Mynt - Doar Ivri (1948)

MI 9	Nr.	MI 1-9
Namn	Mynt - Doar Ivri (1948)
Utgivningsdatum	1948-05-16
Tryckteknik	Typografi
Tandning	11 samt varianter med 10 (MI 1), 10:11 (MI 1, 3, 5 och 6) och 10¾ (MI 4)
Färg	MI: 1 - Orange, 2 - Grön, 3 - Magenta, 4 - Röd, 5 - Ultramarin, 6 - Brun, 7 - Grön, 8 - Rödbrun och 9 - Svartblå
Valör	MI: 1 - 3 M, 2 - 5 M, 3 - 10 M, 4 - 15 M, 5 - 20 M, 6 - 50 M, 7 - 250 M, 8 - 500 M och 9 - 1 000 M
Upplaga serier	Okänt
Historia	De första frimärkena som gavs ut av staten Israel färdigställdes före slutet av det brittiska mandatet (britterna skulle dra sig ur förvaltningen 15 maj 1948). Tryckningen påbörjades redan 4 maj 1948. Det innebar att arbetet måste utföras i hemlighet och i all hast. En faktor som höll tillbaka tryckningen av frimärkena för den begynnande staten var att den judiska nationella ledningen inte hade fattat ett slutgiltigt beslut om namnet på det nya landet - namnet Israel står inte på den första tryckningen utan snarare Doar Ivri ("Hebreiskt post"). Bilderna som visas på uppsättningen med nio frimärken föreställer mynt från judiska kriget (66–73 e.Kr.) och Bar Kokhba-upproret mot Rom (132–135 e.Kr.). Dessa mynt betecknar kampen mot och tiderna för judisk suveränitet i Eretz Israel (landet Israel). Detta tema var särskilt lämpat för den framväxande statens situation i kamp för återkomsten till det förlovade landet. Det fanns nio frimärken i den första serien: • 3 M - Bronsmynt som liknar en palm med sju grenar och två dadlar. På vardera sidan står korgar fyllda med frukt. Hasmoneiskt mynt, till vilket denna bild hör, dateras från 135 till 37 f.Kr. Fliken bär en hebreisk fras som betyder "bronsmynt från mackabéernas period eller det första upproret" och den hebreiska inskriptionen li-ge’ulat Ziyyon ("För Sions upprättelse"). • 5 M - Myntet visar ett vinblad med små grenar och rankor omgivna av den hebreiska inskriptionen herut Ziyyon ("Sions frihet") med gamla hebreiska bokstäver. Flikens hebreiska inskription översätts som "Bronsmynt från den första revoltens period" (det judiska kriget mot Rom, 66-70 e.Kr.). Myntets inskription herut Ziyyon är skriven på fliken i den fyrkantiga hebreiska skriften. • 10 M - Myntet är från det tredje året av kriget mot Rom och visar en amfora med en bred kant, ett tvåörat kärl. Bilden omges av termen shenat shalosh ("det tredje året", det vill säga 68/69 e.Kr.) i gammal hebreisk skrift. Flikens hebreiska inskription är "Bronsmynt från perioden av det första upproret" och myntets inskription, sh’nat shalosh är skriven med kvadratisk hebreisk skrift. Den initiala fliken var felaktig och ändrades till "Mynt från perioden för den andra revolten: 'År ett av Israels återlösning'." Fliken hade då fyra rader istället för fem. • 15 M - Myntet är från den andra revoltens period (132-135 e.Kr.) som liknar en druvklas. Fliken lyder "Mynt från perioden för det andra upproret" och citerar myntets inskription, sh'nat ahat li-ge'ulat Yisrael ("År ett av Israels upprättelse). Denna beskrivande flik ändrades genom tillägget av Hebreiska ord för "inskription"; fliken hade då fem rader istället för fyra. • 20 M - Myntet är en silvershekel från första upproret. På den syns en kalk med nio pärlor på kanten. Den hebreiska inskriptionen på fliken lyder "Silvershekel från det andra året av det första upproret" (67/68 e.Kr.) och "Shekel Israel år två". • 50 M - Myntet har likheten med ett mynt från tiden för det andra upproret och visar en lulav och etrog (enskild palmgren respektive gul citron, som används i böner under högtiden Sukkot). Flikens hebreiska inskription betyder "Mynt från perioden för det andra upproret"; myntets inskription som citeras på fliken, sh’nat akhat li-ge’ulat Yisrael, betyder "År ett av Israels upprättelse". • 250 - Myntet visar både framsidan och baksidan av en silvershekel från det andra året av det första upproret (67/68 e.Kr.). Framsidan visar en kalk med nio pärlor på kanten; dess hebreiska inskription, i gammal skrift, är shekel Yisrael ("Israels shekel"). På baksidan visas en stjälk med tre frukter, tydligen granatäpplen, omgiven av inskriptionen "Jerusalem det heliga". Fliken, i kvadratisk hebreisk skrift, anger "Silvershekel från det andra året av det första upproret" och inskriptionerna som finns på myntet, "Shekel Israel år två" och Yerushalayim ha-k'doshah ("den Helige Jerusalem"). • 500 M och 1000 M - silvermynt i shekel med samma bilder som det föregående myntet men härstammar från det tredje respektive fjärde året av den första revolten. Flikinskrifterna är "Silvershekel från det tredje året av det första upproret" och myntets inskriptioner, "Shekel Israel år tre" och "Jerusalem den helige" och "Silvershekel från det fjärde året av det första upproret" och myntets inskriptioner , "Shekel Israel år fyra" och "Jerusalem den helige". Frimärkena designades av Otte Wallish. De etablerade traditionen att israeliska frimärken har flikar. first revolt" (67/68 c.e.) and "Shekel Israel year two". * Källor: Text hämtat och översatt från The Hebrew Post Stamps

MI 9

Nr.

MI 1-9

Namn

Mynt - Doar Ivri (1948)

Utgivningsdatum

1948-05-16

Tryckteknik

Typografi

Tandning

11 samt varianter med 10 (MI 1), 10:11 (MI 1, 3, 5 och 6) och 10¾ (MI 4)

Färg

MI: 1 - Orange, 2 - Grön, 3 - Magenta, 4 - Röd, 5 - Ultramarin, 6 - Brun, 7 - Grön, 8 - Rödbrun och 9 - Svartblå

Valör

MI: 1 - 3 M, 2 - 5 M, 3 - 10 M, 4 - 15 M, 5 - 20 M, 6 - 50 M, 7 - 250 M, 8 - 500 M och 9 - 1 000 M

Upplaga serier

Okänt

Historia

De första frimärkena som gavs ut av staten Israel färdigställdes före slutet av det brittiska mandatet (britterna skulle dra sig ur förvaltningen 15 maj 1948). Tryckningen påbörjades redan 4 maj 1948. Det innebar att arbetet måste utföras i hemlighet och i all hast. En faktor som höll tillbaka tryckningen av frimärkena för den begynnande staten var att den judiska nationella ledningen inte hade fattat ett slutgiltigt beslut om namnet på det nya landet - namnet Israel står inte på den första tryckningen utan snarare Doar Ivri ("Hebreiskt post").

Bilderna som visas på uppsättningen med nio frimärken föreställer mynt från judiska kriget (66–73 e.Kr.) och Bar Kokhba-upproret mot Rom (132–135 e.Kr.). Dessa mynt betecknar kampen mot och tiderna för judisk suveränitet i Eretz Israel (landet Israel). Detta tema var särskilt lämpat för den framväxande statens situation i kamp för återkomsten till det förlovade landet. Det fanns nio frimärken i den första serien:

• 3 M - Bronsmynt som liknar en palm med sju grenar och två dadlar. På vardera sidan står korgar fyllda med frukt. Hasmoneiskt mynt, till vilket denna bild hör, dateras från 135 till 37 f.Kr. Fliken bär en hebreisk fras som betyder "bronsmynt från mackabéernas period eller det första upproret" och den hebreiska inskriptionen li-ge’ulat Ziyyon ("För Sions upprättelse").

• 5 M - Myntet visar ett vinblad med små grenar och rankor omgivna av den hebreiska inskriptionen herut Ziyyon ("Sions frihet") med gamla hebreiska bokstäver. Flikens hebreiska inskription översätts som "Bronsmynt från den första revoltens period" (det judiska kriget mot Rom, 66-70 e.Kr.). Myntets inskription herut Ziyyon är skriven på fliken i den fyrkantiga hebreiska skriften.

• 10 M - Myntet är från det tredje året av kriget mot Rom och visar en amfora med en bred kant, ett tvåörat kärl. Bilden omges av termen shenat shalosh ("det tredje året", det vill säga 68/69 e.Kr.) i gammal hebreisk skrift. Flikens hebreiska inskription är "Bronsmynt från perioden av det första upproret" och myntets inskription, sh’nat shalosh är skriven med kvadratisk hebreisk skrift. Den initiala fliken var felaktig och ändrades till "Mynt från perioden för den andra revolten: 'År ett av Israels återlösning'." Fliken hade då fyra rader istället för fem.

• 15 M - Myntet är från den andra revoltens period (132-135 e.Kr.) som liknar en druvklas. Fliken lyder "Mynt från perioden för det andra upproret" och citerar myntets inskription, sh'nat ahat li-ge'ulat Yisrael ("År ett av Israels upprättelse). Denna beskrivande flik ändrades genom tillägget av Hebreiska ord för "inskription"; fliken hade då fem rader istället för fyra.

• 20 M - Myntet är en silvershekel från första upproret. På den syns en kalk med nio pärlor på kanten. Den hebreiska inskriptionen på fliken lyder "Silvershekel från det andra året av det första upproret" (67/68 e.Kr.) och "Shekel Israel år två".

• 50 M - Myntet har likheten med ett mynt från tiden för det andra upproret och visar en lulav och etrog (enskild palmgren respektive gul citron, som används i böner under högtiden Sukkot). Flikens hebreiska inskription betyder "Mynt från perioden för det andra upproret"; myntets inskription som citeras på fliken, sh’nat akhat li-ge’ulat Yisrael, betyder "År ett av Israels upprättelse".

• 250 - Myntet visar både framsidan och baksidan av en silvershekel från det andra året av det första upproret (67/68 e.Kr.). Framsidan visar en kalk med nio pärlor på kanten; dess hebreiska inskription, i gammal skrift, är shekel Yisrael ("Israels shekel"). På baksidan visas en stjälk med tre frukter, tydligen granatäpplen, omgiven av inskriptionen "Jerusalem det heliga". Fliken, i kvadratisk hebreisk skrift, anger "Silvershekel från det andra året av det första upproret" och inskriptionerna som finns på myntet, "Shekel Israel år två" och Yerushalayim ha-k'doshah ("den Helige Jerusalem").

• 500 M och 1000 M - silvermynt i shekel med samma bilder som det föregående myntet men härstammar från det tredje respektive fjärde året av den första revolten. Flikinskrifterna är "Silvershekel från det tredje året av det första upproret" och myntets inskriptioner, "Shekel Israel år tre" och "Jerusalem den helige" och "Silvershekel från det fjärde året av det första upproret" och myntets inskriptioner , "Shekel Israel år fyra" och "Jerusalem den helige".

Frimärkena designades av Otte Wallish. De etablerade traditionen att israeliska frimärken har flikar. first revolt" (67/68 c.e.) and "Shekel Israel year two".

* Källor: Text hämtat och översatt från The Hebrew Post Stamps

Teckenförklaring och förkortningar
MI	Israeliska frimärken enligt Michel och Philex katalogen 2018
M	Mill - Förkortning för mytslaget Palestinska pundet som fanns i Mandatet Palestina 1927-1948. Klicka här för att se en bild på ett mynt
Tandning	antal tänder per 2 cm
Tabb	Det är ett extra litet frimärke under ordinarie frimärket där det står skrivet ett citat från bibeln eller en liten bild som associerar till det frimärket den sitter ihop med. Tabben ökar värdet på frimärket men endast om de sitter ihop, är intakt och är av samma kvalitet som frimärket.

Teckenförklaring och förkortningar

Israeliska frimärken enligt Michel och Philex katalogen 2018

Mill - Förkortning för mytslaget Palestinska pundet som fanns i Mandatet Palestina 1927-1948. Klicka här för att se en bild på ett mynt

Tandning

antal tänder per 2 cm

Tabb

Det är ett extra litet frimärke under ordinarie frimärket där det står skrivet ett citat från bibeln eller en liten bild som associerar till det frimärket den sitter ihop med. Tabben ökar värdet på frimärket men endast om de sitter ihop, är intakt och är av samma kvalitet som frimärket.