(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)
 SE. F563 |
Katalognr. | SE. F563 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utgivningsdatum | 1965-05-17 | |||||
| Tecknare | PH von Schantz | |||||
| Gravyr | Cz Slania | |||||
| Tryckteknik | Stålgravyrtryck | |||||
| Tandning | A - 12¾ | |||||
| Papper | Vanligt papper med men utan avsiktlig fluor- eller fosforescens (X) och avsiktlig fluor- eller fosforescens (Y) | |||||
| Färg / Perf. / Häfte | F563 X |
|
Grönblå/orange | A 2-sid Jämför X och Y under UV Nyans: a - matt grönakt blå/orange (X), b - matt grönblå/orange (X) Flour: v - gul fluorescens (Y) |
||
| F563v Y |
 |
Grönblå/orange | A 2-sid | |||
| * Se Facit katalogen för mer information. | ||||||
| Motiv | Posthorn, första ståltryckta frimärket i två färger 1965 | |||||
| Valör | F563 - 20 öre | |||||
| Upplaga serier | F563 - 28,2 milj. | |||||
| Historia |
Ett posthorn är ett bleckblåsinstrument som använts av budbärare för att signalera sin ankomst och avfärd. Trots att posthornet inte har använts på mycket länge för detta ändamål så utgör det än idag symbol för postväsen i de flesta länder i Europa. I vissa länder, som till exempel i Sverige och Danmark, är posthornet krönt med en kunglig krona. De länder som är republiker har istället posthornet utan någon krona.Posthornet saknar ventiler, vilket gör att det bara kan spela så kallade naturtoner. Genom att lägga till ventiler utvecklades valthornet. Posthornet var gjort av mässing. 
Posthornet är i Sverige symbolen för Posten. Det togs i bruk på 1600-talet, då postväsendet infördes i Sverige. Distributionen skedde genom ett nätverk av bondgårdar. Drängen som kom med posten anmälde sin ankomst genom att tuta i hornet. Då var det dags för den postansvarige på gården att göra sig redo att föra posten vidare till nästa gård. Hornet användes också för att signalera postens avgång från gården, samt för att bereda plats på vägarna. Tidigt saknades det inhemsk tillverkning av posthorn i Sverige. Då användes blåshorn av djurhorn eller skinn i stället.
|
|||||
| * Källor | Wikipedia: Posthorn. Frimärksbilder: Digital Postmuseum och Häftessamlarna eller SvenskaFrim | |||||
| Teckenförklaring och förkortningar | |
|---|---|
| SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| SE. H | Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
| Förkortningar | om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig |
| Förkortningar | om inhäftningen på ett frimärkshäfte: R - rättvänd inhäftning och O - omvänd inhäftning |
| Markering/Sneds | Förkortningar och markeringar på inhäftningen i häftesvärlden. Bl.a. kan man se hur man mäter sneds för f och g (mm) |
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. |
SE. F563
Valör: 20 öre
Färg: Grönblå/orange
Uppl.: 28,2 milj.
SE. F563F
Gul fluorescens
Uppe i höger hörn i ringen är färgen mörkare i grönt
Valör: 20 öre
Färg: Grönblå/orange
Uppl.: se ovan
SE. F563
Skillnaden mellan vanligt papper och gul fluorescens
Här syns en liten nyansskillnad under UV-ljus, gul fluor ovanpå vanligt papper med fluor
SE. F563
Skillnaden mellan vanligt papper och gul fluorescens
Här syns en liten nyansskillnad under UV-ljus, vanligt papper med fluor ovanpå den gul fluor
F563: skillnaden på vanligt papper och gul fluor under UV
vä bild: fluor ovanpå vanlig, hö bild: vanligt tv och gul fluor th
H159BB (perf. 3 + 3-sid)
H135 inlaga / F519 färgnyanser
H134 inlaga / F513 färgnyanserr
