Ber Fuchs
Informationsinsamling
"Den som söker han finner"
Det som fick detta projekt att ta fart på allvar var när Christian såg en dokumentär om andra världskriget på YouTube. Någon minut innan slutet av denna dokumentär visades några fångar från okänt fångläger vid befrielsen. Detta fångade Christians nyfikenhet då en av fångarna var mycket lik Ber som ung på fotografier hos hans mormor. Han kontaktade Leon och när han hade sett slutet av dokumentären blev han helt stum. Leon som är son till Ber blev övertygad att detta kunde vara Ber. Efter vidare efterforskning visade sig att dessa bilder var från befrielsen av Auschwitz och Röda Armén (Sovjet unionen) som stod för befrielsen. Ber blev befriad av amerikanerna i ett annat läger i Tyskland. Någon nära släkting kan det mycket väl vara. På bilderna här nedan gjorde vi även några jämförelser.
En del av informationen om Ber fick familjen Fuchs genom åren. Men det fanns en hel del i svenska stadsarkiv i Malmö samt Riksarkiv i Lund och Stockholm. Det finns även en fantastisk inspelad intervju av studenter från Lunds Universitet om hans tid under kriget och vad han råkade ut för. Denna inspelning fick Leons syster, Susan av deras halvbror Olle Fuchs. Intervjun digitaliserades från ett kassettband med ett väldigt bra resultat. Innehållet i den finns återgiven här. När det gällde inhämtning av information för tiden under kriget har vi använt oss av databaserna, Yad Vashem i Israel, JewishGen och United States Holocaust Memorial Museum (USHMM) i USA. Samtliga databaser hade uppgifter om familjen Fuks och en del om deras öde vilket självklart är värdefullt. Oavsett vad man tycker om nazisterna och vad de gjorde med de europeiska judarna så var de otroliga på att dokumentera. Dessa databaser är det enda beviset på att de har existerat för några gravplatser existerar inte på de familjemedlemmar som dog i ghettot eller i Auschwitz av familjen Fuks. Detta gäller i allra högsta grad även övriga judar som föll offer undre nazisternas våld under Andra Världskriget
När vi letade i databaserna för tiden under kriget hittades information första gången på Yad Vashem. Där letade vi för namn liknande ”Fuchs” och eftersom vi då inte visste att Ber hade ändrat sitt efternamn. Vi fick runt tusen träffar på detta med alla möjliga kombinationer. Detta tog rätt lång tid att leta igenom men plötsligt i en av träffarna på namnet ”Mendel Fuks” fanns en uppgiftlämnare vars namn lät bekant. Detta var Bers syster som Leon har träffat som liten pojke i Israel på 70-talet. Systerns namn här var ”Ester Apelevits” och hon hade 1956 lämnat in ett vittnesmål om vilka i hennes familj som hade dött under kriget (i den sk. Shoah1). För att se hur detta dokument ser ut klicka här och se sidan från databasen klicka här. Informationen vi fick här var startskottet till flera upptäckter; namnen på hans föräldrar (Mendel och Feiga), när de var födda och förmodade mördade, syskonens namn, far- och morföräldrars namn (Mendels föräldrar, Aba och Hinda samt Feigas föräldrar Shmuel och Sheina), mm. Det väsentliga var att vi hade hittat något att gå vidare med. När man hittar sådan information får man en känsla av eufori och man vill bara fortsätta att hitta mer.
1) Hebreiska och betyder ”Katastrofen” vilket hänvisar till Förintelsen under andra världskriget och de 6 miljoner som där mördades av tyskarna och deras allierade i Europa. Av dessa 6 miljoner var 1,5 miljoner barn. Två tredjedelar av Europas 9 miljoner judar dödades under andra världskriget.
På en hemsida med databaser för krigets offer sökte en av de ansvariga frivilliga för digitalisering av uppgifter. Leon kontaktade en av dem, en projektledare vid namn Daniel Kazez på universitet Wittenberg, Springfield, Ohio i USA. Efter lite korrespondens fick Leon i uppgift att från flera fotografier av en liggare med namn skriva in detta i ett Microsoft Excelblad. Detta tyckte Leon såklart var spännande att få vara med att förenkla letandet efter sina släktingar och offer för andra världskriget. Efter slutfört arbete bad Leon om att få fler bilder att jobba med men just då var det stiltje i arbetet från projektledarens sida. Detta arbete som Leon utförde gav honom en förståelse vilket otroligt stort arbete som ligger bakom denna enorma databas. Namnet på databasen Leon hjälpte till med var CRARG. Klicka här för att se ett exempel om man söker på denna databas.
Söker man på Ber Fuks på USHMM kan det till exempel se som när man klickar här. Till en början fick vi flera hundra träffar när vi började söka på den databasen. Det blev dock bättre när man förfinade sökningen. Det vi också upptäckte på USHMM som inte fanns i någon annan databas var markeringen [PROTOCOL] på nästan alla i familjen Fuks. Detta visade sig vara ansökningar om arbetsidentitetshandlingar med bild, bilden finns här intill men även under partiet ”Tiden i Lodz ghetto”. Detta är ju fantastiskt då inga fotografier finns i vår ägo från familjen Fuks överhuvudtaget. Ansökningar om att få en digital kopia av dessa ansökningar gjordes först hos USHMM och därefter hos Lodz Stadsarkiv. Tyvärr fanns just då endast en ansökan för Ber medan de övriga var vittnen för andra för dem kända personer i ghettot. Vad hade man inte gjort för att få fotografier på familjen Fuks.
På JewishGen idag blir träffbilden betydligt mer intressant då det nu finns uppgifter vilken adress tyskarna angav att de bodde på. Se nedan för att se utdrag ur JewishGen. Vi fick även reda på när familjemedlemmarna dog i Lodz ghetto samt lite mer om äldsta systerns Mindlas öde. Mycket av letandet i olika databaser har många gånger släktskap kunnat bekräftas pga. adressen de hade i Lodz innan kriget samt under kriget i ghettot. Dessa adresser var innan kriget Wolborska 19 lägenhet 10 samt under kriget Rauch Gasse 19 lägenhet 20. Dessa har varit helt ovärderliga uppgifter.
Utdrag ur databasen JewishGen på familjen Fuks i Lodz ghetto.
Notera adressen Rauch Gasse 19 lägenhet 20 (Wolborska 19 lägenhet 10 innan kriget). Denna adress har många i släkten Fuks bott på.
Vi trodde ett tag att det fanns tvillingar i familjen då vi i JewishGen hittade två personer där båda bodde på samma adress och var födda samma datum. Detta var dock fel. Vi har även hittat dokument innan kriget på familjen Fuks där inget finns skrivet om några tvillingar. En förklaring till förvirringen kan ligga i att de som skrev dessa dokument hade snarlika versaler med L och S. Detta kan ha misstolkats vid digitaliseringen och vi har sett detta med egna ögon på dokument innan kriget. De var handskrivna och väldigt svårlästa till en början. På JewishGen fick vi även reda på när familjemedlemmarna dog i Lodz ghetto.
Av okänd anledning angav Ber när han anlände i Trelleborg att han var född 12 augusti 1922 vilket var felaktigt. Detta var även en anledning till att vi först inte hittade honom som flykting i Sverige ankommen 1945 i Malmös Stadsarkiv. Dessutom hade han bytt efternamn vilket ytterligare försvårade letandet efter honom i arkiven. Han hade bytt från Fuks 1954 i efternamn till Fuchs. Det var underligt, tyckte Leon, att vi inte hittade något alls på varken hans födelsedata eller efternamnet då vi visste att han kom 1945. Fel namn kanske? Vi tyckte att de på stadsarkivet i Malmö skulle leta upp ”Leon Fuchs” i deras arkiv så vi har något att utgå från. Där borde det finnas uppskrivet vem fadern var. Mycket riktigt hittade vi ett registerkort med viktiga ledtrådar. Härifrån fanns det mängder med papper i arkivet. På samma registerkort fanns flera andra intressanta ledtrådar som t ex alla hans sju barn, vilka mammorna var, var han bott i landet, när han blev svensk medborgare, när och var han gjorde militärtjänsten, mm. Det fanns även en hel del papper ang. Röda Korset i Lunds Riksarkiv och i Arringe Riksarkiv med bl. a. uppehållstillstånd och militärtjänst.
Delar av registerkortet från Malmö Stadsarkiv med de felaktiga födelsedatan överstruken och en anledning till att vi inte hittade Ber Fuchs inledningsvis. Notera att även namnet har strukets över och det var då han bytte efternamn.