(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)
 SE. F559 |
Katalognr. | SE. F559-560 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgivningsdatum | 1964-12-10 | |||||
| Tecknare | S Åsberg & V Forsberg | |||||
| Gravyr | A Wallhorn | |||||
| Tryckteknik | Stålgravyrtryck | |||||
| Tandning | A / B - 12¾ | |||||
| Färg / Perf. / Häfte | F559 | |
Blå | A, B, BB | Häfte med 1x20 märken H167 BB | |
| F560 |  |
Röd | A, B, BB | Häfte med 1x20 märken H168 BB | ||
| * Se Facit katalogen för mer information. | ||||||
| Motiv | José Echegaray (1833-1914) & Frédéric Mistral (1830-1914) i litteratur, Lord Rayleigh (1842-1919) i fysik (F559), William Ramsay (1852-1916) i kemi, Ivan Pavlov (1849-1936) i medicin (F560) | |||||
| Valör | F559 - 30 öre och F560 - 40 öre | |||||
| Upplaga serier | F559: A - 6,0 milj., BB - 2,1 milj. och F560: A - 21,5 milj., BB - 5,2 milj., H167 - 212 525 och H168 - 522 800 | |||||
| Historia |
José Echegaray y Eizaguirre, (1832-1916) var en anmärkningsvärd spansk civilingenjör, matematiker, statsman och dramatiker. Han är mest känd för sina bidrag till spansk dramatik och sitt Nobelpris i litteratur, som han fick 1904.Echegarays pjäser utforskade ofta teman som plikt, tankefrihet och romantik. Några av hans anmärkningsvärda verk inkluderar "El gran Galeoto" och "Mariana". Hans tidiga karriär präglades av hans arbete som professor i matematik och hans engagemang i politik, där han innehade olika ministerposter. 
Frédéric Mistral, (1830-1914) var en berömd fransk poet och lexikograf som spelade en avgörande roll i återupplivandet av det occitanska (provensalska) språket och litteraturen. Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1904 och delade utmärkelsen med José Echegaray.Mistrals verk hyllas för sin fräscha originalitet och sanna inspiration, som återspeglar Provences natur och inhemska anda. Några av hans anmärkningsvärda verk inkluderar de långa berättande dikterna "Mirèio" och "Lou Pouèmo dóu Rose". Han var också med och grundade Félibrige, en förening som ägnar sig åt att bevara provensalskt språk och seder. 
Lord Rayleigh, John William Strutt, 3:e Baron Rayleigh (1842-1919), var en inflytelserik engelsk fysiker som gjorde betydande bidrag inom områdena akustik, optik och fluiddynamik. Han tilldelades Nobelpriset i fysik 1904 för sin upptäckt av den inerta gasen argon.Rayleigh är välkänd för sitt arbete med ljusspridning, vilket förklarar varför himlen är blå, ett fenomen som nu kallas Rayleigh-spridning. Han studerade också ytvågor i fasta ämnen, så kallade Rayleigh-vågor, och gjorde viktiga bidrag till förståelsen av fluiddynamik, inklusive Rayleigh-talet och Rayleigh-Taylor-instabilitet. Hans bok, "The Theory of Sound", är fortfarande en grundläggande text inom akustik. Trots sina vetenskapliga prestationer innehade Rayleigh också prestigefyllda positioner som president för Royal Society och kansler för University of Cambridge. 
William Ramsay, Sir (1852-1916) var en framstående skotsk kemist som gjorde banbrytande upptäckter inom kemin. Han är mest känd för att ha upptäckt ädelgaserna, inklusive argon, helium, neon, krypton och xenon. Hans arbete ledde till utvecklingen av en ny del av det periodiska systemet.Ramsay tilldelades Nobelpriset i kemi 1904 för sin upptäckt av dessa inerta gasformiga grundämnen. Hans forskning bidrog avsevärt till att förbättra vår förståelse av atmosfäriska gaser och deras egenskaper. Ramsay syntetiserade också pyridin och studerade kväveoxider. 
Ivan Pavlov, född 14 september 1849 i Rjazan, kejsardömet Ryssland, död 27 februari 1936 i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg) i dåvarande Sovjetunionen, var en rysk fysiolog och pedagog.Han blev 1890 extraordinarie professor i farmakologi vid veterinärmedicinska akademin i Sankt Petersburg. 1891 blev han chef för fysiologiska avdelningen vid institutet för experimentalmedicin, 1897 professor i fysiologi. Han erhöll år 1904 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin förklaring av hur nerverna styr bukspottkörteln. |
|||||
| * Källor | Wikipedia: José Echegaray, Frédéric Mistral, Lord Rayleigh, William Ramsay, Ivan Pavlov.
Frimärksbilder: Digital Postmuseum och Häftessamlarna eller SvenskaFrim |
|||||
| Teckenförklaring och förkortningar | |
|---|---|
| SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| SE. H | Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
| Förkortningar | om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig |
| Förkortningar | om inhäftningen på ett frimärkshäfte: R - rättvänd inhäftning och O - omvänd inhäftning |
| Markering/Sneds | Förkortningar och markeringar på inhäftningen i häftesvärlden. Bl.a. kan man se hur man mäter sneds för f och g (mm) |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
Nobelpristagare 1904 - SE. F559-560
SE. F559
Valör: 30 öre
Färg: Blå
Uppl.: A 6,0 milj.
SE. F559BB
Valör: 2 x 30 öre
Färg: Blå
Uppl.: BB 2,1 milj.
SE. H167BB
3 + 3-sid
Valör: 1 x 20 x 30 öre
Uppl.: 212 525
SE. F560
Valör: 40 öre
Färg: Röd
Uppl.: A 21,5 milj.
SE. F560BB
Valör: 2 x 40 öre
Färg: Röd
Uppl.: BB 5,2 milj.
SE. H168BB
3 + 3-sid
Valör: 1 x 20 x 40 öre
Uppl.: 522 800
F559BB (perf. 3 + 3-sid)
H167BB (perf. 3 + 3-sid)
F560BB (perf. 3 + 3-sid)
H168BB (perf. 3 + 3-sid)
