| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö | Siffror |
AAerogram — hopvikt brevpapper som flygpost utan tilläggsavgift. Ofta försett med påtryckt valörstämpel
Analyslampa — speciell lampa med ultraviolett ljus. Lampan hjälper till att upptäcka fluorescenser i frimärkspapperet
Ark — avtryck av alla i en tryckform ingående frimärken
Automathäfte — frimärkshäfte sålt genom frimärksautomater
Bandfrimärken — frimärken ur rullar och därför är dom tandade endast på två motstående sidor
Block — vågrätt och lodrätt sammanhängande frimärken i ett antal som understiger ett ark
Brevstycke — frimärken som sitter kvar på en del av kuvertet. Kallas även för brevklipp. Dessa kan ingå i kilovaror för blötning
Centrering — frimärksbildens placering på de yta som begränsas av Tandningen
Dubblett — mer än ett frimärke av samma sort i en samling. Dessa kan förvaras i insticksalbum eller pergamentskuvert
Fastsättare — remsor av tunt gummerat papper för uppsättning av frimärken i album
FCD — First Day Cover, dvs. första-dags-brev, ett brev med frimärken som stämplats på utgivningsdagen
Feltryck — fel i trycket av frimärket, t.ex. fel färg, fel bild, fel stavning
Filateli — är samlandet och studiet av frimärken och helsaker
Filatelist — den person som har filateli som hobby
Förfalskning — hela eller del av frimärke, t ex övertryck eller stämpel, kan var förfalskat. Avsikten kan vara att bedra postverk eller filatelister
Förfilateli — studier av post från tiden före frimärkets tillkomst
Förtrycksblad — populärt sätt att förvara sina filatelistiska oblekt. Det är ett förtrykt blad som har avbildningar på frimärken som ska placeras där på bladet. Vid vissa placeringar kan det finnas frimärkets katalognummer och varianter. Bladen är hålade och kan placeras i avsedd rinpärm. Finns från flera olika företag och till de flesta länderna. Bladen kan köpas med eller utan fickor.
Generalsamlare — samlare av frimärken från alla länder (kan vara utan avarter och varianter)
Gummi — klister på baksidan av frimärket
Gummering — skikt av gummi eller gummilösning som blir klibbig när den fuktas
Gutterpar — utrymmet mellan frimärken som gör dem separerbara eller perforerade, t.ex. separerade med ett blankt frimärke eller med text.
Helbrev — ett brev med frimärkena kvar på brevet
Helsak — kuvert eller kort med påtryckt valörstämpel, ”frimärke”
Insticksalbum — album med genomskinliga fickor. Används som lagerbok för dubbletter och dylikt
Kilovara — frimärken som sitter fast på delar av brev, adresskort mm. Dessa säljs efter vikt
Lokalpost — statlig eller privat post inom ett begränsat område
Makulera — förstöra, kassera, göra ogiltig, korsa över
Makulering — i frimärkessammanhang betyder det att frimärket har blivit stämplat. En del filatelister samlar på makulerade frimärken och högst värde får den om stämpeln är centrerad över frimärket, orten är läslig och datum är läslig och ju närmare utgivningsdatum desto bättre.
Mankolista — lista över märken som samlare söker
Massvara — billiga och vanliga frimärken
Motiv — bild på frimärke
Motivsamlare — samlare av frimärken med ett visst motiv t ex sport, djur, flyg, Röda Korset
Otandad — frimärke utan perforering. Alla frimärken var otandade före 1854
Par — två frimärken som sitter ihop antingen lodrätt eller vågrätt
Perforering — en anordning som skiljer frimärkena åt. Detsamma som Tandning
Pergamynkuvert — kuvert som är tillverkat av speciellt genomskinligt papper. Används för dubbletter
Postfrisk — oanvänt frimärke med absolut oskadat gummi
Postkort — kort med påtryckt valörstämpel, ”frimärke”, tidigare kallad brevkort
Riss — reva i frimärket
Rufftandning — oskarp Tandning
Skyddsperforering — privata firmor perforerar frimärken som skydd mot att obehöriga använder deras frimärken
Specialsamlare — samlare av speciellt område eller märke. Intresserar sig även för olika tryckupplagor, papperssorter, fel, olika varianter mm.
Stripp — tre eller flera märken sammanhängande vågrätt eller lodrätt
Tandning — perforering av frimärken med pappersförlust. Frimärket mäts vågrätt-lodrätt med antal tänder per 2 cm, tex. 11x12
Tandmätare — för att kunna avläsa frimärkets perforering. Det finns flera sätt att avläsa detta. Bl.a. med en mall av papper, med en maskin eller med en programvara på datorn. För att läsa mer om hur man avläser perforeringen klicka här.
Temasamling — frimärkssamling där motiven belyser ett visst ämne
Téte-béche — är ett par där det ena frimärket sitter upp och ned i förhållande till det andra
Visirblad — bladen kan vara svarta eller vita där den svarta är vanligast. Frimärken placeras i helt genomskinliga fickor på bladen. Det finns blad med olika breda fickor och på de blad som har de smalaste fickorna får det plats åtta rader med fickor. Sedan finns det blad med sju, sex, fem rader... ända ner till endast ett enda stort fack. Visirblad har hål på vänster sida och man kan med fördel placera den i en ringpärm. Det finns fickor på båda sidor av bladet och detta sätt att förvara filatelistiska objekt är smiddigt och flexibelt. Det är dock dyrare än t.ex. ett instcksalbum.
Vattenmärke — papper som vid tillverkning fått mönstrad förtunning. Förkortad till Vm
Vimarkering — Granska frimärkets marginal mot ljuset. Eventuell viramarkering framträder då som små vita/mörka regelbundna (någorlunda) punkter. Större pappersyta t.ex. hela marginaler underlättar okulärbesiktningen.
Tandningsmätare av papper