Sveriges järnvägar 100 år

Sveriges järnvägar 100 år

(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)

SE. F485 40 öre Orangegul Sveriges järnvägar 100 år (1856)	Katalognr.	SE. F483-85
	Utgivningsdatum	1956-12-01
	Tecknare	M Sylwan
	Gravyr	S Ewert (F483) och A Wallhorn (F484-485)
	Tryckteknik	Stålgravyrtryck
	Tandning	A / B - 12¾
	Färg / Perf. / Häfte	F483	Olivgrön	A, B, BB	Häfte med 1x20 märken H113 BB Omslag A - mattgrönt, grågrönt i UV, B - grågrönt i nyanser, Markeringar A1 / B1 - sneds \\|, A2 / B2 - utan sneds
		F484	Blå	A, B, BB a - ljusblå, b - mörkblå	Häfte med 1x20 märken H114 BB Omslaget (trycket) A1 - sportarbetet sid 4 i jämnhöjd med vågrät linje sid 1, A2 - sedan 1895 .. s.4 i jämnhöjd med vågrät linje s.1 Nyanser A1a / A2a - ljusblå, A1b / A2b - mörkblå
		F485	Orangegul
		* Se Facit katalogen för mer information.
	Motiv	Rallare (F483), Gammalt lokomotiv (F484) och Årstabron i Stockholm, färdig 1929, längd 753 m (F485)
	Valör	F483 - 20 öre, F479 - 25 öre och F480 - 40 öre
	Upplaga serier	F483; A - 13,8 milj., BB - 4,0 milj., F484; A - 16,6 milj., BB - 3,8 milj. och F485 - 2,5 milj., H113 - 396 450 och H114 - 375 350
	Historia	I vissa andra länder i övriga Europa byggdes de första järnvägarna redan på 1830-talet, medan man i Sverige tvekade inför kostnaderna. I Sverige byggde och kontrollerade Statens Järnvägar (SJ) stambanorna medan lokala banor sköttes av privata (ofta delvis kommunägda) företag. Sveriges första järnväg för person- och godstrafik i öppen terräng var den i början hästdrivna Frykstabanan mellan Fryken och Klarälven som öppnade 1849. Sveriges första ångloksdrivna allmänna järnväg var den privatfinansierade sträckan Köping-Hult, som öppnades 1856 (delen Örebro–Nora). Ledare för det bygget var Adolf Eugène von Rosen. Första delarna av den statliga stambanesatsningen var sträckan Göteborg–Jonsered, samt sträckan Malmö–Lund, båda invigdes 1 december 1856. Ansvarig för bygget var kanalbyggare Nils Ericson som tidigare lett bygget av Göta kanal. Fram till 1940-talet ökade järnvägsnätet i Sverige, men därefter har många järnvägar fått läggas ner på grund av ökande konkurrens från landsvägstrafik och flyg. De järnvägar som lagts ner har främst varit smalspåriga banor. I regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne är tågtrafiken tät och har ett tätare järnvägsnät. Övriga regioner har däremot ett glesare järnvägsnät. Banstandarden är ojämn, eftersom nybyggda järnvägar behöver uppfylla mycket höga krav i jämförelse med det äldre järnvägsnätet. Underhållet av Sveriges järnvägnät är eftersatt vilket påverkar banstandarden. Sveriges järnvägsnät har en total banlängd på 10 912 kilometer med en total spårlängd på 15 543 kilometer (2021). Av den totala banlängden (10 912 km) är 8 186 kilometer elektrifierat och 9 714 km tillhör det statliga järnvägsnätet.
	* Källor	Wikipedia: Järnväg i Sverige. Frimärksbilder: Digital Postmuseum, Häftessamlarna och SvenskaFrim

Teckenförklaring och förkortningar
SE. F	Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit
SE. H	Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit
Tandning	Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm.
Förkortningar	om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig
Förkortningar	om inhäftningen på ett frimärkshäfte: R - rättvänd inhäftning och O - omvänd inhäftning