(klicka på frimärket eller katalognr. för att se hela serien)
 SE. F70 |
Katalognr. | SE. F68-70 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Utgivningsdatum | 1910-1911 | ||||
| Tecknare / Gravyr | O Hjortzberg / P Wilcke | ||||
| Tryckteknik | Boktryck | ||||
| Tandning | C - 13 x 13 (ark) | ||||
| Vattenmärke | Krona ♔ | ||||
| Färg - nyanser och varianter |
F68 |  |
Svart (1911-09-18) |
a - svart v1 - "ÖRB" istället för "ÖRE" v2 - stämplat juni-juli 1911 |
|
| F69 |  |
Gulorange (1910-12-10) |
a - gulorange |
||
| F70 | |
Lila (1910-04-05) |
a - blålila b - blåakt lila v1 - skadat "V" i "SVERIGE" v2 - förskjuten tandning (del av annan frimärksbild synlig) |
||
| * För mer information om serien se Facit Special Classic katalogen. | |||||
| Valör | F68 - 1 öre, F69 - 2 öre och F70 - 4 öre | ||||
| Upplaga serier | F68 - 1,4 milj., F69 - 8,6 milj. och F70 - 18,2 milj. | ||||
| Historia |
Lilla riksvapnet återger huvudelementen från stora riksvapnet. Det är alltså en enklare variant. Det består av en blå sköld med de tre kronorna i guld. Skölden kröns av en kungakrona.Tidigare ansågs att de tre kronorna troligen kommit till Sverige med Albrekt av Mecklenburg och använts som rikssymbol första gången i hans sigill 1364. Symboliken med de tre kronorna skulle ha anknutit till Heliga tre konungar (tre vise män) på samma sätt som när de förekommer i bilder som illustrerar medeltida diktverk, till exempel Artursagan. År 1982 gjordes dock en upptäckt i Frankrike som ledde till en omdatering av lilla riksvapnet. I kardinalspalatset i Bayonne upptäcktes då nämligen bland en serie kungliga vapen från hela Europa målade år 1336 även de svenska tre kronorna. Då detta vapen härrör redan från Magnus Erikssons regeringstid har man tolkat de tre kronorna som symboler för de tre riken Magnus periodvis var kung över: Sverige, Norge och Skåne. De tre kronorna förekom dock redan på 1200-talet (se nedan). Lilla riksvapnet används av flera olika myndigheter bland annat på uniformen hos civilanställda vid svenska polismyndigheten. Användningen av lilla riksvapnet i andra än officiella sammanhang finns reglerad i lagar och förordningar. Tillståndsgivande krävs för att få använda riksvapnet i näringsverksamhet och prövas av Patent- och registreringsverket (PRV) som är mycket restriktiva till användandet. |
||||
| * Källor | Wikipedia: Lilla Riksvapnet. Frimärksbilder: Digital Postmuseum | ||||
| Teckenförklaring och förkortningar | |||
|---|---|---|---|
| SE. F | Landskoden för svenska frimärken, numrering enligt frimärkskatalogen Facit | ||
| SE. H | Landskoden för svenska häften, numrering enligt frimärkskatalogen Facit | ||
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. | ||
| Förkortningar | om tandning på frimärket, singel frimärken: A - 2-sidig, B - 3-sidig och C - 4-sidig. Frimärken i par: BB - 3+3-sidig, BC - 3+4-sidig, CB - 4+3-sidig och CC - 4+4-sidig | ||
| Vattenmärke | Vattenmärken framträder i form av en figur i pappret och gjordes för att försvåra förfalskningar (jämför med sedlar). Man har gjort papperet lite tunnare just där figuren framträder. På svenska frimärken finns vattenmärken på märken i huvudsak före 1924. Finns alltid på frimärkets baksida, rättvänd eller upp och ner samt i olika varianter: krona ♔, våglinje(r) (enkel eller dubbel, // eller \\-diagonalt), våglinje(r) tillsammans med delar av vattenmärke KVP "KUNGL POSTVERKET" och blått posthorn  . För att se hur det kan se ut med vattenmärke på svenska frimärken och filatelistiska förkortningar här. |
||
| Tandning | Även kallat Perforering (perf) - Antal tänder per 2 cm. | ||
