(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)
 SE. F540 |
Katalognr. | SE. F553-554 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgivningsdatum | 1963-12-10 | |||||
| Tecknare | S Åsberg & V Forsberg | |||||
| Gravyr | A Wallhorn | |||||
| Tryckteknik | Stålgravyrtryck | |||||
| Tandning | A / B - 12¾ | |||||
| Färg / Perf. / Häfte | F553 |  |
Olivgrön | A, B, BB Vitmedel, papper: a - med svagt vitmedel, b - med starkt vitmedel |
Häfte med 1x20 märken H160 BB H160 finns inlagan med eller utan vitmedel på frimärkspappret: a och b |
|
| F554 | |
Brun | ||||
| * Se Facit katalogen för mer information. | ||||||
| Motiv | Från höger: Svante Arrhenius (1869-1927) i kemi, Niels Finsen (1860-1904) i medicin, Bjørnstjerne Björnson (1832-1910) i litteratur (F540), Henri Becqerel (1852-1908), Pierre Curie (1859-1906) & Marie Curie (1867-1934) i fysik (F554) | |||||
| Valör | F553 - 25 öre och F554 - 50 öre | |||||
| Upplaga serier | F553: A - 5,2 milj., BB - 2,7 milj. och F554 - 4,2 milj., H160 - 272 200 | |||||
| Historia |
Svante August Arrhenius, född 19 februari 1859 på Viks gods i Balingsta församling (Uppsala län), död 2 oktober 1927 i Stockholm, var en svensk fysiker och kemist som var verksam inom många delar av naturvetenskapen. Han var professor i fysik vid Stockholms högskola 1895–1905 och sedan rektor på högskolan 1897–1902. Han blev den förste svenske nobelpristagaren när han tilldelades Nobelpriset i kemi 1903. Se även frimärkserien Svante Arrhenius F507-508.Svante Arrhenius brukar tillsammans med Wilhelm Ostwald och Jacobus Henricus van't Hoff räknas som den fysikaliska kemins grundare. 
Niels Ryberg Finsen, född 15 december 1860 i Tórshavn, Färöarna död 24 september 1904 i Köpenhamn, Danmark, var en dansk läkare av isländsk/dansk släkt. Han var son till Hannes Finsen och brorson till Vilhjálmur Finsen.För sina studier av ljusets inverkan på människans hud och ultravioletta ljusstrålars positiva inverkan på bland annat hudtuberkulos belönades Finsen 1903 med Nobelpriset i fysiologi eller medicin. På grund av tilltagande sjukdom kunde han dock inte resa till Stockholm för att ta emot priset. 
Bjørnstjerne Martinius Bjørnson, född 8 december 1832 i Kvikne norr om Tynset, död 26 april 1910 i Paris, var en norsk författare, diktare och samhällsdebattör. Bjørnson grundade Riksmålsforbundet och skrev texten till Norges nationalsång Ja, vi elsker dette landet som tonsattes av Rikard Nordraak. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1903.
Antoine Henri Becquerel, född 15 december 1852 i Paris, död 25 augusti 1908 i Le Croisic i Loire-Atlantique, var en fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik år 1903. Han var en av upptäckarna av radioaktiviteten.
Pierre Curie, född 15 maj 1859 i Paris, död 19 april 1906 i Paris, var en fransk fysikalisk kemist, gift med Marie Curie. År 1903 fick han dela den ena halvan av nobelpriset i fysik med sin hustru för deras gemensamma forskning om radioaktivitet och radioaktiva ämnen. Den andra halvan tillföll Henri Becquerel, för hans upptäckt av radioaktiviteten som fenomen.
Marie Curie, född Maria Salomea Skłodowska 7 november 1867 i Warszawa i Polen (då i Kejsardömet Ryssland), död 4 juli 1934 i Passy i Haute-Savoie i Frankrike, var en polsk och fransknaturaliserad fysiker och kemist. Hon utförde banbrytande forskning och gjorde upptäckter om radioaktivitet. Hon var den första kvinnan som tilldelades ett nobelpris, är den första personen och den enda kvinnan som tilldelats nobelpriset två gånger, och är den enda personen som tilldelats nobelpriset i två olika vetenskapliga kategorier. Hon var också den första kvinnan som blev professor vid universitetet i Paris, och blev 1995 den första kvinnan som begravdes för sina egna meriter i Panthéon i Paris.År 1903 fick hon nobelpriset i fysik tillsammans med Henri Becquerel och sin make Pierre Curie för forskningen om radioaktivitet. Hon var därmed den första kvinnliga nobelpristagaren. 1911 fick hon sitt andra nobelpris, denna gång i kemi för upptäckten av grundämnena radium och polonium. Hon fick grundämnet curium (Cm) och måttenheten Curie (Ci) uppkallade efter sig. Hon avled av aplastisk anemi 1934, troligen ett resultat av den joniserande strålning hon varit utsatt för i sitt laboratorium. Curie gifte sig 1895 med Pierre Curie och var mor till Irène Joliot-Curie och Ève Curie. |
|||||
| * Källor | Wikipedia: Svante Arrhenius, Niels Finsen, Bjørnstjerne Bjørnson, Henri Becqerel, Pierre Curie och Marie Curie.
Frimärksbilder: Digital Postmuseum och Häftessamlarna eller SvenskaFrim |
|||||
| Teckenförklaring och förkortningar | |
|---|---|
| SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| SE. H | Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
| Förkortningar | om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig |
| Förkortningar | om inhäftningen på ett frimärkshäfte: R - rättvänd inhäftning och O - omvänd inhäftning |
| Markering/Sneds | Förkortningar och markeringar på inhäftningen i häftesvärlden. Bl.a. kan man se hur man mäter sneds för f och g (mm) |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
Nobelpristagare 1903 - SE. F553-554
SE. F553
Valör: 25 öre
Färg: Olivgrön
Uppl.: A 5,2 milj.
SE. F553BB
Valör: 2 x 25 öre
Färg: Olivgrön
Uppl.: BB 2,7 milj.
SE. H160BB
3 + 3-sid
Valör: 1 x 20 x 25 öre
Uppl.: 272 200
SE. F554
Valör: 50 öre
Färg: Brun
Uppl.: 4,2 milj.
F553BB (perf. 3 + 3-sid)
H160BB (perf. 3 + 3-sid)
H135 inlaga / F519 färgnyanser
H134 inlaga / F513 färgnyanserr
