VM skridskolöpning 1966

VM skridskolöpning 1966

(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)

SE. F576 40 öre Blå VM skridskolöpning 1966 Världsmästaren på 500 m 1956 E Grisjin (1931-2005), Sovjet	Katalognr.	SE. F574-576
	Utgivningsdatum	1966-02-18
	Tecknare	United Press (1956)
	Gravyr	Cz Slania
	Tryckteknik	Stålgravyrtryck
	Tandning	B - 12¾
	Färg / Perf. / Häfte	F574	Röd	B, BB
		F575	Grön	B, BB HBL1 - 4-block (F574BB + 575BB) HBL2 - 4-block (F575BB + 574BB)
		F576	Blå	B, BB	Häfte med 1x10 märken H176 BB H176 Omslag: A - boktryck ultramarint, omslag med svensk text; A1 - delat regm, A2 - utan regm, B - offset ljusblått, omslag med engelsk text B1 - delat regm, B2 - utan regm, PI - "Måsen", en skada som ser ut som en mås (A2 och B2) PII - "vågböjt streck", bakom skridskon på övre 40-öresmärket (A1 och B1) PIII - ”grus i spåret” (A2 och B2)
		* Se Facit katalogen för mer information.
	Motiv	Världsmästaren på 500 m 1956 E Grisjin (1931-2005), Sovjet. Första häftet tryckt i tre olika färger, varje separat frimärke dock i en färg, var "VM på skridsko" som utgavs den 18 februari. Häftet innehöll tio märken, fem parvis.
	Valör	F574 - 5 öre, F575 - 25 öre och F576 - 40 öre
	Upplaga serier	F574: BB - 2,6 milj., F575: BB - 2,6 milj. och F576: BB - 1,3 milj., H176 - 1,28 milj.
	Historia	Skridskolöpning är den allmänna beteckningen för en idrottsgren där konkurrenterna försöker skrinna så fort som möjligt över is på skridskor. Beteckningen används särskilt för den gren där löparna startar parvis i delade banor och placeras efter tid (och eventuellt totalpoäng efter fyra tävlingar). Andra typer av skridskolöpning är maraton och kortbanelopp (så kallad short track). Hastighetslöpning, maraton och amerikansk "pack-stil" äger vanligtvis rum på en 400-meter-bana, medan kortbanelopp körs på ishockeybanor. Skridskolöpning ingår i de Olympiska vinterspelen. Världsmästerskap i Sverige: 1894 Saltsjöbaaden, Stockholm 1901 Stockholm 1923 Stockholm 1950 Tunavallen, Eskilstuna 1957 Östersund 1961 Ullevi, Göteborg 1966 Ullevi, Göteborg 1968 Ullevi, Göteborg 1971 Nya Ullevi, Göteborg 1978 Ruddalens IP, Göteborg 1984 Ruddalens IP, Göteborg 1994 Ruddalens IP, Göteborg 2003 Ruddalens IP, Göteborg Nils Göran van der Poel, sedan november 2024 Nils Göran Svensson, född 25 april 1996, är en svensk tidigare skridskoåkare. Han är regerande världsmästare på 5 000 meter och 10 000 meter (från år 2021) samt världsrekordinnehavare på 5000 meter på tiden 6.01,56. Han var även världsrekordinnehavare på 10 000 meter på tiden 12.30,74 mellan 2022 och 2025. Han tävlade för SK Trollhättan. Vid olympiska vinterspelen 2022 vann Svensson guld på distanserna 5 000 meter och 10 000 meter. På båda distanserna satte han nytt olympiskt rekord; på 10 000 meter blev det dessutom ett nytt världsrekord. På VM 2022 i Hamar blev han första svensk på 49 år att vinna allround-VM. I och med detta blev hans medaljsamling med guld i internationella mästerskap komplett. Sven Tomas Gustafson, född 28 december 1959 i Stora Malms församling, Katrineholm, är en svensk före detta skridskoåkare. Tomas Gustafson är med tre olympiska guld, ett olympiskt silver och två EM-guld en av Sveriges mest framgångsrika skridskoåkare någonsin. Tomas lyckades även sätta världsrekord två gånger på 10 000 meter. Tomas Gustafson fick motta Oscarstatuetten 1982 och 1988 samt Fair Play-priset 1988.
	* Källor	Wikipedia: Skridskolöpning, Nils van der Poel och Tomas Gustafson. Frimärksbilder: Digital Postmuseum och Häftessamlarna eller SvenskaFrim

Teckenförklaring och förkortningar
SE. F	Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit
SE. H	Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit
Tandning	Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm.
Förkortningar	om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig
Förkortningar	om inhäftningen på ett frimärkshäfte: R - rättvänd inhäftning och O - omvänd inhäftning
Markering/Sneds	Förkortningar och markeringar på inhäftningen i häftesvärlden. Bl.a. kan man se hur man mäter sneds för f och g (mm)
Tandning	Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm.