Vattenmärke

Vattenmärken framträder i form av en figur i pappret och gjordes för att försvåra förfalskningar (jämför med sedlar). Man har gjort papperet lite tunnare just där figuren framträder. På svenska frimärken finns vattenmärken på märken i huvudsak före 1924 och följande figurer finns (på bilderna är linjerna ifyllda för att göra det mer synligt):

• Kronornament - 1855-1886
• Återfinns på följande frimärksserier: Lokalfrimärken, Vapentyp II (öre), Liggnande Lejon, Ringtyp
•      - "Kronornament" fanns på arken alla fyra hörn
• Det finns i tre olika typer av Kronornament:
       Typ I    - 1855-1872
       Typ II  - 1872-1880
       Typ III - 1880-1886

• Posthorn - 1886-1891
• Återfinns på följande frimärksserier: Ringtyp, Oscar II (boktryck)
•      - blå "Posthorn"

  Observera att "Posthorn" inte är ett vattenmärke utan ett påtryck på baksidan för att försvåra förfalskning.

• Krona - 1891-1920
• Återfinns på följande frimärksserier: Oscar II (koppartryck), Tvåf. Siffertyp, Lilla Riksvapnet, Gustav V i Medaljong, Påtryck Gustav V i Medaljong, Påtryck "Luftpost" på Tjänstemärke
•      - Vattenmärke (Vm) "Krona"
•      - Vattenmärke (Vm) "Krona" upp och ner

• Våglinjer - 1911-1924
• Återfinns på följande frimärksserier: Lilla Riksvapnet serie II, Påtryck 'Landstormen' serie I, Påtryck 'Landstorm' serie III på 'Landstorm' serie I, Lejontyp I & II, Gustav V En Face, Gustav II Adolf, Postemblem, Gustav V Profil, Världspostkongressen i Stockholm, Världspostföreningen 50 år
•      - VM våglinjer från övre vänstra till nedre högra hörnet
•      - VM våglinjer från övre högra till nedre vänstra hörnet
•      - VM våglinjer kombinerat med en eller två bokstäver av KPV

• KPV - "KUNGL POSTVERKET" - 1911-1924
  
  Förkortning av Kungliga Postverket, VM bokstäver, en eller två bokstäver per frimärke.
  Under 1910-talet förekom hos medaljongmärkena först vattenmärke krona, sedan vattenmärke KUNGL POSTVERKET i marginalerna samt till sist, i två rader på varje ark och i regel på så sätt att frimärkena i två eller fyra horisontella rader i arket uppvisade delar av vattenmärket. Detta vattenmärke kunde förekomma i fyra olika lägen.
  På andra tidigare frimärken t.ex. Oscar II är KPV tryckt med KONGL POSTVERKET, detta ersätts senare med KUNGL POSTVERKET.
• Återfinns på följande frimärksserier: Lilla Riksvapnet serie II, Gustav V i Medaljong serie II, Påtryck Gustav V i Medaljong serie I, Påtryck "Landstormen" serie I, Påtryck "Landstorm" serie III på "Landstorm" serie I, Påtryck "Luftpost" Tjänstemärke, Lejontyp I & II, Gustav V En Face, Gustav II Adolf, Gustav Vasa, Postemblem, Gustav V Profil Vänster, Världspostkongressen i Stockholm, Världspostföreningen 50 år
•      - Rättvänt
•      - Upp och ner
•      - Spegelvänt
•      - Spegelvänt samt upp och ner

De flesta sedlar är tryckta på papper med vattenmärke. Håller du upp en 20-kronorssedel mot ljuset ser du en vattenmärksbild av Selma Lagerlöf till vänster. Den är lätt att se, därför att det inte är någon tryckt bild på sedeln just där. När det gäller frimärken kan det ibland vara knepigare att se vattenmärkena, eftersom de oftast finns på samma ställe som frimärksbilden är tryckt. Och då blir det svårare att se den svaga vattenmärksbilden. Ett bra sätt är att lägga märkena med baksidan upp på ett stycke svart papper. Då brukar man kunna skönja vattenmärkena som på bilden ovan. Är märkena stämplade med kraftiga stämpelavtryck kan det ibland vara svårt att se vattenmärkena även för den som är van, eftersom stämplarna då kan synas även på baksidan, och dölja de svaga vattenmärkena.

Papper

För att tillverka vattenmärkt papper placerades den fuktiga pappersmassan ut på en bana försedd med ett system av valsar. En av dessa valsar var den s.k dandyrullen som var klädd med en mässingsduk med fastsydda våglinjer och bokstäver av tunn mässingstråd. När dandyrullen med mässingsduken pressades mot pappersmassan blev denna på motsvarande ställen tunnare och mer genomlysande. Avtrycket i pappret släpper alltså igenom ljuset bättre än vad resten av pappret gör, på så sätt uppträder vattenmärket.

När man tillverkar papper i maskiner, så gör man på annat sätt för att det ska bli vattenmärke i pappret, men principen är densamma. Man ser till att pappret blir lite tunnare på vissa ställen.

Vattenmärken finns på olika papper och det finns en hel del förkortningar i filateli litteratur och olika sammanhang inom filateli:

• A - papper, användes 1919 - 1933. Hårt papper utan vattenmärke med svagt gulaktigt eller svagt grönaktigt grå toning mer eller mindre genomlysande och med mer eller mindre utpräglad viramarkering.
•     A1 - Svagt rosa tonat, tjockare papper (70g/kvm), ej genomlysande och med svag viramarkering.
•     A2 - Svagt rosa tonat, tunnare papper (60g/kvm), starkt genomlysande och med tydlig viramarkering.
•     A3 - Rent vitt papper, genomlysande med viramarkering (60g/kvm)
•     Agry - Gulaktigt papper med ingen eller svag viramarkering (70g/kvm).
•     Agrg - Grönaktigt papper med tydlig viramarkering (70g/kvm)
•     Av - Sällsynt, nästan rent vitt papper. Genomlysande och med utpräglad viramarkering.
• B - papper, användes 1911 - under 1910-talet, maskingjord av Klippans pappersbruk. Mjukt poröst papper utan vattenmärke eller med delar av vattenmärket KUNGL POSTVERKET, genomlysande med filtartad konsistens.
•     Bz - B-papper med delar av KPV ( KUNGL POSTVERKET ).
• C - papper, användes under 1910-talet, maskingjord av Klippans pappersbruk. Ett poröst, genomlysande papper med vattenmärke våglinjer och i vissa fall med delar av KUNGL POSTVERKET.
•     Cc - Vattenmärke våglinjer åt vänster sett från frimärkets baksida \\
•     Cz - Samma som Cc men även med KPV
•     Cx - Vattenmärke våglinjer åt höger sett från frimärkets baksida //
•     Cxz - Samma som Cx men även med KPV
• D - papper, utan vattenmärke, mjukt och rent vitt, starkt genomlysande med tydlig viramarkering.
• K - papper, vitt papper med vattenmärke krona.
•     Kv-papper - Ett vitt papper med vattenmärke krona ♔
•     Kg-papper - Ett gulaktigt papper med vattenmärke krona ♔

Källa sfu.se - Frimärksskolan del 16 och helark.se