Varför behövs en skånsk ordlista? Alla fattar väl skånska, eller? Själv har jag varit i städer i "Norrlann" (resten av landet norr om Skånes gräns) där det inte var många som förstod mitt tungomål. Så ni arma satar som inte fattar ett skvatt av skånskan kan om möjligt hitta ett eller annat ord här så ni fattar...
Har du ett ord eller uttryck på skånska som av någon anledning inte finns med på denna ordlista kan du lämna ditt bidrag här 📧.
De som bidgragit tackar jag så hjärtligt. Innehållet på denna sida och var det kommer från finns längst ner på sidan här.
Sedan senaste updateringen finns skånska ord och vanliga skånska uttryck översatta på denna sida.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö | Siffror | Vanliga skånska uttryck |
A! utrops ord, som uttrycker förundran, tvivelsmål, smärta eller glädje.
Aau Ja! (jakande)
Abbekat advokat
Abekatt person som härmar andra, härmapa
Aberunk mycket dåligt; "Vicket jaävla aberunk..." (hört av en äldre taxichaffis i Malmö för längesedan) (bidrag Jan G)
Aga el. "Åga" åka
Aletudor träskor (hört av en trelleborgare, bidrag Magnus G)
Alika kaja, en person med dåligt ölsinne
Allan Spela Allan, en som går och tror att han är något, en besserwisser
Alltihoppa alltsammans
Amen I Malmö vanligt att börja en mening med eller för att uttrycka uppgiven förvåning; 1. Amen, om man skulle ha en flabb kaffe man skulle kanske skulle ha lite kaffe, 2. Amen, punktering punktering... (bidrag Niklas G:)
Arsleholm Hässleholm
Asa släpa
Atte "Så-att-e", "att" lite utdraget, förtydliga själva meningen eller innehållet
Aulannsvinn frånlandsvind (hört i Vik, Österlen); Lann land; Vinn vind
Ausel 1) röven, arsel 2) idiot ; "auselet" bestämnd form
Autostradan motorväg (äldre benämning på landets första motorväg mellan Malmö och Lund)
Backaloppa barn från stadsdelen Backarna (Kirseberg) i Malmö. Backapåg sades ofta i nedsättande betydelse, backaungar skitungar, backatös något ännu värre
Backarna stadsdelen Kirseberg i Malmö
Badfitta den som kommer sist upp ur vattnet vid badning; "Sist upp e en badfitta!"
Badkruka fegis (bad), en som inte vågar hoppa i vattnet
Bagetter efteråt
Bagvänd fumlig, omständlig
Balle skinka, rumphalva. Här har det i stockholmska slangordet en helt annan mening i "balle" där det betyder penis. Det kan uppstå lite förbristningar i språket om en skånsk kvinna skulle slå sig på rumpan i Stockholmsområdet och utbrista "Au som faan! Jau fick ont i mina ballar!"...
Bang rädd
Banga dra sig ur, inte våga; "Bangar dau?" vågar du inte?
Beda 1) beta, sockerbeta 2) tur 3) bita (t ex av ett djur eller insekt)(tredje överst. bidrag besökare Charlotta R)
Bein/bejn ben
Betuttad kär, förtjust
Bia biograf
Bier/Bir öl
Bierhål mun
Bissing sing. 1. tand, -ar plur., 2. plugghäst, en som pluggar; "Bissing, bissing, din förläste fan!" (bidrag Niklas G.)
Blaga loska, uppkastning
Blannevann groggvirke
Bloa blöda
Blära blåsa av alla sorter
Blänga stirra
Blöd mjuk, känslig
Bobbe tölp, stropp
Bojsor/böjsor byxor
Bonke/bunke en hög, något som bunkats ihop
Bonkaknöll/bunkaknöll gruppsex
Bonn botten; "Finns det ingen bonn i dej, påg?" till en storätare
Bonna 1. bönder vid Bonne (bidrag Jag G), 2. bottna, nå botten
Bonne bonde
Boppe plur. boppar bröst
Bor bord; Boret bordet
bre 1) bred, bredda 2) Brer
Brocka cementblandare (bidrag av Sven U)
Bränne ved
Brödrar bröder
Bröte skräp
Brövvla skrodera, skryta
Buffelpiss om man inte gillar något drikbart, till exempel om inte gillar öl kallar man det för "Buffelpiss. Samma har hörts på en fest om whiskey
Bug mage; bugafylla proppmätt (se även Bugasprängd)
Bugasprängd proppmätt
Bull skit, tråkigt, skitprat
Bulle brödbulle; "franska", "fralla"
Bulle i bulle populärt mellanmål bland skolelever, rekryter, slöfockar och gottegrisar; Delicato-bulle i en franskbrödbulle
Bullerfjös en stor och klumpig individ, människa eller djur (detta bidrag är från besökare på denna sida)
Bäla (i sig) att dricka i stora klunkar (bidrag R-M Walldén)
Bäng/Beng (framför allt ett malmöitiskt uttryck, kort version av "Bängalo") dum, idiot, tokig, galen
Bängalo/bengalo dum, idiot, tokig, galen
Bärga sej lugna sig
Böla gråta, lipa, klaga
Bör (förkortad version av "Rullebör") skottkärra. (bidrag Niklas G.)
Bösse homosexuell, bög
Chokelad choklad
Choklad, ett i Skåne säger folk "ett choklad" istället för i resten av landet "en choklad"
Coca "Cåcka" Coca-Cola. Bland "norrläningar" i allmänhet och stockolmare i synnerhet är det praxis att se extremt förvånad ut om man beställer en "Coca", och nästan otroligt säga: - "Du menar cola, va?". I Skåne är "kola" ett godis och inte en läskedryck. Språkförbistringen äro total...
Cocabonnar glasögon med tjocka glas (tjocka som bottnarna på Coca-Cola-flaskor)
Cykelen cykeln (som jävelen, Triangelen, nyckelen)
Dabba si begå fel, göra bort sig
Darred darrig
Dase manliga könsorganet
Datta dia
Datte sing. bröst
Dendarrade den där
Di blåe Malmö FF
Di gule IFK Malmö
Di röe Helsingborgs IF
Di vide IFK Ystad
Ditta detta
Ding dum, efterbliven
Diskelase disktrasa
Dofsing fager, vacker, läcker, snygg (bidrag av Sofus en skåning boende i Norrlann, Västerås)
Dojja sko, "Dojjor" plur. (kallas även för "pjuck")
Dra en penna dra en rövare, lura någon
Dratta fumlig person
Drul lat, slyngel
Drypare gonorré, könssjukodom
Drös samling, hög
Dyng raug full, överförfriskad
Dålli dålig, sjuk
Däcka stupfull; när man är full och somnar har man i Skåne däckat
Dö- vanlig förstärkningsprefix i malmöitiskan. Någonting kan vara "döroligt" eller "dötradigt" eller "dömycket", men alltid med kraftig betoning på "dö".
Döba rejäl regnskur (bidrag av Jörgen Sköld)
Dörrahullet dörröppning; "Stå ente där i dörrahullet!" Stå inte där mitt dörrppningen (i vägen)! (Jan Sterners bidrag)
Eblagröd äppelkräm
Eda äta
Ederkopp spindel (fr. danska)
Elefantare Elefantøl, ett lite starkare danskt öl från Carlsbergs bryggeri
Ente inte
Etter efter
Evvja vidrig vätska eller ibland något mer trögflytande klägg
Farledd/farlitt farligt
Fasslassbulle/Fastlagsbulle semla
Fed fet
Fesen mesig, blekfisig
Fesjonken fisljummen
Fibbla fumla
Fitt fett, flott
Fitta fumla, pilla med något så att det drar ut på tiden; "Stå ente å fitta me nycklarna!" Stå inte och fumla med nycklarna!
Fittamad smörgås (med flott)
Fjaset 1) det kvinnliga underlivet, 2) (i vissa delar av Skåne) röven, huvudet
Fjåne idiot, tönt
Flabb mun; "po flabben" stryk, "Va fan glor'u påu? Ska du hau po flabben"? hört i stan (Malmö) vid en utekväll med vännerna av en överförfriskad okänd person och betyder något i stil med "Vad stirrar du på? Ska du ha stryk?", "Håll flabben" var tyst, håll mun
Flabba 1. skratta, 2. prata mycket, pratkvarn
Flad flat; "Flad lusing" örfil, orre
Flua fluga
Främmad gäster
Fubbick/fobbick idiot, tönt
Ful fågel; Fulafrö fågelfrö
Fyle pöbel, skräpfolk, suspekta figurer
Fydderna fötterna; "Runn unner fydderna" berusad
Fyllehund/fyllehung alkoholist, A-lagare
Fyllesnuda egentligen det pussiga ansiktet hos en människa med överdriven alkoholkonsumtion, ytterligare en benämning på alkoholist
Fårstånned förståndet
Fälleben krokben
Färi färdig
Förtröden avundsjuk
Förvidden/Förveden nyfiken
Gaba gapa, skrika, sjunga
Gabekatta högröstad kvinna
Gada gata; gadehus gathus, hus utmed gatan
Gadd tand
Gaffla tjata, att envist babbla och stå på sig, pladdra dumheter, mun; "Sluda nau gaffla!" Sluta nu tjata!
Gapflabb gapskratt
Gider orka
Gille fest, kalas; Ålagille fest där ålen är huvudrätten
Gina ta en genväg
Girra cykel
Gita/gida orka; "Ja gider ente eda mer mad!" Jag orkar inte äta mer mat!
Glatta halka
Glojärn/glojarn glasögon, brillor
Glosoppa stirra, nyfiken; icke-existerande maträtt som den som tittar på någon annan påstås ha ätit, kan varieras med tillägg som "stirrsås" eller "blängsylta"; "Haur du ädit glosoppa te midda? Va fan stirrar du på!.
Glytt/glött barn; på bussen "barnbiljett, tack", säger en ungdom... bussföraren svarar lite sarkastiskt "en biljett till en glytt var det, ja"
Glytta sej/si tramsa, göra sig barnslig
Glyttacykel sparkcykel (bidrag Niklas N:)
Glyttig/glyttit barnslig/barnsligt
Gnälleröv gnällspik, kverulant
Goa tider gott om tid
Gona sig/si njuta, ta sig , ligga och dra (t ex i marinad)
Gottit godis
Graj grajor plur. sak
Grann 1) vacker; Grannt vär vackert väder, 2) förstärkningsord; "lide grann" mycket lite
Grebba flicka
Greda gråta, lipa, grina (rikssvenska, se nedan vad "grina" betyder i Skåne)
Grina skratta. I rikssvenskan betyder detta direkt motsatsen, det vill säga gråta. Kan bli lite konstigt på till exempel vid en begravning där en från Stockholm talar om för en skåning att de grinat på moster Hildas begravning. Skåningen tänker per automatik att de inte gillar moster Hilda då de skrattat vid hennes begravning...
Grishals fläskkarré. Finare ord för uppsvenskar som är lite känsligare och som inte vill veta var köttbiten de har på tallriken kommer från.
Grisatassar grisfötter, även Grisafödder eller Grisafydder
Grebba flicka
Grunna fundera
Gräddbulle kokosboll
Gröd Gröt (bidrag av Stefan N.)
Grönfoer/Grönfor Grönsaker (Jan Sterners bidrag)
Gustav Gustav Adolfs Torg i centrala Malmö
Gån/Gåen dumhuvud; "E dau rent gån i huet?" Är du dum i huvudet? (Maries bidrag som fd. österlenbo). Från eng. "gone" borta
Gögavär så kallt väder att en kaffegök gör gott
Gökavär perfekt väder för sex
Görka Gurka
Gött göttigt gott, bra, utmärkt, toppen
Ha vad?; "Ha sir du?" vad säger du?
Ha si bete sig (underförstått opassande)
Ha forr? Varför? (Kiviks dialekt, Maries bidrag); "Ha forr di forr?" kan på Österlen tydas som: Varför det då? eller en kortare variant: "Ha di forr?" blir: Varför det?
Hagallen girig, pryl- och pengakåt
Halleda herregud
Halvding en smula efterbliven
Hann 1) hand, 2) hinna, komma i tid; "Sicken tur... Jau hann!" vilken tur... jag kom i tid!
Hatt 1) haft, 2) huvudbonad
Hattaskrälle nedsättande benämning på damhatt
Haur har
Hia dej/di lugna dig (bidrag av Johan F)
Hialös orolig, jäktad, stressad, stirrig, otålig, rastlös
Hied otålig, stirrig
Hidder heter
Hilleben krokben
Himm hem, "himma" hemma
Himmalavad hemlagad
Himmaluad hemmagjord
Himmave hemmavid
Himmali hemlig
Hinkavis med vann väldigt mycket regn, för att måla upp en bild att det ösregnar eller att "himlen öppnat sig".
Hipsamoppe flakmopped (moped med flak framtill) (Anne W:s bidrag; från Kristianstadstrakten)
Hittefåret omskrivning av bokstäverna i "fittehåret", underförstått att det var nära ögat eller det var på håret; "De va på hittefåret!"
Hittepå lögn, osanning, fiktiv historia
Ho/hoe/hue huvud; "Sicked ho?" uttruck i Österlen (bl.a. Simrishamn, Kivik) som betyder något i still med "Adu, hur fan ser du ut?", "Ålahue" idiot, efterbliven
Hubba flytta; hört på Österlen "Hubba si!/Hubba di!" vilket betyder "Flytta på dig!"
Hundan attan, för sjutton
Hunn/hynn hund
Hunnajävel byracka
Hunnalort hundskit
Hunt? Hur? (Kiviks dialekt); "Hunt e de me di?" vilket på Österlen betyder något i still med: Hur är det med dig?, Läget?
Hussa sing. 1) strumpa, 2) dålig, kass (spelare, utövare), "hussor" plur. 1) strumpor, 2) flera dåliga eller ett hel grupp dåliga (spelare, utövare)
Hussespark/Hosespark Oren träff eller spark i fotboll (bidrag av J Dahlqvist och Jan D)
Hutt snaps
Hutta kasta
Hyner Ta det lugnt, lata sig, slappna av (Österlen, Maries bidrag)
Hålla kväll avsluta arbetet för dagen, gå hem
Håsa 1. strumpa, 2. fegis
Håsebann strumpeband
Hälla sig lägga sig (i sängen)
Hällörad frireligiös, skenhelig, en person som inte vet vilken religion den tillhör
Hänne hän, någonstans; "Var ligger Oxie hänne?" var ligger Oxie någonstans?
Härförleden för en tid sedan
Hässlehulla Hässleholm; som Trellehulla (Trelleborg)
I aftes igår kväll (bidrag besökare Charlotta R)
Iheller heller
Ihopparullad hoprullad
Inbegad ingrodd, inmosat
Ingan innan
Innebrännare svullen och röd akne som inte går att klämma ut och som gör väldigt ont. Rent utseendemässigt ser det ut som en trafiksignal om den är placerad mitt i ansiktet.
Islöv Eslöv
Itt ett
Illbatting envis omedgörligt barn eller person
Ivajj iväg
Jidder bråk, dispyt, problem, strul
Jiddra bråka, slåss, diskutera högljutt
Jiter/jider orka; "Jiter inte" orkar inte, alternativ lite lngre söderut som t ex Malmö "Jider ente" (bidrag av Peter F)
Jonken ljummen, avslagen
Jor jord
Jorbär jordgubbar
Jorpäror potatis
jubba jobba, arbeta
-jävel -jäkel; suffix som ofta används i nedsättande syfte: "tjyvajävel", "kattajävel" eller "biljävel"
Kadong kondom
Kadongmössa liten upprullad mössa, även kallad Beamie (bidrag Niklas G.)
Kaga 1) kaka: "köbekaga" köpt kaka, 2) kaxig: "kaga si" vara kaxig
Kagehus bageri, konditori
Kagesmed kaksmet
Kagi/kagig kaxig, framfusig, självsäker
Kajbent vänsterfotad
Kajhänd vänsterhänt
Kamma daj dra något gammalt över dig, skärp dig, gå och lägg dig
Kanon jätte bra, perfekt, förstärkningsord som till exempel "Kanon bra" vilket blir väldigt bra.
Kartoffel potatis
Kartofflagröd/kartoffelgröd potatismos
Kasa glida, åka kana
Kasebana rutschkana
Kasedans dansa till dansband, mogendans
Kass 1) kasse, påse, 2) dålig, värdelös
Ked trött, less (fr. danskan och uttalas med ett hårt k, betyder på danska ledsen)
Keff tråkig, dåligt
Kelen glad för att kelas med
Keppa (hårt k) keps
Kex (med tj-ljud, uttalas i Skåne [tjeks]) mellansverige och uppåt uttalar "kex" med ett hårt k. Vilket är rätt? Det beror på vilken del av Sverige du befinner dig. Båda fungerar... fast säger någon kex med ett hårt k i Skåne kommer ingen förstå vad du menar. Frågande kan motparten då fråga - "Du menar [tjeks], va?". Förvirringen äro total...
Killa (hårt k) kittla
Kinesapiss te
Kingasätet stolen mitt i femsitsiga raden längst bak i bussen; mer benplats samt bäst överblick
Kips (hårt k) kattunge
Kise (hårt k) katt
Kivling Kiviksbo, boende eller invånare i Kivik
Kjelling/Källing kattunge
Kjolle/kjolla kiosk, gatukök. På Söderkulla vid Tornfalksgatan närmast Munkhättegatan hade vi en kjolla (korvkiosk) längst upp vid Haga-längan (huset) där Coop finns idag. På Söderkulla fanns dock ett helt gäng "kjollor"...
Klabb dunga, dåligt arbete (bidrag av Kristina L)
Kladda ett ord som används i Östra Göinge för att köpa godis... i övriga Sverige har ordet en helt annan betydelse... (bidrag av Jan N)
Klina kleta, kladda
Klydda omständlig, konstra, krånglig; klydda ente krångla inte
Klydderöv vara omständlig, krånglig person, en person som gör saker och ting svårt
Klyddigt rörigt, besvärligt
Klägg kräm, grädde, kladdigt
Klär kläder
Klöka kvälja
Knapermada knäckebrödsmacka, hårt bröd
Knast idiot, efterbliven
Knud knut
Knuda sing. 1) potatis, 2) knutte, "knudor" plur. potatisar
Knölla kopulera, idka könsumgänge, älska, samlag
Kobira mjölk
Kocka Coca Cola (för mer information se "coca" ovan)
Kockumskran stor näsa; Kockumskranen, 148 m hög och var världens största bockkran, var från 1974 till 2002 en symbol för Malmö och syntes ända från Köpenhamn. Den såldes till Sydkorea 2002 för ynka 1 USD och är fortfarande i drift där. Den är numer rödmålad och det står på den; "HYNDAI" - "Tear of Malmö". Många malmöbor stod och grät medan de såg på då den demonterades (källa Wikipedia).
Kodd/Kådd (hårt k) 1) manliga könsorganet, penis, 2) testikel, pungkula; Koddarna (plur.) testiklarna, pungkulor, hela "påsen" med dess innhåll
Koga koka
Kogekorv smal korv, fläskkorv
Kokt arg, ilsken, förbannad
Korvalua korvkiosk
Koslick hårtuss som inte vill lägga sig, hårvirvel
Kranavann kranvatten
Kryllhårad lockig, afro
Kråga 1) kråka (fågel) 2) snorkråka
Kråsig stark
Kråsor kraft, styrka
Kränga storäta. Kan skapa förvirring då det betyder uppåt landet "sälja".
Krängd avvisande, vresig
Kungaböle slott
Kusan det kvinnliga könsorganet (förkortning av "Kussimurran")
Kussa sing. 1) ko, 2) dum (kvinna)
Kussimurran det kvinnliga könsorganet
Kyd kött. Uttalas med tj-ljud.
Kyddbulle köttbulle
Kylling kyckling
Kåddasten testikel
Kållt/kollt kallt
Köba köpa, inhandla
Köbekaga inhandlad bakverk
Köbetudor Silikonbröst
Köbetänner löständer, konstgjorda tänder, tandprotes, protes, brygga, garnityr, tandgarnityr
Köppendanmark/tjöppendanmark Köpenhamn
Lack arg, sur, irriterad
Lad lat
Laddad full, spritpåverkad, dragen
Ladugårdskonjak mjölk
Lammekyd ung attraktiv kvinna
Langs längs; "Langs kysten" längs kusten
Lann/lannet land/landet (bidrag Jan G)
Larma kasta hårt eller kraftfullt, slå, spöa, misshandla
Larmad full, överförfriskad
Lase trasa
Lassa bajsa, skita, "kacka"
Le elak (bidrag P-O Andersson); "E du le?" Är du elak?
Lea leda
Lealös vinglig, hållningslös, skaranglig, slapp i lederna
Lega leka
Li gilla, stå ut med, tåla
Lide lite. Används också som en förstärkningsord som t.ex. "Det var lide mycke folk uppe på Gustav!" vilket i detta fallet blir "Det var väldigt mycket folk upp på Gustav Adolfs Torg (centrala Malmö)!"
Liden liten
Lillejulafton 23 december
Limma 1) närgången, klänga, 2) Fånga boll utan att tappa den (t ex målvakter i fotboll, handboll eller innebandy)
Limmenad lemonad, saft
Lissen ledsen
Litt lite
Litta lite
Lomma 1) ficka (fr. danskan lomme), 2) ort i västra Skåne
Lommeduk näsduk
Lommeflaska fickplunta
Lommelur mobiltelefon
Lommemaud medhavd mat
Lommemög ludd och skröfs som samlas längst ner i fickan
Loppebett loppbett
Lovor pengar
Luad ål grillad och/eller stekt ål, lua 1. luva, 2. låga, 3. springa; "Jau luade allt va jau kunne!" jag sprang så fort jag kunde
Lubba springa (ganske inte enbart skånskt utan det kanske används även i "Norrlann", alltså norr om Hallandsåsen ) (bidrag Jan G)
Luda skjul, liten träbyggnad, även kallad hodda
Luktegott parfym
Lun/lyn behaglig, lugn, skön; Luna/lyna sig/si! lugna dig!
Lunn Lund
Lusing örfil, lavett. Kan förstärkas med "flad" [flaud]; flad lusing.
Lynt roligt
Läbbig/Läbbit läskig
Lässa kasta hårt, lasta upp, skyffla
Löjnhals lögnhals
Mad mat, smörgås
Madaro matro, lugn och ro när man äter
Malle stake, självsäker
Malme Malmö, Huvudstad
Mattebankare mattpiska; yttrat av en moder någonstans i Skåne som skulle fostra sina barn på tidigt 1900-tal "E du ente snäll blir de mattebankaren!"
Mojan morsan, mor
Modvind motvind; i Malmö är det motvind oavsett vilket håll du cyklar
Moosan morsan, mor (bidrag Niklas G.)
Morryder morötter
Mudder bråk
Mulad ost mögelost
Möed/möe/mö mycket
Mög skit, skräp, elände, i stort sett vad som helst som ses som negativt eller som helt enkelt suger...
Möga bajsa, fisa, fjärta
Möget skiten; "Släng möget!" Kasta skiten!
Möghung/möghunn ovårdad, skitig, orenlig, smutsig
Mögig skitig, smutsig
Mögtocke skitstövel
Mölla kvarn, väderkvarn
Nabo granne, från danskan.
Nacka hugga av
Najsa näsa
Nalla plocka, ta lite i smyg
Nanna sova, vila
Nattamad måltid på småtimmarna
Nattasark Nattlinne, pyjamas
Nellad ivrig, sugen på
Nim/nem lugn, behaglig, lätt, praktiskt, händigt, flink
Nimt lätt, smidigt
Nittonhundra-frös-ihjäl väldigt länge sedan (Marie F:s bidrag)
Nittonhundra-sprätt-i-hönsa-mög väldigt länge sedan (bidrag Magnus Granehall)
Nock nog, tillräckligt; nu e de nock nu är det bra!, det räcker nu!
Nylle ansikte
Nånna några
Näbbgädda Horngädda
Nälla brännässla
Nällad otålig, angelägen, ivrig
Nödder nötter
Nötta huvudet
Nöttan idiot
Or ord
Ottemad måltid tidigt på morgonen
Ovardit skamligt, ovärdigt, inte god nog,
Packad full, berusad
Pannejärn stekpanna
Pantad idiot, dum i huvudet
Pantoffelstycke potatisland
Pantoffla/pära sing. potatis, "Pantofflor/päror" plur.
Pantofflagröd potatismos
Pantolla sing. potatis, "Pantollor" plur. (en riktig bonnig variant från landet i Dösjöbro-trakten (bidrag Jan G)
Patta 1. ge ett barn bröstet, dia, 2. blöta ner cigaretten
Pattaglytt person som beter sig som ett barn, ynklig, spädbarn
Patte kvinnobröst
Pedalhångel fotflirt, tåflörta
Pela peta, pilla; "Sidd ente å pela i najsan, när vi haur främmad!" Sitt inte och pilla på näsan, när vi har gäster!
Pibesill lipsill, en som klagar på allt
Pipparkaga pepperkaka
Pirra idka könsumgänge, älska, samlag
Pisseblära urinblåsa
Pissekur offentlig pissoar
Pitt penis
Pittögd skelögd, vindögd, uppsvenska varianten "Ballögd"
Pjallig/plalled mesig, gnällig
Pjodd gråsparv, liten fågel
Pjuck skor (kallas även för dojja)
Pjätt lek, leka tafatt
Plätta pannkaka (inte att förväxla med den uppsvenska mindre varianten)
Posse plastkass
Posse nödder, stå som en "Stå som en posse nödder" stå handfallen, utan initiativkraft
Pottebleck oädel metall
Preg sak, grej
Prega trycka, knuffa, pressa
Pregepinne pekpinne
Pryl prygel, stryk, misshandel
Prästanäsan gumpen på en gås eller kyckling
Pulla 1. höna, 2. onanera, masturbera (kvinna)
Putt sur, stött
Putta skjuta på, knuffa
Puttebräda gungbräda
På örat berusad
Påg pojke, grabb, kille; varianter där "påg" används för att förstärka/förminska då ofta med kärlek: pågajävel, pågapitt, pågasnöre
Pågablära pojkspoling, pojkvasker
Pågadrul pojkspoling, pojkvasker
Pågasnöre pojkspoling, pojkvasker
Pågatös pojkaktig flicka
Pära sing., päror plur. Potatis; Stolpapäror pommes frites
Päregröd Potatismos
Pärevann brännvin, hembrännt gjord på potatis
Pölsa korv
Pömsig trött, sömnig
Rabba 1. kålrot, 2. tur; "Sicken rabba dau haur!" vilken tur du har!, 3. dåligt brännvin, 4. satkärring, 5. otrevlig; "Den därade [namn] e ein ritti rabba..." Den där [namn] är riktigt otrevlig...
Rabbemos/-gröd rotmos
Rabevann läsk (bidrag Jan G)
Radda lång rad
Radänga lång rad
Raga raka, skrapa
Ragevann rakvatten, After shave
Rajn regn; rajna regna
Rajselajter researrangör, ansvarig på gruppresa
Rama skjutsa någon på cykel
Randa göra någon randig, prygla
Redi/redig duktig, riktig, rejäl, ordentlig
Ribban kort för Ribersborg, berömd badstrand, belägen i Malmö
Rig rik
Rim rem, skärp
Risgröd/risengröd risgrynsgröt
Rista skaka (se även Rysta nedan); "Rista en matta" skaka en matta (bidrag av J Dahlqvist)
Rostebrö Bröd i skivor (för att kunna rosta)
Rullebör skottkärra. Finns även i en kortare version "Bör".
Rugged ruggigt, dåligt; Rugged vär ruggigt väder, dåligt väder
Runn rund
Running cirkel
Runnstycke småfranska; fr. danskan
Rysta skaka
Rälig vidrig, äcklig; räligt äckligt
Ränneskit diarré; annan variant med samma betydelse "Rännespraga" och "Räserbajs"
Röden 1. [mat] rutten, skämd, härsken, 2. [person] usel, moraliskt fördärvad
Röga Röka
Rögad rökt; Röhad ål/sill rökt ål/sill
Röv rumpa, stjärt
Rövalomma bakficka (på byxor)
Röva-rens kaffe (Trelleborgsuttryck, bidrag Jan G)
Sa'r säger
Sa'r så! hälsningsfras när man går, alternativ till "Hejdå!" (bidrag Niklas G.)
Saftovann blandad saft (saft och vatten)
Sagla dregla
Sajl segel; Sajla segla
Schatte mes
Sel/sell/säl själv
Si/sir 1. sig; Raga si raka sig, 2. säg(a); Si va di e? Säg vad det är?
Sicken/Sigged vilken/vilket, en sådan; "Sicken lång vaj!" en sådan lång väg
Sidda sitta; "Siddor du där helt allena?" Sitter du där helt själv?
Sigged ett ord som framförs på Österlen och framför allt i Kivik. Det betyder vilken (en dialektal variant av sicken, se ovan) och i en mening t ex "Sigged ho!" som betyder Vilket huvud? eller ska egentligen tolkas som Adu, hur fan ser du ut? (se även Ho under H ovan).
Sill strömming
Sillakärring kvinnlig fiskhandlare
Sillamjölke klen person
Sillastrypare hökare (detaljhandlare), specerihandlare, (manlig fiskhandlare)
Siller silverfiskar
Sjattig tafatt, klumpig, opålitlig
Skallebank huvudverk
Sketen/sketet adj eländig, usel
Sketslag dåndimpen
Skid skit, bajs
Skidhus toalett
Skitt skitig, smutsig, dålig
Skjudetöj skjutvapen
Skoböjden skogsbygden, mitt ute i ingenstans
Skrabba skrott (äppel- eller päron skrott)
Skrillor skridskor
Skrua skruva
Skrälle nedvärderande ord för någon som pratar och bestämmer för mycket
Skubba skolka
Skröfs skräp
Skyed igenmulet (bidrag besökare Charlotta R)
Skånelann Skåne
Skånkorplur. fötter; skånk sing. fot
Slabba blöta ner
Slabbespann skurhink
Slabbevär regnväder
Sladdermaja pratkäring
Slarv/slarver odåga, drul
Slashas slarvig, en människa som varken bryr sig om hur han ser ut eller vad han sysslar med
Slatt slagit; Haur du slatt di i hoed? Har du slagit dig i huvudet?
Sleden sliten, trött
Slöfs slöfock, latmask
Slöfsa 1. att dra benen efter sig, man kan ge en person smeknamnet "Slöfsen" (smeknamn bidrag S Jeppsson), 2. att äta utan bordskick
Slöfsor mjuka tofflor av skinn eller plast (bidrag S Jeppsson)
Skabbgalt mycket otrevlig man (sa min mor om mycket otrevliga män, Ö. Vemmerlöv. Jo, ja, grisen på gården hade ju skabb och gillade att bli kliad. Uttrycket kanske kommer därifrån? Bidrag S Jeppsson)
Skjudetöj skjutvapen
Skreg skrek ;Den skreg etter papper blöt fjärt (Jessikas bidrag... Tack, Jessika!)
Smocka en träff i ansiktet vid slagsmål
Smygare fis som inte låter, tyst fis
Smörmad smörgås, macka
Snacke- bror, syster, moster pratmakare av olika kön. Prefix: "snackeröv", "snacketratt", "snackepitt"...
Snacketolva när det snackas för mycket och där inget händer t ex vid kortspel, oseriöst mycket prat; "Kom igen nu... är det nån jävla snacketolva?" har hörts vid kortspel hemma hos bekanta då det gick väldigt långsamt samt tog onödigt lång tid.
Snarkofag säng
Snibling snorkråka (bidrag D. Persson)
Snidda gena, genväg
Snorfana näsduk
Snortocke snorunge
Snudan näsan eller området runt näsan och munnen, ansiktet
Snudda peta, beröra lätt, röra lätt vid, tuscha/toucha, knappt vidröra
Snydelase näsduk
Snöred snorig, snuvig
Snörnos snorunge
Solsicka ringblomma, kommer från danska "solsikke" som betyder solros (bidrag besökare Charlotta R)
Sommarful fjäril (fr. danskan)
Spaj sperma, sädesvätska (bidrag besökare Charlotta R)
Spann hink; spann vann hink med vatten (bidrag besökare Charlotta R)
Spiddekaga marängaktig kaka bakad på spett, Spettkaka: kaka bakad till festliga tillfällen
Spilla spela
Spinkeved småpinnar; för att få igång en brasa med
Spiss spets
Spissi spetsig; "Höer du dålitt? Tvitta öuronen me ein spissi tvaul!" Hör du dåligt? Tvätta öronen med en spetsig tvål!
Spissrövad spetsig rumpa och det man säger till någon som sitter i ens knä då det gör ont, stel, formell, paragrafryttare
Spisstrutad uppsvensk eller tillgjord skåning
Splajs ny helt nytt, ny; "splajs" är i detta fallet ett förstärkningsord som "splitter"
Spralla sprattla
Sprallevann sprit, rusdryck
Sprocked sprucket, spräckt
Spåga sticka, träflisa som trängt in genom huden
Stabbo en som bor i staden
Stein sten
Stie stege
Stolpaglas spritglas, brännvinsglas
Stolpapäror plur. pommes frites
Streda streta
Streg streck
Stryga stryka
Strygejärn strykjärn
Ströga gå på en gågata (fr. Köpenhamns Ströget), visa upp sig i stan;
Stycke åkermark; "Dau kör ju ude po stycket!" Du kör ju ute på åkern! (underförstått, där du inte ska köra... Sann historia hört av författaren... Resulterade i en total förvirring trots att han är skåning...)
Ståled stulet
Stönja vidrig vätska eller ibland något mer trögflytande klägg (bidrag av Rasmus E) Stövla trampa, klampa
Subba öknamn på en kvinna
Sulten/sylten hungrig
Sutta suga
Svia svida
Svitt svettig
Svårrt (kort å) svart
Sypp sup
Syppa supa, dricka alkoholhaltiga drycker
Säckakärra liten hoppfällbar vagn på två hjul, "pirra" (uppsvenska)
sär' så hejdå, kort för "vi säger så" som avslutningsfras när man avslutar ett samtal
Sölit sölig; sakta, långsam, sävlig, slö
Sören åsså mild svordom
Tajarna (plur.) tårna (från Kristianstadstrakten), se även tärna nedan (Anne W:s bidrag)
Tallärk/tallerk tallrik (Jan Sterners bidrag)
Tann tand
Tanna -krigare/-makare/-plågare/-pregare/-värksdoktor tandläkare
Tannalös en som saknar eller är utan tänder
Tannaverk tandverk
Tesas/tetas retas, kivas
Ti 1. till; ein ti en till, ytterligare en
Ti stilla var tyst!, håll tyst!
Timmavis flera timmar
Titt ofta; "Di e ente titt man e i Islöv" det är inte ofta man är i Eslöv
Tittor ögon, glasögon (Anne W:s bidrag)
Tjabba prata i ett kör, pratkvarn
Tjabberöv jobbig-, tjatig person
Tjabbigt taskigt
Tji nej, ingenting, inget, inte
Tjockhult Stockholm
Tjodda tjata
Tjyv tjuv
Tjåligt tråkigt (från Kristianstadstrakten) (Anne W:s bidrag)
Tjöss maj! svordom; till exempel som Niklas G.s mormor som lämnat in detta bidrag sa "Tjöss maj dar ja e högst nar ja plockar panntollor!", då var man illa ute...
Tocke 1) tupp, 2) rödhårig person
Toffla 1. toffel, 2. sparka (fotboll)
Tolle bajskorv
Tollor plur. tofflor, tolla sing. toffla
Toppad 1) kraftigt berusad, 2) överfull kaffemått
Toppalua toppluva
Tosa tokig kvinna; Det fanns en transvestit i Malmö som kallades för Tage Tosa (Tage Valfrid Nilsson) men kallade sig själv för "Anita" och senare på ålderns höst för "Tant Vera". Han bodde i Augustenborg i början av 1980-talet och senare på Persborg. Bodde själv nära Persborg, Lönngården, och man kunde stöta på honom ute med sin pudel på Lönngatan. Lite udda med sina damkläder och målade naglar. Han var en av Malmös original som tyvärr gick bort juli 2000.
Tosig tokig, excentrisk, galen
Tossed sinnessjuk
Traderöv tråkig person
Trada prata på i onödan, prata tråkigt
Tradig/tradit tråkig, långtråkig
Tragga tjata
Tramsebyxa larva sig, barnslig
Trellehulla Trelleborg
Trut mun; Håll truten! håll mun!, var tyst!, spansk i truten/flabben en skåning som försöker prata uppländska eller rikssvenska (sista förslaget bidrag besökare Charlotta R)
Tryne ansikte, mun
Träbonnar/trätollor träskor
Trähatt idiot, trögtänkt, tjockskallig, mupp, dumskalle (bidrag Magnus Granehall)
Trö trampa
Tudor bröst
Tunnis dumhuvud
Tura tur och retur; en vanlig företeelse förr där man åkte fram och åter med båt förslagsvis för en malmöit, Dragörfärjan då den fanns, men även Helsingborg-Helsingör funkar.
Tvitta tvätta
Tvaul tvål
Tya orka
Tärna tårna, man kan längre upp i Skåne som Kristianstadstrakten säga tajarna (se ovan) (Anne W:s bidrag)
Tåbe dimma, dimma i huvudet, tåded dimmigt; Tåbelund ett hemskt namn för ett ålderdomshem i Eslöv (bidrag besökare Charlotta R)
Tåbira fotsvett
Tåfis skott med spetsen på skon
Tär tår
Töffe knäppskalle, halvfigur
Tönn fånig, jobbig, dum
Tönnis knäppskalle
Tös/tösabit/tösabid flicka
Udan utan
Ude ute
Uga/uge vecka (fr. danska uge)
Ulrik kräka, vomera
Unnan undan, flytta dig, akta dig
Uppställt ostädat
Uuää äckligt (Jessika F insisterade att utan detta bidraget var en skånsk ordlista inte komplett...)
Vajj/vejj väg; ivajj iväg
Vaffor varför; På Österlen och då speciellt i Kivik säger de istället "haffor", haffor diffor? varför det då?
Vann vatten; blannevann groggvirke, kranavann kranvatten
Vannabragare diarréfjärt
Vanna gröd Du e som "vanna gröd" att man är över allt (bidrag av Stefan N.)
Varden världen
Varme värme
Vars en varsin
Vask diskho, tvättställ
Vaskabor diskbänk
Vaskarör avloppsrör
Vasknosad/vasknosed rinnsnor från näsan
Veleröv en som inte kan bestämma sig
Veckovis/vickovis flera veckor
Vikken vilken
Vim vem
Ving 1. arg, sned, 2. vind
Vingabröden brutna vingar, sliten, trött, utmattad
Vinge örfil, lavett
Vinn vind
Vingt skevt, krokig
-vis suffix för att förstora; mycket eller flera t ex hinkavis (mycket i hinken), veckovis (flera veckor), åravis (flera år)
Visping geting
Vittebrö vetebröd
Vria 1. vrida, 2. kurva
Vrång 1. arg, 2. frånstötande person, avig
Vrövla prata strunt, meningslös pladder
Vrövvel skitprat, en som pratar i fyllan
Våglig modig
Vånte vante
Väck bort, försvinn, akta dig, flytta på dig
Vär väder; Rugged vär ruggigt väder, dåligt väder
Värspänd magen full/uppblåst med luft/gaser
Åbäke Otymplig, besvärlig
Ålahue idiot, dumskalle
Ålarens idiot, dumskalle
Åravis flera år
Äggagegga äggröra
Äggakaga/äggakaka tjock pannkaka
Älling ankunge
Ändån ändå
Änna ända; Änna ti... ända till...
Ännaklämd bekymrad, angelägen, otålig, nervös
Ännaträngd lättstött, lättkrängt (bidrag besökare Charlotta R)
Ännan ändan, rumpan, anus
Ännavänd ut- och invänd, avi
Ärtor ärtsoppa med eller utan fläsk
Öja öga, liten ort i Ystad kommun
Öresunn Öresund
Örla yra, irra
Örnastyrta tvestjärt, för ett barn världens farligaste insekt... (bidrag Niklas G.)
Övanpå/övanpo ovanpå
08:a Stockholmare
99:a Stockholmare; "De är inte helt hundra..."
Itta etta, 1:a
Tvua tvåa, 2:a
Tria trea, 3:e
Fyra fyra, 4:a
Fimma femma, 5:a
Sixa sexa, 6:a
Sjöa sjua, 7:a
Utta åtta, 8:a
Naija nia, 9:a
Tija tia, 10:a
Ilva elva, 11:a
Tölva tolva, 12:a
Trittonde trettonde, 13:e
Fiortonde fjortonde, 14:e
Fimtonde femtonde, 15:e
osv.
| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö |
Aah, sluuda nu! Ah, Sluta nu!
Avadådå Vad är det med det? Au, som faan! Aj, som fan!
Bärga sej/si Lugna ner sig
Det gider jag ente Det orkar jag inte
Dau kör ju ude po stycket! Du kör ju ute på åkern!
Det var lide mycke folk po Gustav Det var väldigt mycket folk på Gustav (Gustav Adolfs Torg i Malmö, vad malmöiterna kallar torget)
Di e ente titt man e i Islöv Det är inte ofta man är i Eslöv
E dau rent tönn? Är du dum eller?
Ein pusse nödder klantskalle, idiot eller stå handfallen utan att göra något; Du kör som ein pusse nödder Du kör som en idiot
Fula sig/si Göra sig till, vara märkvärdig
Fy för hundan! Usch
För jävelen! För satan!
Gå på bia Gå på bio
Göra po sig/si oavsiktlig tarmtömning
Ha forr di forr? Varför det då? eller en kortare variant: "Ha di forr?" blir: Varför det?
Ha sir du? Vad säger du?
Halle Guden sa min mor om ett sött litet barn vilket jag tolkar som "Heliga Gud" (Ö. Vemmerlöv), På pin kiv, svarade jag, "Amen", men hon förstod inte ironin. (bidrag S Jeppsson)
Han e haj på det mesta Han är bra på det mesta
Haur du ingen bonn? Har du ingen botten? (sägs till en som äter hur mycket som helst)
Haur du slatt hoed? Är du dum i huvudet?
Haur du ätet glosoppa ti midda? Har du ätit stirrsås idag?
Hubba daj/si! Flytta på dig!
Hunt e de me di? Hur är det med dig?, Läget?
Håll flabben/truten! Var tyst!, Håll mun!
Hör du dålitt? Hör du dåligt?
Jau gider ente eda mer mad! Jag orkar inte äta mer mat!
Jau luade allt va jau kunne! Jag sprang så fort jag kunde!
Jevla klydderöv! Klumpig person
Kom ente här och kom! Stick inte upp, passa dig
Kom i luckan Visa vad du går för
Kräng en beda Dra åt helsicke!
Runn unner fydderna/tollorna Berusad
Sidd ente å pela i najsan, när vi haur främmad! Sitt inte och pilla i näsan, när vi har gäster
Sicken lång vaj! En sådan lång väg
Sigged ho? Hur fan ser du ut?
Siddor du där helt allena? Sitter du där helt själv?
Ska du hau po flabben? Ska du ha stryk?
Sluta nu gaffla! Sluta nu tjata!
Stour i flabben! 1. Stor mun (får in mycket mat)!, 2. Kaxig,
Stå ente där i dörrahullet! Stå inte där mitt dörrppningen (i vägen)! (Jan Sterners bidrag)
Stå ente där å fitta me nycklarna! Stå inte och fumla med nycklarna!
Stå ente där å glo! Stå inte och stirra!
Ta ente hela plassen, din fubbick! Ta inte hela platsen din idiot!
Ta kulpa te sköj ner den (Ö Vemmerlöv bidrag S Jeppsson)
Tvitta öuronen me ein spissi tvaul! Tvätta öronen med en spetsig tvål!, Rensa öronen!
Va e därr/darr? Vad är fel?, vad är det?, vad står på?
Va e dih? Vad är det?
Va ente en sån traderöv! Var inte en sån tråkmåns!
Va fan glor du etter? Vad stirrar du på?
Va glor du på? Har du edit blängsylta mä tittsås, å glosoppa te etterrätt? Vad stirrar du på?
Var bor du hänne? Var bor du (någonstans)?
Var ligger Lunn hänne? Var ligger Lund någonstans?
Vikken grann tösabid Vilken vacker flicka