Vem var Ber Fuchs?

"Denna sida är helt tillägnad åt Ber Fuchs"

Denna hemsida är tillägnad Ber "Benny" Fuchs eller som han hette när han föddes Ber Fuks (jiddisch namn Beno). Ber lyckades överleva nazisternas fasor med allt vad det innebar för judar under Andra Världskriget. Efter befrielsen med hjälp av Svenska Röda Korset anlände Ber till Sverige, Trelleborg 20 juli 1945. 

Alll information om Bers liv under andra världskriget och tiden i Sverige är inhämtat av Leon Fuchs (son) och Christian Christoffersen (barnbarn).

Syftet med denna hemsida

Vi lever i en värld där människor fortfarande möts av fördomar och hat på grund av sin hudfärg, religion, etnicitet eller tillhörighet till en folkgrupp. Historien har visat oss hur farligt det blir när sådana fördomar tillåts växa, normaliseras och till slut omvandlas till politisk ideologi och handling.

Under Nazityskland gjorde Adolf Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei), föreställningen om en överlägsen ”arisk ras” till en central del av statens ideologi. Judar utpekades som den främsta rasfienden, men även romer, personer med funktionsnedsättningar, homosexuella, slaver, politiska motståndare och många andra grupper utsattes för förföljelse, deportation, fängslande och dödande.

För Europas judar utvecklades förföljelsen till ett systematiskt folkmord. Omkring sex miljoner judar mördades under Förintelsen – män, kvinnor och barn. Nazisterna och den tyska statsapparaten dokumenterade stora delar av förföljelsen och massmordet genom bland annat deportationslistor, transporthandlingar, lägerregister och rapporter. Tillsammans med folkräkningar, demografiska undersökningar, vittnesmål och annan dokumentation har detta gjort det möjligt att rekonstruera omfattningen av Förintelsen med stor historisk säkerhet.

Det är historia. Men frågan är om vi verkligen har lärt oss av den.

Förföljelse av människor som uppfattas som annorlunda har inte försvunnit. Den finns inte bara långt borta utan också här i Sverige. För dem som utsätts är antisemitism, rasism och religiöst hat inte historiska begrepp. De är en del av verkligheten.

Den 7 oktober 2023 blev detta smärtsamt tydligt när Hamas och andra palestinska väpnade grupper angrep södra Israel. Omkring 1 200 människor dödades och omkring 250 fördes som gisslan till Gaza. Bland offren fanns israeler och människor från många andra länder. Förövarna dokumenterade själva delar av attacken med kroppskameror och mobiltelefoner. Civila mördades i sina hem, på vägar och vid musikfestivalen Nova. Det finns också omfattande belägg för sexuellt och könsbaserat våld under attacken.

Redan dagen efter attacken förekom firanden på Malmös gator. Att människor kunde fira samtidigt som omfattningen av massakern blev känd är en skrämmande påminnelse om vad avhumanisering och hat kan leda till.

Efter den 7 oktober har antisemitismen dessutom blivit mer synlig i Sverige och på många andra håll i världen. Judar har åter tvingats fundera över om det är säkert att bära judiska symboler öppet, besöka judiska institutioner eller över huvud taget visa sin judiska identitet.

Orden ”Aldrig igen” får därför aldrig reduceras till en fras som endast används när vi blickar tillbaka på historien. De måste också innebära att vi reagerar när antisemitism, rasism och avhumanisering visar sig i vår egen tid.

Förintelsen började inte med gaskamrarna. Den föregicks av ord, konspirationsteorier, propaganda, diskriminering och en gradvis normalisering av tanken att vissa människor var mindre värda än andra. Därför måste berättelserna om Förintelsen fortsätta att berättas – inte bara för att hedra dem som mördades, utan för att kommande generationer ska förstå vart hat och likgiltighet kan leda.

Den här hemsidan berättar en sådan historia.

Det är berättelsen om en familjs öde under Förintelsen – om människorna som levde före katastrofen, om dem som mördades och om de få som överlevde.

Bakom de sex miljonerna finns sex miljoner enskilda människor.

Senaste nytt 2025-05-08: Det var i dagarna 80 år sedan min far befriades från Wöbbelin koncentrationsläger 1944-05-02. Vi får aldrig glömma det som hände och det får inte hända igen.

Det finns en AI teknik online där man kan göra förbättringar på bilder. Därför testade jag att göra detta test på den äldsta bilden i vi har på Ber Fuchs (Beno Fuks) från gettot i Lodz. Den fanns på en identitetshandling för gettot och för att kunna få matransoner. Visar både originalet och den förbättrade bilden som blev omgjord med hjälp av AI. Jag personligen tycker att den blev väldigt bra gjord och en klar förbättring.

Senaste nytt 2026-08-15: Har fått reda på att det fanns en förfrågan hos arkivet Arolsen Archives på 50-tales av min far för att få ersättning av tyskarna för kriget. Denna förfrågan letade man upp bevis att han var en förintelse överlevare på detta arkiv. Med tanke på att han fick ersättning måste man hittat bevis för detta i arkivet. Dessa bevis vill jag såklart få ta del av vilka de nu är. Därför lämnade jag in en förfrågan hos arkivet i deras formulär. Man får en bekräftelse att det kan ta upp till 13 månader. En lång väntan har påbörjats.