![]() Lilla Riksvapnet |
Katalognr. | SE. F139A | |||
---|---|---|---|---|---|
Utgivningsdatum | 1920-05-10 | ||||
Tecknare | Hjortzberg | ||||
Gravör | GN Burland | ||||
Tryckteknik | Stålgravyrtryck | ||||
Papper | a - Agry och b - Agrg | ||||
Tandning | A - 2 sid. 9¾ | ||||
Vattenmärke | Inget vm | ||||
Färg - nyanser | F139 | ![]() |
Brunröd | a - brunröd - blekt gråakt brunröd och b - gråakt brunröd - blekt gråakt brunröd | |
* Frimärket finns i en del varianter. Se Facit katalogen för mer information. | |||||
Valör | F139 - 3 öre | ||||
Upplaga serier | F139A; a - 5,2 milj. och b - 85 000 (sällsynt) | ||||
Historia |
![]() Första gången då tre kronor förekommer som symbol för Sverige är i Avignon, som under 1300-talet var kristenhetens huvudstad och påvens residensort. Vid restaurering av kardinalen Gaillard de la Motte:s palats 1982 upptäcktes en målad vapenfris från 1336 där trekronorsvapnet ingår. Frisen målades upp inför ett möte med förväntade deltagarna i ett planerat korståg där Sverige skulle delta. Då var Magnus Eriksson kung i Sverige och använde tre kronor sedan tidigare, dock kanske mera för att markera sina tre riken - Sverige, Norge och det nyförvärvade Skåne. Det ligger nära till hands att vapnet - även om det till en början kanske var avsett som ett personligt vapen för kung Magnus - accepterades som ett tecken för kungariket Sverige och ingenting annat. Sedan dess används tre kronor som symbol för Sverige i obruten följd till våra dagar. * Källor: Text från Riksarkivet, bild på riksvapnet Wikipedia och bild på frimärke Postmuseum (DigitalMuseum) |
Teckenförklaring och förkortningar | |||||
---|---|---|---|---|---|
SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit | Tandning | Antal tänder per 2 cm, A - 2 sidig tandning | ||
Agry/Agrg | Papper, användes 1919 - 1933. Hårt papper utan vattenmärke med svagt gulaktigt eller svagt grönaktigt grå toning mer eller mindre genomlysande och med mer eller mindre utpräglad viramarkering. |