☰
Skånsk - Svensk ordlista...

Varför behövs en skånsk ordlista? Alla fattar väl skånska, eller? Själv har jag varit i städer i "Norrlann" (resten av landet norr om Skånes gräns) där det inte var många som förstod mitt tungomål. Så ni arma satar som inte fattar ett skvatt av skånskan kan om möjligt hitta ett eller annat ord här så ni fattar...
Har du ett ord eller uttryck på skånska som av någon anledning inte finns med på denna ordlista kan du lämna ditt bidrag här 📧.
De som bidgragit tackar jag så hjärtligt. Innehållet på denna sida och var det kommer från finns längst ner på sidan här.

Sedan senaste updateringen finns skånska ord och vanliga skånska uttryck översatta på denna sida.

| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö | Siffror | Vanliga skånska uttryck |

A

A! — utrops ord, som uttrycker förundran, tvivelsmål, smärta eller glädje.

Aau — Ja! (jakande)

Abbekat — advokat

Abekatt — person som härmar andra, härmapa

Aberunk — mycket dåligt; "Vicket jaävla aberunk..." (hört av en äldre taxichaffis i Malmö för längesedan) (bidrag Jan G)

Aga el. "Åga" — åka

Aletudor — träskor (hört av en trelleborgare, bidrag Magnus G)

Alika — kaja, en person med dåligt ölsinne

Allan — Spela Allan, en som går och tror att han är något, en besserwisser

Alltihoppa — alltsammans

Amen — I Malmö vanligt att börja en mening med eller för att uttrycka uppgiven förvåning; 1. Amen, om man skulle ha en flabb kaffe — man skulle kanske skulle ha lite kaffe, 2. Amen, punktering — punktering... (bidrag Niklas G:)

Arsleholm — Hässleholm

Asa — släpa

Atte — "Så-att-e", "att" lite utdraget, förtydliga själva meningen eller innehållet

Aulannsvinn — frånlandsvind (hört i Vik, Österlen); Lann — land; Vinn — vind

Ausel — 1) röven, arsel 2) idiot ; "auselet" bestämnd form

Autostradan — motorväg (äldre benämning på landets första motorväg mellan Malmö och Lund)

| Upp | Tillbaka |

B

Backaloppa — barn från stadsdelen Backarna (Kirseberg) i Malmö. Backapåg sades ofta i nedsättande betydelse, backaungar — skitungar, backatös — något ännu värre

Backarna — stadsdelen Kirseberg i Malmö

Badfitta — den som kommer sist upp ur vattnet vid badning; "Sist upp e en badfitta!"

Badkruka — fegis (bad), en som inte vågar hoppa i vattnet

Bagetter — efteråt

Bagvänd — fumlig, omständlig

Balle — skinka, rumphalva. Här har det i stockholmska slangordet en helt annan mening i "balle" där det betyder penis. Det kan uppstå lite förbristningar i språket om en skånsk kvinna skulle slå sig på rumpan i Stockholmsområdet och utbrista "Au som faan! Jau fick ont i mina ballar!"...

Bang — rädd

Banga — dra sig ur, inte våga; "Bangar dau?" — vågar du inte?

Beda — 1) beta, sockerbeta 2) tur 3) bita (t ex av ett djur eller insekt)(tredje överst. bidrag besökare Charlotta R)

Bein/bejn — ben

Betuttad — kär, förtjust

Bia — biograf

Bier/Bir — öl

Bierhål — mun

Bissing sing. — 1. tand, -ar plur., 2. plugghäst, en som pluggar; "Bissing, bissing, din förläste fan!" (bidrag Niklas G.)

Blaga — loska, uppkastning

Blannevann — groggvirke

Bloa — blöda

Blära — blåsa av alla sorter

Blänga — stirra

Blöd — mjuk, känslig

Bobbe — tölp, stropp

Bojsor/böjsor — byxor

Bonke/bunke — en hög, något som bunkats ihop

Bonkaknöll/bunkaknöll — gruppsex

Bonn — botten; "Finns det ingen bonn i dej, påg?" till en storätare

Bonna — 1. bönder vid Bonne (bidrag Jag G), 2. bottna, nå botten

Bonne — bonde

Boppe plur. boppar — bröst

Bor — bord; Boret — bordet

bre — 1) bred, bredda 2) Brer

Brocka — cementblandare (bidrag av Sven U)

Broräcke — dålig bil (bidrag av Nina L)

Bränne — ved

Brödrar — bröder

Bröte — skräp

Brövvla — skrodera, skryta

Buffelpiss — om man inte gillar något drikbart, till exempel om inte gillar öl kallar man det för "Buffelpiss. Samma har hörts på en fest om whiskey

Bug — mage; bugafylla — proppmätt (se även Bugasprängd)

Bugasprängd — proppmätt

Bull — skit, tråkigt, skitprat

Bulle — brödbulle; "franska", "fralla"

Bulle i bulle — populärt mellanmål bland skolelever, rekryter, slöfockar och gottegrisar; Delicato-bulle i en franskbrödbulle

Bullerfjös — en stor och klumpig individ, människa eller djur (detta bidrag är från besökare på denna sida)

Bäla (i sig) — att dricka i stora klunkar (bidrag R-M Walldén)

Bäng/Beng — (framför allt ett malmöitiskt uttryck, kort version av "Bängalo") dum, idiot, tokig, galen

Bängalo/bengalo — dum, idiot, tokig, galen

Bärga sej — lugna sig

Böla — gråta, lipa, klaga

Bör — (förkortad version av "Rullebör") skottkärra. (bidrag Niklas G.)

Bösse — homosexuell, bög

| Upp | Tillbaka |

C

Chokelad — choklad

Choklad, ett — i Skåne säger folk "ett choklad" istället för i resten av landet "en choklad"

Coca "Cåcka" — Coca-Cola. Bland "norrläningar" i allmänhet och stockolmare i synnerhet är det praxis att se extremt förvånad ut om man beställer en "Coca", och nästan otroligt säga: - "Du menar cola, va?". I Skåne är "kola" ett godis och inte en läskedryck. Språkförbistringen äro total...

Cocabonnar — glasögon med tjocka glas (tjocka som bottnarna på Coca-Cola-flaskor)

Cykelen — cykeln (som jävelen, Triangelen, nyckelen)

| Upp | Tillbaka |

D

Dabba si — begå fel, göra bort sig

Darred — darrig

Dase — manliga könsorganet

Datta — dia

Datte sing. — bröst

Dendarrade — den där

Di blåe — Malmö FF

Di gule — IFK Malmö

Di röe — Helsingborgs IF

Di vide — IFK Ystad

Ditta — detta

Ding — dum, efterbliven

Diskelase — disktrasa

Dofsing — fager, vacker, läcker, snygg (bidrag av Sofus en skåning boende i Norrlann, Västerås)

Dojja — sko, "Dojjor" plur. (kallas även för "pjuck")

Dra en penna — dra en rövare, lura någon

Dratta — fumlig person

Drul — lat, slyngel

Drypare — gonorré, könssjukodom

Drös — samling, hög

Dyng raug — full, överförfriskad

Dålli — dålig, sjuk

Däcka — stupfull; när man är full och somnar har man i Skåne däckat

Dö- — vanlig förstärkningsprefix i malmöitiskan. Någonting kan vara "döroligt" eller "dötradigt" eller "dömycket", men alltid med kraftig betoning på "dö".

Döba — rejäl regnskur (bidrag av Jörgen Sköld)

Dörrahullet — dörröppning; "Stå ente där i dörrahullet!" — Stå inte där mitt dörrppningen (i vägen)! (Jan Sterners bidrag)

| Upp | Tillbaka |

E

Eblagröd — äppelkräm

Eda — äta

Ederkopp — spindel (fr. danska)

Elefantare — Elefantøl, ett lite starkare danskt öl från Carlsbergs bryggeri

Ente — inte

Etter — efter

Evvja — vidrig vätska eller ibland något mer trögflytande klägg

| Upp | Tillbaka |

F

Farledd/farlitt — farligt

Fasslassbulle/Fastlagsbulle — semla

Fed — fet

Fesen — mesig, blekfisig

Fesjonken — fisljummen

Fibbla — fumla

Fitt — fett, flott

Fitta — fumla, pilla med något så att det drar ut på tiden; "Stå ente å fitta me nycklarna!" — Stå inte och fumla med nycklarna!

Fittamad — smörgås (med flott)

Fjaset — 1) det kvinnliga underlivet, 2) (i vissa delar av Skåne) röven, huvudet

Fjåne — idiot, tönt

Flabb — mun; "po flabben" — stryk, "Va fan glor'u påu? Ska du hau po flabben"? — hört i stan (Malmö) vid en utekväll med vännerna av en överförfriskad okänd person och betyder något i stil med "Vad stirrar du på? Ska du ha stryk?", "Håll flabben" — var tyst, håll mun

Flabba — 1. skratta, 2. prata mycket, pratkvarn

Flad — flat; "Flad lusing" — örfil, orre

Flua — fluga

Främmad — gäster

Fubbick/fobbick — idiot, tönt

Ful — fågel; Fulafrö — fågelfrö

Fyle — pöbel, skräpfolk, suspekta figurer

Fydderna — fötterna; "Runn unner fydderna" — berusad

Fyllehund/fyllehung — alkoholist, A-lagare

Fyllesnuda — egentligen det pussiga ansiktet hos en människa med överdriven alkoholkonsumtion, ytterligare en benämning på alkoholist

Fårstånned — förståndet

Fälleben — krokben

Färi — färdig

Förtröden — avundsjuk

Förvidden/Förveden — nyfiken

| Upp | Tillbaka |

G

Gaba — gapa, skrika, sjunga

Gabekatta — högröstad kvinna

Gada — gata; gadehus — gathus, hus utmed gatan

Gadd — tand

Gaffla — tjata, att envist babbla och stå på sig, pladdra dumheter, mun; "Sluda nau gaffla!" — Sluta nu tjata!

Gapflabb — gapskratt

Gider — orka

Gille — fest, kalas; Ålagille — fest där ålen är huvudrätten

Gina — ta en genväg

Girra — cykel

Gita/gida — orka; "Ja gider ente eda mer mad!" — Jag orkar inte äta mer mat!

Glatta — halka

Glojärn/glojarn — glasögon, brillor

Glosoppa — stirra, nyfiken; icke-existerande maträtt som den som tittar på någon annan påstås ha ätit, kan varieras med tillägg som "stirrsås" eller "blängsylta"; "Haur du ädit glosoppa te midda? — Va fan stirrar du på!.

Glytt/glött — barn; på bussen "barnbiljett, tack", säger en ungdom... bussföraren svarar lite sarkastiskt "en biljett till en glytt var det, ja"

Glytta sej/si — tramsa, göra sig barnslig

Glyttacykel — sparkcykel (bidrag Niklas N:)

Glyttig/glyttit — barnslig/barnsligt

Gnälleröv — gnällspik, kverulant

Goa tider — gott om tid

Gona sig/si — njuta, ta sig , ligga och dra (t ex i marinad)

Gottit — godis

Graj grajor plur. — sak

Grann — 1) vacker; Grannt vär — vackert väder, 2) förstärkningsord; "lide grann" — mycket lite

Grebba — flicka

Greda — gråta, lipa, grina (rikssvenska, se nedan vad "grina" betyder i Skåne)

Grina — skratta. I rikssvenskan betyder detta direkt motsatsen, det vill säga gråta. Kan bli lite konstigt på till exempel vid en begravning där en från Stockholm talar om för en skåning att de grinat på moster Hildas begravning. Skåningen tänker per automatik att de inte gillar moster Hilda då de skrattat vid hennes begravning...

Grishals — fläskkarré. Finare ord för uppsvenskar som är lite känsligare och som inte vill veta var köttbiten de har på tallriken kommer från.

Grisatassar — grisfötter, även Grisafödder eller Grisafydder

Grebba — flicka

Grunna — fundera

Gräddbulle — kokosboll

Gröd — Gröt (bidrag av Stefan N.)

Grönfoer/Grönfor — Grönsaker (Jan Sterners bidrag)

Gustav — Gustav Adolfs Torg i centrala Malmö

Gån/Gåen — dumhuvud; "E dau rent gån i huet?" — Är du dum i huvudet? (Maries bidrag som fd. österlenbo). Från eng. "gone" — borta

Gögavär — så kallt väder att en kaffegök gör gott

Gökavär — perfekt väder för sex

Görka — Gurka

Gött göttigt — gott, bra, utmärkt, toppen

| Upp | Tillbaka |

H

Ha — vad?; "Ha sir du?" — vad säger du?

Ha si — bete sig (underförstått opassande)

Ha forr? — Varför? (Kiviks dialekt, Maries bidrag); "Ha forr di forr?" kan på Österlen tydas som: Varför det då? eller en kortare variant: "Ha di forr?" blir: Varför det?

Hagallen — girig, pryl- och pengakåt

Halleda — herregud

Halvding — en smula efterbliven

Hann — 1) hand, 2) hinna, komma i tid; "Sicken tur... Jau hann!" — vilken tur... jag kom i tid!

Hannavalen — fumlig, opraktisk (bidrag av Nina L)

Hatt — 1) haft, 2) huvudbonad

Hattaskrälle — nedsättande benämning på damhatt

Haur — har

Hia dej/di — lugna dig (bidrag av Johan F)

Hialös — orolig, jäktad, stressad, stirrig, otålig, rastlös

Hied — otålig, stirrig

Hidder — heter

Hilleben — krokben

Himm — hem, "himma" — hemma

Himmalavad — hemlagad

Himmaluad — hemmagjord

Himmave — hemmavid

Himmali — hemlig

Hinkavis med vann — väldigt mycket regn, för att måla upp en bild att det ösregnar eller att "himlen öppnat sig".

Hipsamoppe — flakmopped (moped med flak framtill) (Anne W:s bidrag; från Kristianstadstrakten)

Hittefåret — omskrivning av bokstäverna i "fittehåret", underförstått att det var nära ögat eller det var på håret; "De va på hittefåret!"

Hittepå — lögn, osanning, fiktiv historia

Ho/hoe/hue — huvud; "Sicked ho?" — uttruck i Österlen (bl.a. Simrishamn, Kivik) som betyder något i still med "Adu, hur fan ser du ut?", "Ålahue" — idiot, efterbliven

Hubba — flytta; hört på Österlen "Hubba si!/Hubba di!" vilket betyder "Flytta på dig!"

Hundan — attan, för sjutton

Hunn/hynn — hund

Hunnajävel — byracka

Hunnalort — hundskit

Hunt? — Hur? (Kiviks dialekt); "Hunt e de me di?" vilket på Österlen betyder något i still med: Hur är det med dig?, Läget?

Hussa sing. — 1) strumpa, 2) dålig, kass (spelare, utövare), "hussor" plur. — 1) strumpor, 2) flera dåliga eller ett hel grupp dåliga (spelare, utövare)

Hussespark/Hosespark — Oren träff eller spark i fotboll (bidrag av J Dahlqvist och Jan D)

Hutt — snaps

Hutta — kasta

Hyner — Ta det lugnt, lata sig, slappna av (Österlen, Maries bidrag)

Hysekyser — att man ska inte vara omständig (kommer troligtvis från danskan, bidrag av Gunilla D)

Hålla kväll — avsluta arbetet för dagen, gå hem

Håsa — 1. strumpa, 2. fegis

Håsebann — strumpeband

Hälla sig — lägga sig (i sängen)

Hällörad — frireligiös, skenhelig, en person som inte vet vilken religion den tillhör

Hänne — hän, någonstans; "Var ligger Oxie hänne?" — var ligger Oxie någonstans?

Härförleden — för en tid sedan

Hässlehulla — Hässleholm; som Trellehulla (Trelleborg)

| Upp | Tillbaka |

I

I aftes — igår kväll (bidrag besökare Charlotta R)

Iheller — heller

Ihopparullad — hoprullad

Inbegad — ingrodd, inmosat

Ingan — innan

Innebrännare — svullen och röd akne som inte går att klämma ut och som gör väldigt ont. Rent utseendemässigt ser det ut som en trafiksignal om den är placerad mitt i ansiktet.

Islöv — Eslöv

Itt — ett

Illbatting — envis omedgörligt barn eller person

Ivajj — iväg

| Upp | Tillbaka |

J

Jidder — bråk, dispyt, problem, strul

Jiddra — bråka, slåss, diskutera högljutt

Jiter/jider — orka; "Jiter inte" — orkar inte, alternativ lite lngre söderut som t ex Malmö "Jider ente" (bidrag av Peter F)

Jonken — ljummen, avslagen

Jor — jord

Jorbär — jordgubbar

Jorpäror — potatis

jubba — jobba, arbeta

-jävel — -jäkel; suffix som ofta används i nedsättande syfte: "tjyvajävel", "kattajävel" eller "biljävel"

| Upp | Tillbaka |

K

Kadong — kondom

Kadongmössa — liten upprullad mössa, även kallad Beamie (bidrag Niklas G.)

Kaga — 1) kaka: "köbekaga" köpt kaka, 2) kaxig: "kaga si" vara kaxig

Kagehus — bageri, konditori

Kagesmed — kaksmet

Kagi/kagig — kaxig, framfusig, självsäker

Kajbent — vänsterfotad

Kajhänd — vänsterhänt

Kamma daj — dra något gammalt över dig, skärp dig, gå och lägg dig

Kanon — jätte bra, perfekt, förstärkningsord som till exempel "Kanon bra" vilket blir väldigt bra.

Kartoffel — potatis

Kartofflagröd/kartoffelgröd — potatismos

Kasa — glida, åka kana

Kasebana — rutschkana

Kasedans — dansa till dansband, mogendans

Kass — 1) kasse, påse, 2) dålig, värdelös

Ked — trött, less (fr. danskan och uttalas med ett hårt k, betyder på danska ledsen)

Keff — tråkig, dåligt

Kelen — glad för att kelas med

Keppa (hårt k) — keps

Kex (med tj-ljud, uttalas i Skåne [tjeks]) — mellansverige och uppåt uttalar "kex" med ett hårt k. Vilket är rätt? Det beror på vilken del av Sverige du befinner dig. Båda fungerar... fast säger någon kex med ett hårt k i Skåne kommer ingen förstå vad du menar. Frågande kan motparten då fråga - "Du menar [tjeks], va?". Förvirringen äro total...

Killa (hårt k) — kittla

Kinesapiss — te

Kingasätet — stolen mitt i femsitsiga raden längst bak i bussen; mer benplats samt bäst överblick

Kips (hårt k) — kattunge

Kise (hårt k) — katt

Kivling — Kiviksbo, boende eller invånare i Kivik

Kjelling/Källing — kattunge

Kjolle/kjolla — kiosk, gatukök. På Söderkulla vid Tornfalksgatan närmast Munkhättegatan hade vi en kjolla (korvkiosk) längst upp vid Haga-längan (huset) där Coop finns idag. På Söderkulla fanns dock ett helt gäng "kjollor"...

Klabb — dunga, dåligt arbete (bidrag av Kristina L)

Kladda — ett ord som används i Östra Göinge för att köpa godis... i övriga Sverige har ordet en helt annan betydelse... (bidrag av Jan N)

Klina — kleta, kladda

Klydda — omständlig, konstra, krånglig; klydda ente — krångla inte

Klydderöv — vara omständlig, krånglig person, en person som gör saker och ting svårt

Klyddigt — rörigt, besvärligt

Klägg — kräm, grädde, kladdigt

Klär — kläder

Klöka — kvälja

Knapermada — knäckebrödsmacka, hårt bröd

Knast — idiot, efterbliven

Knud — knut

Knuda sing. — 1) potatis, 2) knutte, "knudor" plur. — potatisar

Knölla — kopulera, idka könsumgänge, älska, samlag

Kobira — mjölk

Kocka — Coca Cola (för mer information se "coca" ovan)

Kockumskran — stor näsa; Kockumskranen, 148 m hög och var världens största bockkran, var från 1974 till 2002 en symbol för Malmö och syntes ända från Köpenhamn. Den såldes till Sydkorea 2002 för ynka 1 USD och är fortfarande i drift där. Den är numer rödmålad och det står på den; "HYNDAI" - "Tear of Malmö". Många malmöbor stod och grät medan de såg på då den demonterades (källa Wikipedia).

Kodd/Kådd (hårt k) — 1) manliga könsorganet, penis, 2) testikel, pungkula; Koddarna (plur.) — testiklarna, pungkulor, hela "påsen" med dess innhåll

Koga — koka

Kogekorv — smal korv, fläskkorv

Kokt — arg, ilsken, förbannad

Korvalua — korvkiosk

Koslick — hårtuss som inte vill lägga sig, hårvirvel

Kranavann — kranvatten

Kryllhårad — lockig, afro

Kråga — 1) kråka (fågel) 2) snorkråka

Kråsig — stark

Kråsor — kraft, styrka

Kränga — storäta. Kan skapa förvirring då det betyder uppåt landet "sälja".

Krängd — avvisande, vresig

Kungaböle — slott

Kusan — det kvinnliga könsorganet (förkortning av "Kussimurran")

Kussa sing. — 1) ko, 2) dum (kvinna)

Kussimurran — det kvinnliga könsorganet

Kyd — kött. Uttalas med tj-ljud.

Kyddbulle — köttbulle

Kylling — kyckling

Kåddasten — testikel

Kållt/kollt — kallt

Köba — köpa, inhandla

Köbekaga — inhandlad bakverk

Köbetudor — Silikonbröst

Köbetänner — löständer, konstgjorda tänder, tandprotes, protes, brygga, garnityr, tandgarnityr

Köppendanmark/tjöppendanmark — Köpenhamn

| Upp | Tillbaka |

L

Lack — arg, sur, irriterad

Lad — lat

Laddad — full, spritpåverkad, dragen

Ladugårdskonjak — mjölk

Lammekyd — ung attraktiv kvinna

Langs — längs; "Langs kysten" — längs kusten

Lann/lannet — land/landet (bidrag Jan G)

Larma — kasta hårt eller kraftfullt, slå, spöa, misshandla

Larmad — full, överförfriskad

Lase — trasa

Lassa — bajsa, skita, "kacka"

Le — elak (bidrag P-O Andersson); "E du le?" — Är du elak?

Lea — leda

Lealös — vinglig, hållningslös, skaranglig, slapp i lederna

Lega — leka

Li — gilla, stå ut med, tåla

Lide — lite. Används också som en förstärkningsord som t.ex. "Det var lide mycke folk uppe på Gustav!" vilket i detta fallet blir "Det var väldigt mycket folk upp på Gustav Adolfs Torg (centrala Malmö)!"

Liden — liten

Lillejulafton — 23 december

Limma — 1) närgången, klänga, 2) Fånga boll utan att tappa den (t ex målvakter i fotboll, handboll eller innebandy)

Limmenad — lemonad, saft

Lissen — ledsen

Litt — lite

Litta — lite

Lomma — 1) ficka (fr. danskan lomme), 2) ort i västra Skåne

Lommeduk — näsduk

Lommeflaska — fickplunta

Lommelur — mobiltelefon

Lommemaud — medhavd mat

Lommemög — ludd och skröfs som samlas längst ner i fickan

Loppebett — loppbett

Lovor — pengar

Luad ål — grillad och/eller stekt ål, lua — 1. luva, 2. låga, 3. springa; "Jau luade allt va jau kunne!" — jag sprang så fort jag kunde

Lubba — springa (ganske inte enbart skånskt utan det kanske används även i "Norrlann", alltså norr om Hallandsåsen ) (bidrag Jan G)

Luda — skjul, liten träbyggnad, även kallad hodda

Luktegott — parfym

Lun/lyn — behaglig, lugn, skön; Luna/lyna sig/si! — lugna dig!

Lunn — Lund

Lusing — örfil, lavett. Kan förstärkas med "flad" [flaud]; flad lusing.

Lynt — roligt

Läbbig/Läbbit — läskig

Lässa — kasta hårt, lasta upp, skyffla

Löjnhals — lögnhals

| Upp | Tillbaka |

M

Mad — mat, smörgås

Madaro — matro, lugn och ro när man äter

Malle — stake, självsäker

Malme — Malmö, Huvudstad

Mattebankare — mattpiska; yttrat av en moder någonstans i Skåne som skulle fostra sina barn på tidigt 1900-tal "E du ente snäll blir de mattebankaren!"

Mojan — morsan, mor

Modvind — motvind; i Malmö är det motvind oavsett vilket håll du cyklar

Moosan — morsan, mor (bidrag Niklas G.)

Morryder — morötter

Mudder — bråk

Mulad ost — mögelost

Möed/möe/mö — mycket

Mög — skit, skräp, elände, i stort sett vad som helst som ses som negativt eller som helt enkelt suger...

Möga — bajsa, fisa, fjärta

Möget — skiten; "Släng möget!" — Kasta skiten!

Möghung/möghunn — ovårdad, skitig, orenlig, smutsig

Mögig — skitig, smutsig

Mögtocke — skitstövel

Mölla — kvarn, väderkvarn

| Upp | Tillbaka |

N

Nabo — granne, från danskan.

Nacka — hugga av

Najsa — näsa

Nalla — plocka, ta lite i smyg

Nanna — sova, vila

Nattamad — måltid på småtimmarna

Nattasark — Nattlinne, pyjamas

Nellad — ivrig, sugen på

Nim/nem — lugn, behaglig, lätt, praktiskt, händigt, flink

Nimt — lätt, smidigt

Nittonhundra-frös-ihjäl — väldigt länge sedan (Marie F:s bidrag)

Nittonhundra-sprätt-i-hönsa-mög — väldigt länge sedan (bidrag Magnus Granehall)

Nock — nog, tillräckligt; nu e de nock — nu är det bra!, det räcker nu!

Nylle — ansikte

Nånna — några

Näbbgädda — Horngädda

Nälla — brännässla

Nällad — otålig, angelägen, ivrig

Nödder — nötter

Nötta — huvudet

Nöttan — idiot

| Upp | Tillbaka |

O

Or — ord

Ottemad — måltid tidigt på morgonen

Ovardit — skamligt, ovärdigt, inte god nog,

| Upp | Tillbaka |

P

Packad — full, berusad

Pannejärn — stekpanna

Pantad — idiot, dum i huvudet

Pantoffelstycke — potatisland

Pantoffla/pära sing. — potatis, "Pantofflor/päror" plur.

Pantofflagröd — potatismos

Pantolla sing. — potatis, "Pantollor" plur. (en riktig bonnig variant från landet i Dösjöbro-trakten (bidrag Jan G)

Patta — 1. ge ett barn bröstet, dia, 2. blöta ner cigaretten

Pattaglytt — person som beter sig som ett barn, ynklig, spädbarn

Patte — kvinnobröst

Pedalhångel — fotflirt, tåflörta

Pela — peta, pilla; "Sidd ente å pela i najsan, när vi haur främmad!" Sitt inte och pilla på näsan, när vi har gäster!

Pibesill — lipsill, en som klagar på allt

Pipparkaga — pepperkaka

Pirra — idka könsumgänge, älska, samlag

Pisseblära — urinblåsa

Pissekur — offentlig pissoar

Pitt — penis

Pittögd — skelögd, vindögd, uppsvenska varianten "Ballögd"

Pjallig/plalled — mesig, gnällig

Pjodd — gråsparv, liten fågel

Pjuck — skor (kallas även för dojja)

Pjätt — lek, leka tafatt

Plätta — pannkaka (inte att förväxla med den uppsvenska mindre varianten)

Posse — plastkass

Posse nödder, stå som en — "Stå som en posse nödder" stå handfallen, utan initiativkraft

Pottebleck — oädel metall

Preg — sak, grej

Prega — trycka, knuffa, pressa

Pregepinne — pekpinne

Pryl — prygel, stryk, misshandel

Prästanäsan — gumpen på en gås eller kyckling

Pulla — 1. höna, 2. onanera, masturbera (kvinna)

Putt — sur, stött

Putta — skjuta på, knuffa

Puttebräda — gungbräda

På örat — berusad

Påg — pojke, grabb, kille; varianter där "påg" används för att förstärka/förminska då ofta med kärlek: pågajävel, pågapitt, pågasnöre

Pågablära — pojkspoling, pojkvasker

Pågadrul — pojkspoling, pojkvasker

Pågasnöre — pojkspoling, pojkvasker

Pågatös — pojkaktig flicka

Pära sing., päror plur. — Potatis; Stolpapäror — pommes frites

Päregröd — Potatismos

Pärevann — brännvin, hembrännt gjord på potatis

Pölsa — korv

Pömsig — trött, sömnig

| Upp | Tillbaka |

R

Rabba — 1. kålrot, 2. tur; "Sicken rabba dau haur!" — vilken tur du har!, 3. dåligt brännvin, 4. satkärring, 5. otrevlig; "Den därade [namn] e ein ritti rabba..." — Den där [namn] är riktigt otrevlig...

Rabbemos/-gröd — rotmos

Rabevann — läsk (bidrag Jan G)

Radda — lång rad

Radänga — lång rad

Raga — raka, skrapa

Ragevann — rakvatten, After shave

Rajn — regn; rajna — regna

Rajselajter — researrangör, ansvarig på gruppresa

Rama — skjutsa någon på cykel

Randa — göra någon randig, prygla

Redi/redig — duktig, riktig, rejäl, ordentlig

Ribban — kort för Ribersborg, berömd badstrand, belägen i Malmö

Rig — rik

Rim — rem, skärp

Risgröd/risengröd — risgrynsgröt

Rista — skaka (se även Rysta nedan); "Rista en matta" — skaka en matta (bidrag av J Dahlqvist)

Rostebrö — Bröd i skivor (för att kunna rosta)

Rullebör — skottkärra. Finns även i en kortare version "Bör".

Rugged — ruggigt, dåligt; Rugged vär — ruggigt väder, dåligt väder

Runn — rund

Running — cirkel

Runnstycke — småfranska; fr. danskan

Rysta — skaka

Rälig — vidrig, äcklig; räligt — äckligt

Ränneskit — diarré; annan variant med samma betydelse "Rännespraga" och "Räserbajs"

Röden — 1. [mat] rutten, skämd, härsken, 2. [person] usel, moraliskt fördärvad

Röga — Röka

Rögad — rökt; Röhad ål/sill — rökt ål/sill

Röv — rumpa, stjärt

Rövalomma — bakficka (på byxor)

Röva-rens — kaffe (Trelleborgsuttryck, bidrag Jan G)

| Upp | Tillbaka |

S

Sa'r — säger

Sa'r så! — hälsningsfras när man går, alternativ till "Hejdå!" (bidrag Niklas G.)

Saftovann — blandad saft (saft och vatten)

Sagla — dregla

Sajl — segel; Sajla — segla

Schatte — mes

Sel/sell/säl — själv

Si/sir — 1. sig; Raga si — raka sig, 2. säg(a); Si va di e? — Säg vad det är?

Sicken/Sigged — vilken/vilket, en sådan; "Sicken lång vaj!" — en sådan lång väg

Sidda — sitta; "Siddor du där helt allena?" — Sitter du där helt själv?

Sigged — ett ord som framförs på Österlen och framför allt i Kivik. Det betyder vilken (en dialektal variant av sicken, se ovan) och i en mening t ex "Sigged ho!" som betyder Vilket huvud? eller ska egentligen tolkas som Adu, hur fan ser du ut? (se även Ho under H ovan).

Sill — strömming

Sillakärring — kvinnlig fiskhandlare

Sillamjölke — klen person

Sillastrypare — hökare (detaljhandlare), specerihandlare, (manlig fiskhandlare)

Siller — silverfiskar

Sjattig — tafatt, klumpig, opålitlig

Skallebank — huvudverk

Sketen/sketet adj — eländig, usel

Sketslag — dåndimpen

Skid — skit, bajs

Skidhus — toalett

Skitt — skitig, smutsig, dålig

Skjudetöj — skjutvapen

Skoböjden — skogsbygden, mitt ute i ingenstans

Skrabba — skrott (äppel- eller päron skrott)

Skrillor — skridskor

Skrua — skruva

Skrälle — nedvärderande ord för någon som pratar och bestämmer för mycket

Skubba — skolka

Skröfs — skräp

Skyed — igenmulet (bidrag besökare Charlotta R)

Skånelann — Skåne

Skånkorplur. — fötter; skånk sing. — fot

Slabba — blöta ner

Slabbespann — skurhink

Slabbevär — regnväder

Sladdermaja — pratkäring

Slarv/slarver — odåga, drul

Slashas — slarvig, en människa som varken bryr sig om hur han ser ut eller vad han sysslar med

Slatt — slagit; Haur du slatt di i hoed? — Har du slagit dig i huvudet?

Sleden — sliten, trött

Slöfs — slöfock, latmask

Slöfsa — 1. att dra benen efter sig, man kan ge en person smeknamnet "Slöfsen" (smeknamn bidrag S Jeppsson), 2. att äta utan bordskick

Slöfsor — mjuka tofflor av skinn eller plast (bidrag S Jeppsson)

Skabbgalt — mycket otrevlig man (sa min mor om mycket otrevliga män, Ö. Vemmerlöv. Jo, ja, grisen på gården hade ju skabb och gillade att bli kliad. Uttrycket kanske kommer därifrån? Bidrag S Jeppsson)

Skjudetöj — skjutvapen

Skreg — skrek ;Den skreg etter papper — blöt fjärt (Jessikas bidrag... Tack, Jessika!)

Smocka — en träff i ansiktet vid slagsmål

Smygare — fis som inte låter, tyst fis

Smörmad — smörgås, macka

Snacke- bror, syster, moster — pratmakare av olika kön. Prefix: "snackeröv", "snacketratt", "snackepitt"...

Snacketolva — när det snackas för mycket och där inget händer t ex vid kortspel, oseriöst mycket prat; "Kom igen nu... är det nån jävla snacketolva?" har hörts vid kortspel hemma hos bekanta då det gick väldigt långsamt samt tog onödigt lång tid.

Snarkofag — säng

Snibling — snorkråka (bidrag D. Persson)

Snidda — gena, genväg

Snorfana — näsduk

Snortocke — snorunge

Snudan — näsan eller området runt näsan och munnen, ansiktet

Snudda — peta, beröra lätt, röra lätt vid, tuscha/toucha, knappt vidröra

Snydelase — näsduk

Snöred — snorig, snuvig

Snörnos — snorunge

Solsicka — ringblomma, kommer från danska "solsikke" som betyder solros (bidrag besökare Charlotta R)

Sommarful — fjäril (fr. danskan)

Spaj — sperma, sädesvätska (bidrag besökare Charlotta R)

Spann — hink; spann vann — hink med vatten (bidrag besökare Charlotta R)

Spiddekaga — marängaktig kaka bakad på spett, Spettkaka: kaka bakad till festliga tillfällen

Spilla — spela

Spinkeved — småpinnar; för att få igång en brasa med

Spiss — spets

Spissi — spetsig; "Höer du dålitt? Tvitta öuronen me ein spissi tvaul!" — Hör du dåligt? Tvätta öronen med en spetsig tvål!

Spissrövad — spetsig rumpa och det man säger till någon som sitter i ens knä då det gör ont, stel, formell, paragrafryttare

Spisstrutad — uppsvensk eller tillgjord skåning

Splajs ny — helt nytt, ny; "splajs" är i detta fallet ett förstärkningsord som "splitter"

Spralla — sprattla

Sprallevann — sprit, rusdryck

Sprocked — sprucket, spräckt

Spåga — sticka, träflisa som trängt in genom huden

Stabbo — en som bor i staden

Stein — sten

Stie — stege

Stolpaglas — spritglas, brännvinsglas

Stolpapäror plur. — pommes frites

Streda — streta

Streg — streck

Stryga — stryka

Strygejärn — strykjärn

Ströga — gå på en gågata (fr. Köpenhamns Ströget), visa upp sig i stan;

Stycke — åkermark; "Dau kör ju ude po stycket!" — Du kör ju ute på åkern! (underförstått, där du inte ska köra... Sann historia hört av författaren... Resulterade i en total förvirring trots att han är skåning...)

Ståled — stulet

Stönja — vidrig vätska eller ibland något mer trögflytande klägg (bidrag av Rasmus E) Stövla — trampa, klampa

Subba — öknamn på en kvinna

Sulten/sylten — hungrig

Sutta — suga

Svia — svida

Svitt — svettig

Svårrt (kort å) — svart

Sypp — sup

Syppa — supa, dricka alkoholhaltiga drycker

Säckakärra — liten hoppfällbar vagn på två hjul, "pirra" (uppsvenska)

sär' så — hejdå, kort för "vi säger så" som avslutningsfras när man avslutar ett samtal

Sölit — sölig; sakta, långsam, sävlig, slö

Sören åsså — mild svordom

| Upp | Tillbaka |

T

Tajarna (plur.) — tårna (från Kristianstadstrakten), se även tärna nedan (Anne W:s bidrag)

Tallärk/tallerk — tallrik (Jan Sterners bidrag)

Tann — tand

Tanna -krigare/-makare/-plågare/-pregare/-värksdoktor — tandläkare

Tannalös — en som saknar eller är utan tänder

Tannaverk — tandverk

Tarvig — menlöst, tråkig (bidrag av Ginnila D)

Tesas/tetas — retas, kivas

Ti — 1. till; ein ti — en till, ytterligare en

Ti stilla — var tyst!, håll tyst!

Timmavis — flera timmar

Titt — ofta; "Di e ente titt man e i Islöv" — det är inte ofta man är i Eslöv

Tittor — ögon, glasögon (Anne W:s bidrag)

Tjabba — prata i ett kör, pratkvarn

Tjabberöv — jobbig-, tjatig person

Tjabbigt — taskigt

Tji — nej, ingenting, inget, inte

Tjockhult — Stockholm

Tjodda — tjata

Tjyv — tjuv

Tjåligt — tråkigt (från Kristianstadstrakten) (Anne W:s bidrag)

Tjöss maj! — svordom; till exempel som Niklas G.s mormor som lämnat in detta bidrag sa "Tjöss maj dar ja e högst nar ja plockar panntollor!", då var man illa ute...

Tocke — 1) tupp, 2) rödhårig person

Toffla — 1. toffel, 2. sparka (fotboll)

Tolle — bajskorv

Tollor plur. — tofflor, tolla sing. — toffla

Toppad — 1) kraftigt berusad, 2) överfull kaffemått

Toppalua — toppluva

Tosa — tokig kvinna; Det fanns en transvestit i Malmö som kallades för Tage Tosa (Tage Valfrid Nilsson) men kallade sig själv för "Anita" och senare på ålderns höst för "Tant Vera". Han bodde i Augustenborg i början av 1980-talet och senare på Persborg. Bodde själv nära Persborg, Lönngården, och man kunde stöta på honom ute med sin pudel på Lönngatan. Lite udda med sina damkläder och målade naglar. Han var en av Malmös original som tyvärr gick bort juli 2000.

Tosig — tokig, excentrisk, galen

Tossed — sinnessjuk

Traderöv — tråkig person

Trada — prata på i onödan, prata tråkigt

Tradig/tradit — tråkig, långtråkig

Tragga — tjata

Tramsebyxa — larva sig, barnslig

Trellehulla — Trelleborg

Trut — mun; Håll truten! — håll mun!, var tyst!, spansk i truten/flabben — en skåning som försöker prata uppländska eller rikssvenska (sista förslaget bidrag besökare Charlotta R)

Tryne — ansikte, mun

Träbonnar/trätollor — träskor

Trähatt — idiot, trögtänkt, tjockskallig, mupp, dumskalle (bidrag Magnus Granehall)

Trö — trampa

Tudor — bröst

Tunnis — dumhuvud

Tura — tur och retur; en vanlig företeelse förr där man åkte fram och åter med båt förslagsvis för en malmöit, Dragörfärjan då den fanns, men även Helsingborg-Helsingör funkar.

Tvitta — tvätta

Tvaul — tvål

Tya — orka

Tärna — tårna, man kan längre upp i Skåne som Kristianstadstrakten säga tajarna (se ovan) (Anne W:s bidrag)

Tåbe — dimma, dimma i huvudet, tåded — dimmigt; Tåbelund — ett hemskt namn för ett ålderdomshem i Eslöv (bidrag besökare Charlotta R)

Tåbira — fotsvett

Tåfis — skott med spetsen på skon

Tär — tår

Töffe — knäppskalle, halvfigur

Tönn — fånig, jobbig, dum

Tönnis — knäppskalle

Tös/tösabit/tösabid — flicka

| Upp | Tillbaka |

U

Udan — utan

Ude — ute

Uga/uge — vecka (fr. danska uge)

Ulrik — kräka, vomera

Unnan — undan, flytta dig, akta dig

Uppställt — ostädat

Uuää — äckligt (Jessika F insisterade att utan detta bidraget var en skånsk ordlista inte komplett...)

| Upp | Tillbaka |

V

Vajj/vejj — väg; ivajj — iväg

Vaffor — varför; På Österlen och då speciellt i Kivik säger de istället "haffor", haffor diffor? — varför det då?

Vann — vatten; blannevann — groggvirke, kranavann — kranvatten

Vannabragare — diarréfjärt

Vanna gröd Du e som "vanna gröd" — att man är över allt (bidrag av Stefan N.)

Varden — världen

Varme — värme

Vars en — varsin

Vask — diskho, tvättställ

Vaskabor — diskbänk

Vaskarör — avloppsrör

Vasknosad/vasknosed — rinnsnor från näsan

Veleröv — en som inte kan bestämma sig

Veckovis/vickovis — flera veckor

Vikken — vilken

Vim — vem

Ving — 1. arg, sned, 2. vind

Vingabröden — brutna vingar, sliten, trött, utmattad, öm i kroppen och muskler

Vinge — örfil, lavett

Vinn — vind

Vingt — skevt, krokig

-vis — suffix för att förstora; mycket eller flera t ex hinkavis (mycket i hinken), veckovis (flera veckor), åravis (flera år)

Visping — geting

Vittebrö — vetebröd

Vria — 1. vrida, 2. kurva

Vrång — 1. arg, 2. frånstötande person, avig

Vrövla — prata strunt, meningslös pladder

Vrövvel — skitprat, en som pratar i fyllan

Våglig — modig

Vånte — vante

Väck — bort, försvinn, akta dig, flytta på dig

Vär — väder; Rugged vär — ruggigt väder, dåligt väder

Värspänd — magen full/uppblåst med luft/gaser

| Upp | Tillbaka |

Å

Åbäke — Otymplig, besvärlig

Ålahue — idiot, dumskalle

Ålarens — idiot, dumskalle

Åravis — flera år

| Upp | Tillbaka |

Ä

Äggagegga — äggröra

Äggakaga/äggakaka — tjock pannkaka

Älling — ankunge

Ändån — ändå

Änna — ända; Änna ti... — ända till...

Ännaklämd — bekymrad, angelägen, otålig, nervös

Ännaträngd — lättstött, lättkrängt (bidrag besökare Charlotta R)

Ännan — ändan, rumpan, anus

Ännavänd — ut- och invänd, avi

Ännavänna — omständlig (bidrag av Nina L)

Ärtor — ärtsoppa med eller utan fläsk

| Upp | Tillbaka |

Ö

Öja — öga, liten ort i Ystad kommun

Öresunn — Öresund

Örla — yra, irra

Örnastyrta — tvestjärt, för ett barn världens farligaste insekt... (bidrag Niklas G.)

Övanpå/övanpo — ovanpå

| Upp | Tillbaka |

Siffror

08:a — Stockholmare

99:a — Stockholmare; "De är inte helt hundra..."

Itta — etta, 1:a

Tvua — tvåa, 2:a

Tria — trea, 3:e

Fyra — fyra, 4:a

Fimma — femma, 5:a

Sixa — sexa, 6:a

Sjöa — sjua, 7:a

Utta — åtta, 8:a

Naija — nia, 9:a

Tija — tia, 10:a

Ilva — elva, 11:a

Tölva — tolva, 12:a

Trittonde — trettonde, 13:e

Fiortonde — fjortonde, 14:e

Fimtonde — femtonde, 15:e

osv.

| Upp | Tillbaka |

Vanliga skånska uttryck

| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö |

A

Aah du? — Det menar du inte?, Men hallå?

Aah, sluuda nu! — Ah, Sluta nu!

Avadådå — Vad är det med det? Au, som faan! — Aj, som fan!

| Upp | Tillbaka |
B

Bangar du? — Vågar du inte?

Bärga sej/si — Lugna ner sig

| Upp | Tillbaka |
D

Dabba sig/si — Begå fel, göra bort sig

Det gider jag ente — Det orkar jag inte

Dau kör ju ude po stycket! — Du kör ju ute på åkern!

Det var lide mycke folk po Gustav — Det var väldigt mycket folk på Gustav (Gustav Adolfs Torg i Malmö, vad malmöiterna kallar torget)

Di e ente titt man e i Islöv — Det är inte ofta man är i Eslöv

| Upp | Tillbaka |
E

E dau rent gån i huet? — Är du dum i huvudet? (hört på Österlen i Kivik)

E dau rent tönn? — Är du dum eller?

Ein pusse nödder — klantskalle, idiot eller stå handfallen utan att göra något; Du kör som ein pusse nödder — Du kör som en idiot

| Upp | Tillbaka |
F

Flad lusing — Örfil, orre

Fula sig/si — Göra sig till, vara märkvärdig

Fy för hundan! — Usch

För jävelen! — För satan!

| Upp | Tillbaka |
G

Grannt vär — Vackert väder

Gå på bia — Gå på bio

Göra po sig/si — oavsiktlig tarmtömning

| Upp | Tillbaka |
H

Ha forr? — Varör? (Kiviks dialekt, Maries bidrag)

Ha forr di forr? — Varför det då? eller en kortare variant: "Ha di forr?" blir: Varför det?

Ha sir du? — Vad säger du?

Halle Guden — sa min mor om ett sött litet barn vilket jag tolkar som "Heliga Gud" (Ö. Vemmerlöv), På pin kiv, svarade jag, "Amen", men hon förstod inte ironin. (bidrag S Jeppsson)

Han e haj på det mesta — Han är bra på det mesta

Haur du ingen bonn? — Har du ingen botten? (sägs till en som äter hur mycket som helst)

Haur du slatt hoed? — Är du dum i huvudet?

Haur du ätet glosoppa ti midda? — Har du ätit stirrsås idag?

Hubba daj/si! — Flytta på dig!

Hunt e de me di? — Hur är det med dig?, Läget?

Håll flabben/truten! — Var tyst!, Håll mun!

Hör du dålitt? — Hör du dåligt?

| Upp | Tillbaka |
J

Jau blir så lack! — Jag blir så sur/arg!

Jau gider ente eda mer mad! — Jag orkar inte äta mer mat!

Jau luade allt va jau kunne! — Jag sprang så fort jag kunde!

Jevla klydderöv! — Klumpig person

| Upp | Tillbaka |
K

Kamma daj! — Skärp dig!

Kom ente här och kom! — Stick inte upp, passa dig

Kom i luckan — Visa vad du går för

Kräng en beda — Dra åt helsicke!

| Upp | Tillbaka |

N

Nu e de nock! — Nu är det bra!, Det räcker nu!

| Upp | Tillbaka |
O

Om man sa'r så — om man säger så

| Upp | Tillbaka |
R

Fan va hitt de e... man blir ju rent svitt — Usch, vad varmt det är... man blir ju svettig

Runn unner fydderna/tollorna — Berusad

| Upp | Tillbaka |
S

Sijor ente hall sju — (personen ifråga) säger ingenting

Sidd ente å pela i najsan, när vi haur främmad! — Sitt inte och pilla i näsan, när vi har gäster

Sicken lång vaj! — En sådan lång väg

Sigged ho? — Hur fan ser du ut?

Siddor du där helt allena? — Sitter du där helt själv?

Ska du hau po flabben? — Ska du ha stryk?

Sluta nu gaffla! — Sluta nu tjata!

Stour i flabben! — 1. Stor mun (får in mycket mat)!, 2. Kaxig,

Stå ente där i dörrahullet! — Stå inte där mitt dörrppningen (i vägen)! (Jan Sterners bidrag)

Stå ente där å fitta me nycklarna! — Stå inte och fumla med nycklarna!

Stå ente där å glo! — Stå inte och stirra!

| Upp | Tillbaka |
T

Ta de så nätt — ta det lungt

Ta ente hela plassen, din fubbick! — Ta inte hela platsen din idiot!

Ta kulpa te — sköj ner den (Ö Vemmerlöv bidrag S Jeppsson)

Tvitta öuronen me ein spissi tvaul! — Tvätta öronen med en spetsig tvål!, Rensa öronen!

| Upp | Tillbaka |
V

Va du börjar ble hängbugi! — Vad du blivit tjock!

Va e därr/darr? — Vad är fel?, vad är det?, vad står på?

Va e dih? — Vad är det?

Va ente en sån traderöv! — Var inte en sån tråkmåns!

Va fan glor du etter? — Vad stirrar du på?

Va glor du på? Har du edit blängsylta mä tittsås, å glosoppa te etterrätt? — Vad stirrar du på?

Var bor du hänne? — Var bor du (någonstans)?

Var ligger Lunn hänne? — Var ligger Lund någonstans?

Vikken grann tösabid — Vilken vacker flicka

| Upp | Tillbaka |

* Innehållet på denna sida "Skånsk ordlista" har inspirerats och med bidrag från följande källor: Har du ett ord eller uttryck på skånska som av någon anledning inte finns med på denna ordlista kan du lämna ditt bidrag här 📧.