(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)
 SE. F531 |
Katalognr. | SE. F529-531 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgivningsdatum | 1961-12-09 | |||||
| Tecknare | S Åsberg & V Forsberg | |||||
| Gravyr | A Wallhorn | |||||
| Tryckteknik | Stålgravyrtryck | |||||
| Tandning | A / B - 12¾ | |||||
| Färg / Perf. / Häfte | F529 |  |
Röd | A, B, BB | Häfte med 1x20 märken H144 BB | |
| F530 |  |
Blå | ||||
| F531 | |
Grön | ||||
| * Se Facit katalogen för mer information. | ||||||
| Motiv | Från höger: WC Röntgen (1845-1923) i fysik, RFA Sully-Prodhomme (1839-1907) i litteratur, EA von Behring (1854-1917) i medicin, JH van't Hoff (1852-1911) i kemi | |||||
| Valör | F529 - 20 öre, F530 - 40 öre och F531 - 50 öre | |||||
| Upplaga serier | F529: A - 15,0 milj., BB - 3,3 milj., F530 - 7,9 milj. och F531 - 8,0 milj., H144 - 331 225 | |||||
| Historia |
Wilhelm Conrad Röntgen, född 27 mars 1845 i Lennep, död 10 februari 1923 i München, var en tysk fysiker. Han blev, för sin upptäckt av röntgenstrålningen, den förste nobelpristagaren i fysik. Han var professor i Hohenheim 1875, därefter i Strassburg, Giessen, Würzburg och från 1900 i München.Den 31 oktober 2004 uppkallades grundämne 111 i periodiska systemet efter honom och fick namnet röntgenium. 
René François Armand ”Sully” Prudhomme, född 16 mars 1839 i Paris i Frankrike, död 7 september 1907 i Châtenay-Malabry i Frankrike, var en fransk poet. Han tog emot det första Nobelpriset i litteratur 1901. Emil Adolf von Behring, före 1901 Behring, född 15 mars 1854 i Hansdorf, Västpreussen, död 31 mars 1917 i Marburg, var en tysk läkare och bakteriolog. 
Efter att ha arbetat som assistent under Robert Koch fick von Behring 1893 professors titel och blev kort därefter utnämnd till professor i hygien i universitetet i Halle. År 1895 övertog han ledningen för Institut für experimentelle Therapie und Hygiene vid universitetet i Marburg och upptäckte under sitt arbete, att organismen har en förmåga att bilda motgifter mot bakteriegifter. 
Jacobus Henricus van't Hoff, född 30 augusti 1852 i Rotterdam, död 1 mars 1911 i Steglitz i Berlin, var en nederländsk kemist, delvis verksam i Tyskland, och den förste nobelpristagaren i kemi (1901). Han gjorde insatser inom flera områden av kemin, särskilt fysikalisk kemi. Han tilldelades Nobelpriset för sina upptäckter om de lagar som styr viss kemisk dynamik och osmotiskt tryck.
|
|||||
| * Källor | Wikipedia: Wilhelm Röntgen, Sully-Prodhomme, Emil von Behring och Jacobus van't Hoff.
Frimärksbilder: Digital Postmuseum och Häftessamlarna eller SvenskaFrim |
|||||
| Teckenförklaring och förkortningar | |
|---|---|
| SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| SE. H | Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
| Förkortningar | om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig |
| Förkortningar | om inhäftningen på ett frimärkshäfte: R - rättvänd inhäftning och O - omvänd inhäftning |
| Markering/Sneds | Förkortningar och markeringar på inhäftningen i häftesvärlden. Bl.a. kan man se hur man mäter sneds för f och g (mm) |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
Nobelpristagare 1901 - SE. F529-531
SE. F529
Valör: 20 öre
Färg: Röd
Uppl.: A 15,0 milj.
SE. F529BB
Valör: 2 x 20 öre
Färg: Röd
Uppl.: BB 3,3 milj.
SE. H144BB
3 + 3-sid
Valör: 1 x 20 x 20 öre
Uppl.: 331 225
SE. F530
Valör: 40 öre
Färg: Blå
Uppl.: 7,9 milj.
SE. F531
Valör: 50 öre
Färg: Grön
Uppl.: 8,0 milj.
F529BB (perf. 3 + 3-sid)
H144BB (perf. 3 + 3-sid)
H135 inlaga / F519 färgnyanser
H134 inlaga / F513 färgnyanserr
