(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)
 SE. F495 |
Katalognr. | SE. F495-96 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgivningsdatum | 1958-07-18 | |||||
| Tecknare | S (X:et) Erixson | |||||
| Gravyr | A Wallhorn | |||||
| Tryckteknik | Stålgravyrtryck | |||||
| Tandning | A / B - 12¾ | |||||
| Färg / Perf. / Häfte | F495 | |
Blå | A, B, BB | Häfte med 1x20 märken H123 BB | |
| F496 |  |
Brun | ||||
| * Se Facit katalogen för mer information. | ||||||
| Motiv | Bessemerprocessen 100 år | |||||
| Valör | F495 - 30 öre och F496 - 1,70 kr | |||||
| Upplaga serier | F495; A - 15,9 milj., BB - 3,2 milj. och F496 - 1,9 milj., H123 - 321 675 | |||||
| Historia |
Bessemermetoden, eller bessemerprocessen, är en äldre metod för framställning av götstål, utvecklad 1856 av den engelske ingenjören Henry Bessemer (1813-1898).Metoden går ut på att färska flytande tackjärn till smidbart stål. Genom att blåsa luft genom smältan oxideras smältans kol, mangan och kisel jämte delar av järnet. Kolet avgår som koloxid och kolsyra, medan mangan och kisel flyter upp på järnmassans yta som slagg.[3] Det första försöket gjordes i en degel av lera och luften pressades in genom ett rör i degelns lock. Blästerröret, genom vilket syre fördes in i smältan, igensattes lätt och redan 1855 kom Bessemer på tanken att använda rörliga ugnar för sin metod. År 1858 hade han den första ugnen av detta slag klar, en så kallad konverter. Typisk sammansättning av bessemerstål: kol 0,6%, kisel 0,02-0,06%, mangan 0,18-0,28%, fosfor 0,05-0,30%. För framställning av mindre kvantiteter, särskilt vid tillverkning av stålgjutgods, användes en modifikation av Thomasprocessen, den så kallade lillbessermetoden, vilken använde konvertrar med inblåsning av luften från sidan. |
|||||
| * Källor | Wikipedia: Götstål och Bessemermetoden. Frimärksbilder: Digital Postmuseum och Häftessamlarna eller SvenskaFrim | |||||
| Teckenförklaring och förkortningar | |
|---|---|
| SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| SE. H | Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
| Förkortningar | om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig |
| Förkortningar | om inhäftningen på ett frimärkshäfte: R - rättvänd inhäftning och O - omvänd inhäftning |
| Markering/Sneds | Förkortningar och markeringar på inhäftningen i häftesvärlden. Bl.a. kan man se hur man mäter sneds för f och g (mm) |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
Götstålet 100 år - SE. F495-96
SE. F495
Valör: 30 öre
Färg: Blå
Uppl.: A 15,9 milj.
SE. F495BB
Valör: 2 x 30 öre
Färg: Blå
Uppl.: BB 3,2 milj.
SE. H123BB
3 + 3-sid
Valör: 1 x 20 x 30 öre
Uppl.: 321 675
SE. F496
Valör: 1,70 kr
Färg: Brun
Uppl.: 1,9 milj.
F495BB (perf. 3 + 3-sid)
H123BB (perf. 3 + 3-sid)
F493BB (perf. 3 + 3-sid)
H122BB (perf. 3 + 3-sid)
