska du hau pisk?" — Ska du ha stryk?

Pisseblauga — skällsord, betyder kisspöl

Pisseblära — urinblåsa

Pissekur — offentlig pissoar, urinoar

Pitt — penis

Pittögd/pittöjd — skelögd, vindögd, uppsvenska varianten "Ballögd"

Pjalleri — trams

Pjallig/plalled — mesig, gnällig

Pjodd — gråsparv, liten fågel

Pjuck — skor (kallas även för dojja)

Pjåska — dalta

Pjätt — lek, leka tafatt/kull

Plida — finne, böld eller liknande

Pludder — skitprat

Plätta sing., Plättår plur. — pannkaka (inte att förväxla med den uppsvenska mindre varianten)

Plättevännare — örfil, se även lusing

Prasis — presis

Preg/prejg — sak, grej

Prega — trycka, knuffa, pressa

Prega in — stoppa in

Pregepinne — pekpinne

Pryl/pryjl — prygel, stryk, misshandel

Prästanäsan — gumpen/ändan på en gås, anka eller kyckling. Anses vara en delikatess för vissa.

Pu röven — pank, tomt på kontot

Pu tjocken — gravid

Puda — kudde, kan också vara en mjuk agebräda (långsadel) på t.ex. en motorcykel

Pugga — 1. padda eller en ful groda, 2. slemklump i halsen

Puggehatt — svamp

Puggepövling — grodyngel

Pulla — 1. höna, 2. onanera, masturbera (kvinna)

Pusse — plastkass, påse

Pusse nödder, stå som en — "Stå som ein pusse nödder" — stå handfallen, utan initiativkraft

Pusterör — avgasrör

Puttebleck — oädel metall

Putt — sur, stött, irriterad

Putta — skjuta på, knuffa

Puttebleck — oädel metall

Puttebräda — gungbräda

Pyjsa — jäsa

Pyjsevann — kolsyrat vatten

Pyjsevin — musserande vin

På örat — berusad

Påg — pojke, grabb, kille; varianter där "påg" används för att förstärka/förminska då ofta med kärlek: pågajävel, pågapitt, pågasnöre

Pågapitt — prinskorv, den lilla korven har även fått jämförelsen här i de södra delarna av Sverige som "barndomsminne"...

Pågablära — pojkspoling, pojkvasker

Pågadrul — pojkspoling, pojkvasker

Pågasnöre — pojkspoling, pojkvasker

Pågatös — pojkaktig flicka

Pära sing., päror plur. — Potatis; Stolpapäror — pommes frites

Päregröd — Potatismos

Päremos — potatismos

Pärevann — brännvin, hembrännt gjord på potatis

Pölsa — korv

Pömsa — sova

Pömsig — trött, sömnig

Pövvling — yngel, oftast grodyngel

| Upp | Tillbaka |

Rabba — 1. kålrot, 2. tur; "Sicken rabba dau haur!" — Vilken tur du har!, 3. dåligt brännvin, 4. satkärring, 5. otrevlig; "Den därade [namn] e ein ritti rabba..." — Den där [namn] är riktigt otrevlig...

Rabbegröd — rotmos

Rabbemos — rotmos

Rabevann — läsk (bidrag Jan G), kolsyrat vatten

Radda — 1. lång rad, 2. en skvätt urin eller annan vätska

Radänga — 1. lång rad, 2. en som aldrig sluta prata

Raga — raka, skrapa

Ragedon — rakapparat, rakutrustning

Ragevann — rakvatten, After shave

Rajn — regn; rajna — regna

Rajselajter — researrangör, ansvarig på gruppresa

Rama — skjutsa någon på cykel

Randa — göra någon randig, prygla

Rappa pu — skynda på

Redi/rejdi — duktig, riktig, rejäl, ordentlig

Redia — rejäla

Rejn — regn

Resejille — taklagsfest

Ribban — kort för Ribersborg, berömd badstrand, belägen i Malmö

Ribbenspjäll — revbensspjäll

Ricka — rubba, vicka

Ricked — skranglig

Rickepump — vattenpump, gårdspump

Rig — rik

Rim — rem, skärp

Risgröd/risengröd — risgrynsgröt

Rista — skaka (se även Rysta nedan); "Rista en matta" — skaka en matta (bidrag av J Dahlqvist)

Rostebrö — Bröd i skivor (för att kunna rosta)

Rota — leta

Rugged — ruggigt, dåligt; Rugged vär — ruggigt väder, dåligt väder

Rullebör — skottkärra. Finns även i en kortare version "Bör".

Rumpa — svans

Runn — rund

Running — cirkel

Runnstycke — småfranska; fr. danskan

Ruva — sårskorpa

Rusenkål — brysselkål

Rya — hålla liv, skräna, gorma, skrika

Rysta — skaka

Rysted — darrhänt

Ryta — skälla, gorma

Råndel — rondell, cirkulationsplats

Råtteböle — ruckel

Räli/-g — vidrig, äcklig; räligt — äckligt

Ränna — springa, när det är dags för kaffet att komma ut

Ränna runt — springa omkring planlöst

Ränneskit — diarré; annan variant med samma betydelse "Rännespraga" och "Räserbajs"

Rännesprauga — diarré med en del sprakande

Rätt navlad — rätt så klok

Röden — 1. [mat] rutten, skämd, härsken, 2. [person] usel, moraliskt fördärvad

Röga — Röka

Rögad — rökt; Rögad ål/sill — rökt ål/sill

Röv — rumpa, stjärt

Rövalomma — bakficka (på byxor)

Rövaballe — ena ändahalvan (förstäkt), någon som är dum

Rövalomma — bakficka (på byxor)

Röva-rens — kaffe (Trelleborgsuttryck, bidrag Jan G)

Rövfull — ett rejält kok stryk, fr. danskan

Rötocke — nedsättande uttryck för en rödhårig person

| Upp | Tillbaka |

Sa'r — säger

Sa'r så! — hälsningsfras när man går, alternativ till "Hejdå!" (bidrag Niklas G.)

Saft-is — is-glass

Saftovann — blandad saft (saft och vatten)

Sagga ud — ett intresse som planar ut

Sagla — dregla

Sajl — segel; Sajla — segla

Sammadanna — likadana (bidrag av Lena D)

Sauglelapp — haklapp

Saugla — drägla

Schatte — mes

Schijdhus — toalett

Schitta ner — smutsa ner sig (sj-ord som i sjuk)

sej grant — se bra

sell — själv

Si/sir — 1. sig; Raga si — raka sig, 2. säg(a); Si va di e? — Säg vad det är?

Sicken — vilken, en sådan; "Sicken lång vaj!" — en sådan lång väg

Sidda — sitta; "Siddor du där helt allena?" — Sitter du där helt själv?

Sidda åpp — stiga upp ur sängen

Sigged — ett ord som framförs på Österlen och framför allt i Kivik. Det betyder vilken (en dialektal variant av sicken, se ovan) och i en mening t ex "Sigged ho!" som betyder Vilket huvud? eller ska egentligen tolkas som Adu, hur fan ser du ut? (se även Ho .

Sillakärring — kvinnlig fiskhandlare

Sillamjölke — klen person

Sillarumpa — en mager sill; sill — strömming

Sillastrypare — hökare (detaljhandlare), specerihandlare, (manlig fiskhandlare)

Siller — silverfiskar

Sisare — sax

Sjatte — en person som strular till det för sig eller sin omgivning

Sjattig — tafatt, klumpig, opålitlig

Skalk — ändan på t.ex ett bröd; första och sista skivan i ändan på brödet

Skallebank — huvudverk

Skammelen — tröskeln, fotpall

Sketen/sketet adj — eländig, usel

Sketslag — dåndimpen

Skid — skit, bajs

Skidhus — toalett

Skitt — skitig, smutsig, dålig

Skittepär — djävulen, satan

Skjudetöj — skjutvapen

Skoböjden — skogsbygden, mitt ute i ingenstans

Skrabba — skrutt (äppel- eller päronskrutt)

Skrabbi — lite sjuk, åldersskröplig

Skralle — skräp (fr. danska)

Skrallespann — sophink (fr. danska)

Skrangelbejn — benrangel, väldigt mager person

Skriged — i dåligt skick

Skrillor — skridskor

Skrua — skruva

Skrualös — dum, idiot

Skråddad — snaggad

Skrälle — nedvärderande ord för någon som pratar och bestämmer för mycket, kan också vara en rostfri skål

Skubba — skolka

Skula — skydd mot regn eller annan nederbörd

Skröfs — skräp

Skubba — skolka från skolan eller jobbet

Skuffa — spade, skopa

Skurelause — skurtrasa

Skyed — igenmulet (bidrag besökare Charlotta R)

Skånelann — Skåne

Skånkorplur., skånk sing. — ben, grislägg

Skårpemjöl — ströbröd

Slabba — blöta ner

Slabbespann — skurhink

Slabbevär — regnväder

Sladdermaja — pratkäring

Slaffsedd — slarvigt eller dåligt klädd

Slarv/slarver — odåga, drul

Slashas — slarvig, en människa som varken bryr sig om hur han ser ut eller vad han sysslar med

Slatt — slagit; Haur du slatt di i hoed? — Har du slagit dig i huvudet?

Slaud — slagit

Sleden — sliten, trött, bakfull

Slunken — något smakar slunket eller fadd i smaken

Sluring — tjock korv

Slödde — latmask, en som inte får så mycket gjort i allmänhet

Slöfs — slöfock, latmask

Slöfsa — 1. att dra benen efter sig, man kan ge en person smeknamnet "Slöfsen" (smeknamn bidrag S Jeppsson), 2. att äta utan bordskick

Slöfsor — mjuka tofflor av skinn eller plast (bidrag S Jeppsson)

Slöra — äte eller dricka okultiverat med ljud

Slöred — hudfliken som hänger under tuppens haka

Skabbgalt — mycket otrevlig man (sa min mor om mycket otrevliga män, Ö. Vemmerlöv. Jo, ja, grisen på gården hade ju skabb och gillade att bli kliad. Uttrycket kanske kommer därifrån? Bidrag S Jeppsson)

Skjudetöj — skjutvapen

Skreg — skrek ;Den skreg etter papper — blöt fjärt (Jessikas bidrag... Tack, Jessika!)

Smadra — slå sönder

Smauga — smaka

Smocka — en träff i ansiktet vid slagsmål

Smygare — fis som inte låter, tyst fis

Smäck — smycke som ser flott ut men ofta inte värt något

Smörmad — smörgås, macka

Snacka — prata, diskutera, överlägga

Snacke- bror, syster, moster — pratmakare av olika kön, en som är väldigt glad för att höra sig själv tala. Prefix: "snackeröv", "snacketratt", "snackepitt"...

Snackesalig — en som är väldigt glad för att höra sig själv tala

Snacketolva — när det snackas för mycket och där inget händer t ex vid kortspel, oseriöst mycket prat; "Kom igen nu... är det nån jävla snacketolva?" har hörts vid kortspel hemma hos bekanta då det gick väldigt långsamt samt tog onödigt lång tid.

Snafsi — ovårdad

Snarkofag — säng

Snaused — smutsig (fr. danska)

Snibling — snorkråka (bidrag D. Persson)

Snidda — gena, genväg

Snorfana — näsduk

Snorränna — vecket i överläppen som går från näsrot till mun

Snortocke — snorunge

Snuda — näsa

Snudan — området kring näsan och munnen, ansiktet

Snudda — peta, beröra lätt, röra lätt vid, tuscha/toucha, knappt vidröra

Snushorn — näsa

Snydelase — näsduk

Snör — snor

Snöre — snorunge

Snöred — snorig, snuvig

Snörnos — störig person som tror sig veta allt trots sin ringa ålder

Snörpa ihop — sy ihop

So — sugga

Sock — att gå omkring i strumplästen

Solsicka — ringblomma, kommer från danska "solsikke" som betyder solros (bidrag besökare Charlotta R)

Sommarful — fjäril (fr. danskan)

Sort — svart (fr. danskan)

Soskaft — nedsättande uttryck om en kvinna

Spajj — sperma, sädesvätska (bidrag Charlotta R)

Spann — hink; spann vann — hink med vatten (bidrag besökare Charlotta R)

Spannavin — hemgjort vin

Spatte — irriterande överaktiv person

Spiddekaga — marängaktig kaka bakad på spett, Spettkaka: kaka bakad till festliga tillfällen

Spilla — spela

Spinkeved — småpinnar; för att få igång en brasa med

Spinketrä — småpinnar; för att få igång en brasa med

Spiss — spets

Spissi — spetsig; "Höer du dålitt? Tvitta öuronen me ein spissi tvaul!" — Hör du dåligt? Tvätta öronen med en spetsig tvål!

Spissrövad — spetsig rumpa och det man säger till någon som sitter i ens knä då det gör ont, stel, formell, paragrafryttare

Spisstrutad — uppsvensk eller tillgjord skåning

Splajs ny — helt nytt, ny; "splajs" är i detta fall ett förstärkningsord som "splitter"

Spralla — sprattla

Sprallevann — sprit, rusdryck

Sprocked — sprucket, spräckt

Sprätt-i-hönsa-mög — för länge sedan (bidrag av Magnus på mitt jobb i Malmö)

Spåga — sticka, träflisa som trängt in genom huden

Späcka si/sej — göra sig till, försöka imponera

Stabbo — en som bor i staden

Stein — sten

Stie — stege

Stilla di/dej — lugna dig

Stolpaglas — spritglas, brännvinsglas

Stolpapäror plur. — pommes frites

Streda — streta

Streg — streck

Stryga — stryka

Strygejärn — strykjärn

Ströga — gå på en gågata (fr. Köpenhamns Ströget), visa upp sig i stan

Stycke — åkermark; "Dau kör ju ude po stycket!" — Du kör ju ute på åkern! (underförstått, där du inte ska köra... Sann historia hört av en domarkollega... Resulterade i en total förvirring trots att jag är skåning...)

Stålled — stulet

Stönja — vidrig vätska eller ibland något mer trögflytande klägg (bidrag av Rasmus E)

Stövla — trampa, klampa

Subba — öknamn på en kvinna

Sulten/sylten — hungrig

Sutta — suga

Svia — svida

Svitt — svettig

Svårrt (kort å) — svart

Svär — fläsksvålar

Sypp — sup

Syppa — supa, dricka alkoholhaltiga drycker

Säckakärra — liten hoppfällbar vagn på två hjul, "pirra" (uppsvenska), pirra betyder något helt annat på skånska... (korpulera)

sär' så — hejdå, kort för "vi säger så" som avslutningsfras när man avslutar ett samtal

Sölit — sölig; sakta, långsam, sävlig, slö

Sören åsså — mild svordom

| Upp | Tillbaka |

Tajarna (plur.) — tårna (från Kristianstadstrakten), se även tärna nedan (Anne W:s bidrag)

Tajja — onanera (malmöitiska)

Tallärk/tallerk — tallrik (fr. danskan)(Jan Sterners bidrag)

Tann — tand

Tanna -krigare/-makare/-plågare/-pregare/-värksdoktor — tandläkare

Tannalös — en som saknar eller är utan tänder

Tannaverk — tandverk

Tarvig — menlöst, tråkig (bidrag av Ginnila D)

Tavring — tattare eller någon annan med allmänt lågt anseende

Tennor plur. — tänder

Tesas/tetas — retas, kivas

Ti — 1. till; ein ti — en till, ytterligare en

Ti sian — till sidan

Ti stilla — var tyst!, håll tyst!

Tij stilla — var tyst!

Timmavis — flera timmar

Titt — ofta; "Di e ente titt man e i Islöv" — det är inte ofta man är i Eslöv

Titt som tätt — ofta

Tittor — ögon, glasögon (Anne W:s bidrag)

Tjabba — prata i ett kör, pratkvarn, tjata

Tjabberöv — jobbig-, tjatig person

Tjabbi — taskigt

Tjabbigt — taskigt

Tji — nej, ingenting, inget, inte

Tjockhult — Stockholm

Tjodda — tjata

Tjyd — köttbullar

Tjyddbållar — köttbullar

Tjylling — kyckling

Tjyv — tjuv

Tjåligt — tråkigt (från Kristianstadstrakten) (Anne W:s bidrag)

Tjöss maj! — svordom; till exempel som Niklas G.s mormor som lämnat in detta bidrag sa "Tjöss maj dar ja e högst nar ja plockar panntollor!", då var man illa ute...

Tocke — 1) tupp, 2) rödhårig person

Toffla — 1. toffel, 2. sparka (fotboll)

Tolla — baja

Tolle — bajskorv

Tollor plur. — tofflor, tolla sing. — toffla

Toppad — 1) kraftigt berusad, 2) överfullt kaffemått

Toppalua — toppluva

Torskaflabb — nedsättande skällsord till någon, torskmun

Tosa — tokig kvinna; Det fanns en transvestit i Malmö som kallades för Tage Tosa (Tage Valfrid Nilsson) men kallade sig själv för "Anita" och senare på ålderns höst för "Tant Vera". Han bodde i Augustenborg i början av 1980-talet och senare på Persborg. Bodde själv nära Persborg, Lönngården, och man kunde stöta på honom ute med sin pudel på Lönngatan. Lite udda med sina damkläder och målade naglar. Han var en av Malmös original som tyvärr gick bort juli 2000.

Tosi/tosig — tokig, excentrisk, galen

Tossed — sinnessjuk

Tossi — tokig (fr. danskan)

Traderöv — tråkig person

Trada — prata på i onödan, prata tråkigt

Tradig/tradit — tråkig, långtråkig

Tragga — tjata

Tramsebyxa — larva sig, barnslig

Trellehulla — Trelleborg

Trua — hota, tjatig, påstridig

Trut — mun; Håll truten! — håll mun!, var tyst!, spansk i truten/flabben — en skåning som försöker prata uppländska eller rikssvenska (sista förslaget bidrag besökare Charlotta R)

Tryne — ansikte, mun

Träbonnar/trätollor — träskor

Trähatt — idiot, trögtänkt, tjockskallig, mupp, dumskalle (bidrag Magnus Granehall)

Trö — trampa

Tschumme — en typ, udda person

Tudor — bröst

Tummaträ — bajskorv

Tunnis — tumstock

Tura — tur och retur; en vanlig företeelse förr där man åkte fram och åter med båt förslagsvis för en malmöit, Dragörfärjan då den fanns, men även Helsingborg-Helsingör funkar.

Tvitta — tvätta

Tvaul — tvål

Tyja — orka

Tåbe — dimma, dimma i huvudet, tåded — dimmigt; Tåbelund — ett hemskt namn för ett ålderdomshem i Eslöv (bidrag besökare Charlotta R)

Tåfis — skott med spetsen på skon

Tåcke — fotsvett

Tålla — trätoffla

Tär plur. — tår

Tärna plur. best. form — tårna, man kan längre upp i Skåne som Kristianstadstrakten säga tajarna (se ovan) (Anne W:s bidrag)

Töffe — knäppskalle, halvfigur

Töj — kläder (fr. danskan)

Tönn — fånig, jobbig, dum, korkad

Tönnavriden — extra korkad

Tönnis — knäppskalle

Tönt — fåne

Töntahus — sinnessjukhus

Tös — flicka

Tösabit/tösabid — flicka

Tösapåg — flickaktig pojke, nedsättande | Upp | Tillbaka |

Udan — utan

Ude — ute

Uga/uge — vecka (fr. danska uge)

Ulrik — kräka, vomera

Unnan — undan, flytta dig, akta dig

Uppställt — ostädat

Uuää — äckligt (Jessika F insisterade att utan detta bidrag var en skånsk ordlista inte komplett...)

| Upp | Tillbaka |

Vajj/vejj — väg; ivajj — iväg

Vaffor — varför; På Österlen och då speciellt i Kivik säger de istället "haffor", haffor diffor? — varför det då?

Vann — vatten; blannevann — groggvirke, kranavann — kranvatten

Vannabragare — diarréfjärt

Vanna gröd Du e som "vanna gröd" — att man är över allt (bidrag av Stefan N.)

Varden — världen

Varme — värme

Varm i pannbenet — dumdristig, övermodig; "E du varm i pannbenet? — Har du tappat förståndet?

Vars en — varsin

Vask — diskho, tvättställ

Vaskabor — diskbänk

Vaskarör — avloppsrör

Vasknosad/vasknosed — rinnsnor från näsan

Veleröv — en som inte kan bestämma sig

Veckovis/vickovis — flera veckor

Vikken — vilken

Vim — vem

Ving — 1. arg, sned, 2. vind

Vingabröden — brutna vingar, sliten, trött, utmattad, öm i kroppen och muskler

Vinge — örfil, lavett

Vinn — vind

Vingt — skevt, krokig

-vis — suffix för att förstora; mycket eller flera t ex hinkavis (mycket i hinken), veckovis (flera veckor), åravis (flera år)

Visping — geting

viss — om (kommer från danskan, hvis)

Vittebrö — vetebröd

Vria — 1. vrida, 2. kurva

Vrång — 1. arg, 2. frånstötande person, avig

Vrövla — prata strunt, meningslöst pladder

Vrövvel — skitprat, en som pratar i fyllan

Våglig — modig

Vånte — vante

Väck — bort, försvinn, akta dig, flytta på dig

Vär — väder; Rugged vär — ruggigt väder, dåligt väder

Värspänd — magen full/uppblåst med luft/gaser

| Upp | Tillbaka |

Åbäke — Otymplig, besvärlig

Ålahue — idiot, dumskalle

Ålakråga — skarv (bidrag av Christer I)

Ålarens — idiot, dumskalle

Åravis — flera år

| Upp | Tillbaka |

Äggagegga — äggröra

Äggakaga/äggakaka — tjock pannkaka

Älling — ankunge

Ändån — ändå

Änna — ända; Änna ti... — ända till...

Ännaklämd — bekymrad, angelägen, otålig, nervös

Ännaträngd — lättstött, lättkrängt (bidrag besökare Charlotta R)

Ännan — ändan, rumpan, anus

Ännavänd — ut- och invänd, avi

Ännavänna — omständlig (bidrag av Nina L)

Ärtor — ärtsoppa med eller utan fläsk

| Upp | Tillbaka |

Öja — öga, liten ort i Ystad kommun

Öresunn — Öresund

Örla — yra, irra

Örnastyrta — tvestjärt, för ett barn är det världens farligaste insekt... (bidrag Niklas G.)

Övanpå/övanpo — ovanpå

| Upp | Tillbaka |

Siffror

08:a — Stockholmare

99:a — Stockholmare; "De är inte helt hundra..."

Itta — etta, 1:a

Tvua — tvåa, 2:a

Tria — trea, 3:e

Fyra — fyra, 4:a

Fimma — femma, 5:a

Sixa — sexa, 6:a

Sjöa — sjua, 7:a

Utta — åtta, 8:a

Naija — nia, 9:a

Tija — tia, 10:a

Ilva — elva, 11:a

Tölva — tolva, 12:a

Trittonde — trettonde, 13:e

Fiortonde — fjortonde, 14:e

Fimtonde — femtonde, 15:e

osv.

| Upp | Tillbaka |

Vanliga skånska uttryck

| A | B | D | E | F | G | H | I | J | K | L | N | O | P | R | S | T | U | V | Å |

Aah du? — Det menar du inte?, Men hallå?

Aah, du e väl en klydderöv å itt rälitt ålahowe — Du är en omständig person och ful ful jäkel

Aah, sluuda nu! — Ah, Sluta nu!

Aah la/ladd mi va — Låt mig vara i fred

Ahh lemmi va — Låt mig vara i fred

Avadådå — Vad är det med det? Au, som faan! — Aj, som fan!

| Upp | Tillbaka |

Bangar du? — Vågar du inte?

Bärga sej/si — Lugna ner sig

| Upp | Tillbaka |

Dabba sig/si — Begå fel, göra bort sig

Den därade [namn] e ein ritti rabba... — Den där [namn] är riktigt otrevlig...

Den sure — Penis

Det gider jag ente — Det orkar jag inte

Dau kör ju ude po stycket! — Du kör ju ute på åkern!

Det var lide mycke folk po Gustav — Det var väldigt mycket folk på Gustav (Gustav Adolfs Torg i Malmö, vad malmöiterna kallar torget)

Di bijdår ente pu — Det gör ingen verkan, ett uttryck ofta i samband med alkohol att man inte blir full av den.

Di e ente titt man e i Islöv — Det är inte ofta man är i Eslöv

Du haur junte fitt pu knyckarna — Du har för lite fett på leder/kropp, säger man till någon som är för smal

Dö som eijn sill — Något som är ordentligt död

| Upp | Tillbaka |

E dau gallen rent pågadrummel? — Är du alldeles tokig pojke?

E dau rejnt gån i huet? — Är du dum i huvudet? (hört på Österlen i Kivik)

E dau rejnt tönn? — Är du dum eller?

E dau rejnt stött i nöttan? — Är du dum i huvudet?

Ein pusse nödder — klantskalle, idiot eller stå handfallen utan att göra något; Du kör som ein pusse nödder — Du kör som en idiot

| Upp | Tillbaka |

Flad lusing — Örfil, orre

Flängd i roten — Dum i huvudet

Fula sig/si — Göra sig till, vara märkvärdig

Fy för hundan! — Usch

Få pu snudan — Få stryk, bli slagen

För jävelen! — För satan!

| Upp | Tillbaka |

Grannt vär — Vackert väder

Gud i London! — Herre gud!

Gå på bia — Gå på bio

Göra po sig/si — oavsiktlig tarmtömning

| Upp | Tillbaka |

Ha forr? — Varör? (Kiviks dialekt, Maries bidrag)

Ha forr di forr? — Varför det då? eller en kortare variant: "Ha di forr?" blir: Varför det?

Ha sir du? — Vad säger du?

Halle Guden — sa min mor om ett sött litet barn vilket jag tolkar som "Heliga Gud" (Ö. Vemmerlöv), På pin kiv, svarade jag, "Amen", men hon förstod inte ironin. (bidrag S Jeppsson)

Hade gud! — Herre gud! - uttryck min dotter Veronica yttrade när hon var väldigt liten typ 3 år och som verkar ha spridit sig.

Han e haj på det mesta — Han är bra på det mesta

Haur du edit blängsylta mä tittsås å glosoppa te etterrätt? — Vad stirrar du på?

Haur du ejn pantolla i bojsorna ellor ej du baura glau å sej mi? — Har du stånd eller är du bara glad att se mig?

Haur du fått fnatt? — är du galan

Haur du ingen bonn? — Har du ingen botten? (sägs till en som äter hur mycket som helst)

Haur du knäck i lurarna? — Hör du inte?, Hör du dåligt?, Har du vax i öronen?

Haur du slatt hoed? — Är du dum i huvudet?

Haur du ätet glosoppa ti midda? — Har du ätit stirrsås idag?

Harre min jej! — Herre gud!

Hia di/daj litt — Lugna ner dig

Hinna ifatt grugg — En extra grogg, oftast när man kommit för sent till festen, för att hinna ifatt resten av sällskapet vid drickande av alkohol

Hossorna, vaur fan haur di blitt åuw? — Var är mina strumpor?

Hubba daj/si! — Flytta på dig!

Hunt e de me di? — Hur är det med dig?, Läget?, Hur är det?

Hyjna si/saj — Gottar sig

Håll flabben/truten! — Var tyst!, Håll mun!

Hör du dålitt? — Hör du dåligt?

| Upp | Tillbaka |

Itt o itt i bunkavis — När det går mycket långsamt | Upp | Tillbaka |

Jau blir så lack! — Jag blir så sur/arg!

Jau e sau lei pu de — Jag är så trött på det

Jau gider ente eda mer mad! — Jag orkar inte äta mer mat!

Jau luade allt va jau kunne! — Jag sprang så fort jag kunde!

Jau vidd att hung haur itt paur redia pattar... — Jag vet att hon har ett par rejäla bröst...

Jevla klydderöv! — Klumpig person

| Upp | Tillbaka |

Kaffed ränner ti — Efter man druckit kaffe får man gå till toaletten och kissa

Kalle balle äggaskalle — Kalle balle (rumpan) äggaskalle - syftar till någon som heter Kalle som är flintis och med en huvudform som påminner om ett ägg.

Kamma daj! — Skärp dig!, Lägg av!

Klijnd i hued — Nersölad eller kladdig i ansiktet

Knabba pu — Hälsa på hos någon oannonserat

Kom ente här och kom! — Stick inte upp, passa dig

Kom i luckan — Visa vad du går för

Kräng en beda — Dra åt helsicke!, Dra åt skogen!

| Upp | Tillbaka |

Lauga ti ejn grugg — Blanda en drink eller grogg

Löjla daj ente! — Gör dig inte fånig!

| Upp | Tillbaka |

Nu e de nock! — Nu är det bra!, Det räcker nu! | Upp | Tillbaka |

Om man sa'r så — om man säger så | Upp | Tillbaka |

Pu vid gavel — Helt öppet (t.ex. dörr eller fönster) | Upp | Tillbaka |

Fan va hitt de e... man blir ju rent svitt — Usch, vad varmt det är... man blir ju svettig

Runn unner fydderna/tollorna — Berusad

| Upp | Tillbaka |

Sijor ente hall sju — (personen ifråga) säger ingenting

Sidd ente å pela i najsan, när vi haur främmad! — Sitt inte och pilla i näsan, när vi har gäster!

Sicken lång vaj! — En sådan lång väg

Sicken rabba dau haur! — vilken tur du har!

Siddor du där helt allena? — Sitter du där helt själv?

Sigged ho? — Hur fan ser du ut?

Ska du hau po flabben? — Ska du ha stryk?

Ska du hau pisk?" — Ska du ha stryk?

Slabba me vanned — Använda vattnet så det stänker

Sluda jynsa di/daj — Sluta tramsa dig

Sluta nu gaffla! — Sluta nu tjata!

Slåu eijn värmölla — Falla omkull

Som eble i en orneflabb — Som ett äpple i en galtmun - när något passar en helt perfekt

Som itt sviskon i ejn gåsaröv — Som ett katrinplommon i ändan på en gås - när något passar en helt perfekt

Spansk i flabben — Högfärdig i sättet att prata

Springa pu platt — Springa barfota

Springa pu sock — Springa runt i strumpor utan skor

Stour i flabben! — 1. Stor mun (får in mycket mat)!, 2. Kaxig,

Stå ente där i dörrahullet! — Stå inte där mitt dörrppningen (i vägen)! (Jan Sterners bidrag)

Stå ente där som ejn pusse nyddder! — Stå inte där helt handfallen - gör något!

Stå ente där å fitta me nycklarna! — Stå inte och fumla med nycklarna!

Stå ente där å glo! — Stå inte och stirra!

Stå ente å fitta ti de — Stå inte och trassla till det

| Upp | Tillbaka |

Ta de så nätt — ta det lungt

Ta ente hela plassen, din fubbick! — Ta inte hela platsen din idiot!

Ta ente opp hela plassen, din fubbick! Hubba di! — Ta inte hela platsen din idiot! Flytta dig!

Ta kulpa te — sköj ner den (Ö Vemmerlöv bidrag S Jeppsson)

Tvitta öuronen me ein spissi tvaul! — Tvätta öronen med en spetsig tvål!, Rensa öronen!

| Upp | Tillbaka |

Ude pu stycket — Ute på åkern, fältet eller ängarna | Upp | Tillbaka |

Va du börjar ble hängbugi! — Vad du blivit tjock!

Va e därr/darr? — Vad är fel?, vad är det?, vad står på?

Va e dih? — Vad är det?

Va ente en sån traderöv! — Var inte en sån tråkmåns!

Va fan glor du etter? — Vad stirrar du på?

Va glor du på? — Vad stirrar du på?

Va pu tjucken — Gravid

Va pu örad — Berusad, vara överförfriskad

Var bor du hänne? — Var bor du (någonstans)?

Var ligger Lunn hänne? — Var ligger Lund någonstans?

Vikken grann tösabid — Vilken vacker flicka

| Upp | Tillbaka |

Å huns rövballar va så stora så di hänge sum tvau torgpussar nedanfårr cykelsadeln — Hennes röv var så stor att hennes skinkor hängde som två kassar nedanförr cykelsadeln | Upp | Tillbaka |

* Innehållet på denna sida "Skånsk ordlista" har inspirerats och med bidrag från följande källor:

Boken "Skånsk-svensk ordbok" av Kalle Lind, ISBN 9789187905377, 2016
Boken "Skånska - Ett underbart språk" av Harry Pawlowski-Paulnitz, ISBN 9789152712863, 2021
Skånsk lexikon
Skånska ord och uttryck
Swidish Nomad
Några fler har bidragit till denna Skånska Ordlista vilket jag tackar för och det är Jessika F och min fru Marie som bott i Kivik på Österlen i flera år samt hennes släkt på hennes pappas sida är från Österlen.
De som kontaktat mig via mail och bidragit till ord där dessa i de flesta fall kommit med återfinns med bidragsgivare inom parentes ().
Internet, sociala medier bl.a. Facebook och Instagram

Har du ett ord eller uttryck på skånska som av någon anledning inte finns med på denna ordlista kan du lämna ditt bidrag här 📧.