(klicka på frimärket för att se fler varianter)
SE. F6 Svarta Lokalmärket |
Katalognr. | SE. F6A / F6B | |||
---|---|---|---|---|---|
Utgivningsdatum | 1856-07-01 | ||||
Tecknare | W.A. Eurenius och Per Ambjörn Sparre utförde gravyren | ||||
Tryckteknik | Typografi | ||||
Tandning | C - 14x14 | ||||
Papper | Handgjort och tryckta på ark om 100 frimärken | ||||
Vattenmärke | Kronornament i arkhörnen samt två parallella linjer i arkmarginalerna | ||||
Färg - nyanser | F6A | Svart | a - svartgrå-gråsvart-svart, tunt ppr, b - svart, medeltjockt ppr; b1 skart tryck, b2 slitet tryck, c - gråsvart, strimmigt tryck (ibland räfflat) medeltjockt ppr, d - svartgrå-gråsvart, medeltjockt ppr; d1 skart tryck, d2 slitet tryck | ||
F6B | Svart | a - gråsvart-svart, b - grå-svartgrå | |||
Dåda finns i en uppsjö av varianter. Se Facit katalogen för mer information. Det finns ytterligare ett lokalmärke Provisoriskt Lokalfrimärket som har samma matris men är brun istället. De finns avbildade nedan. | |||||
Valör | valörslös, gällde fram till den 1 jul i 1858 för 1 skilling banco (F6A) och därefter för 3 öre (F6B) | ||||
Upplaga serier | F6A - 781 400 och F6B - 738 200 | ||||
Historia | Postmuseihuset inrymde länge Stockholms enda postkontor. I detta ingick sedan den 1 juli 1855 ett lokalbrevkontor, som ett år efter sin tillkomst började sälja ett särskilt lokalfrimärke. Den 1 juli 1856 gav postverket nämligen ut ett frimärke med två unika begränsningar. Det var endast frankeringsgiltigt i Stockholm med omnejd och kunde enbart användas på lokala försändelser. Färgen var svart, formatet liggande, annars var frimärket av standardformat. Det hade varken landsnamn eller någon annan landssymbol och saknade valörbeteckning. I samband med portoreformen och införandet av frimärken ett år tidigare sattes ett 20-tal brevlådor upp i Stockholm . Det blev betydligt lättare för allmänheten att skicka brev, eftersom man inte längre behövde uppsöka ett postkontor. Den lokala posthanteringen var emellertid till en början missgynnad. Den som ville posta lokalbrev i lådorna fick göra sig omaket att innesluta breven i särskilt ytterkuvert, tillsammans med en eller två skillingar i kontanter. I det senare fallet var utbärningsavgiften betald i förväg. Utgivningen av det svarta lokalmärket löste dessa problem i Stockholm, men inte på andra orter. Men det var bara i huvudstaden, som lokalposten var av betydande omfattning. |
Teckenförklaring och förkortningar | |||||
---|---|---|---|---|---|
SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit | Makulerad | Stämplad, kassera, göra ogiltlig | Tandning | Antal tänder per 2 cm |
Skilling | Svensk myntenhet från 1776 till 1855. En Riksdaler var värd 48 Skilling. Skillingen präglades första gången 1802. Myntet präglades i koppar och dess värde var kopplat till banco sedlarna. Därför kom myntenheten efter 1835 att kallas Skilling banco. | Förkortningar | Tandning på frimärket, C - 4-sidig |
SE. F6A
SE. F6Aa
SE. F6Be1
Brun Lokalfrimärket - Provisoriskt Lokalfrimärke
SE. F13a
Utgivn.datum: 1862-01-01
Valör: 3 öre, Färg: Brun, Uppl.: 296 000
SE. F13b
Utgivn.datum: 1862-01-01
Valör: 3 öre, Färg: Brun, Uppl.: 217 000