(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)
 SE. F343 |
Katalognr. | SE. F342-43 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgivningsdatum | 1942-12-09 | |||||
| Tecknare | S Ewert | |||||
| Gravyr | S Ewert | |||||
| Tryckteknik | Stålgravyrtryck | |||||
| Tandning | A / B - 12¾ | |||||
| Färg / Perf. / Häfte | F342 |  |
Grön | A, B, BB | Häfte med 1x20 märken H64 BB H64: A - "Carl Wilhelm Scheele" på framsidn, B - Omslag utan rext på framsidan Obs! Varning för förfalsningar på H64B |
|
| F343 | |
Karminviolett | ||||
| * Se Facit katalogen för mer information. | ||||||
| Motiv | Carl Wilhelm Scheele (1742-1786), apotekare och kemist, upptäckte grundämnena fluor, klor, mangan, syre. | |||||
| Valör | F342 - 5 öre och F343 - 60 öre | |||||
| Upplaga serier | F342; A - 53,5 milj., BB - 7,9 milj. och F343 - 3,1 milj., H64 - 790 000 | |||||
| Historia |
Carl Wilhelm Scheele, född 19 december 1742 i Stralsund i Svenska Pommern, död 21 maj 1786 i Köping, var en svensk apotekare och en av det europeiska 1700-talets mest framstående kemister. Han föddes som svensk undersåte och som den sjunde i ordningen av elva syskon. Föräldrarna var köpmannen i Stralsund Joachim Christian Scheele, av gammal ansedd tysk släkt, och Margareta Eleonora Warnecross. Scheele är framför allt känd för sina många upptäckter av individuella substanser. Bland dem finns åtskilliga ämnen som efter hans död kommit att räknas som grundämnen, till exempel syre och klor.Scheele upptäckte inte några grundämnen i egentlig mening; han skulle inte ha förstått vad som åsyftas med ordet. Däremot var han först med att analysera och beskriva en mängd substanser, vilka av senare kemister skulle få namnet grundämnen. Dessa är klor (1774), mangan (1774), molybden (1778), volfram (1781) och barium. Han var också först med att identifiera åtskilliga ämnen som senare skulle betraktas som sammansatta molekyler, bland annat vätefluorid och kiselfluorvätesyra publicerat 1771, blåsyra (cyanväte) publicerat 1782, glycerol publicerat 1783, äpplesyra och citronsyra publicerat 1785, galläpplesyra publicerat 1786, oxalsyra, slemsyra och vätesulfid. Scheele invaldes 1775 som ledamot nummer 209 av Kungliga Vetenskapsakademien. |
|||||
| * Källor | Wikipedia: Carl Wilhelm Scheele. Frimärksbilder: Digital Postmuseum och Häftessamlarna eller SvenskaFrim | |||||
| Teckenförklaring och förkortningar | |
|---|---|
| SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| SE. H | Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
| Förkortningar | om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig |
| Förkortningar | om inhäftningen på ett frimärkshäfte: R - rättvänd inhäftning och O - omvänd inhäftning |
Carl Wilhelm Scheele - SE. F342-43
SE. F342
Valör: 5 öre
Färg: Karminviolett
Uppl.: A - 53,5 milj.
SE. F342BB
Valör: 2 x 5 öre
Färg: Karminviolett
Uppl.: BB - 7,9 milj.
SE. F343
Valör: 60 öre
Färg: Grön
Uppl.: - 3,1 milj.
SE. H64BB
3 + 3-sid
Valör: 1 x 20 x 5 öre
Uppl.: - 790 000
F342BB (perf. 3 + 3-sid)
H64BB (perf. 3 + 3-sid)
