Sveriges första frimärken utges. De var arktandade till skillnad från övriga länders frimärken. Postverket gav ut fem valörer: 3, 4, 6, 8 och 24 skilling banco. Frimärkena utgavs söndagen den 1 juli.

Första lokalfrimärket utges. Det svarta lokalmärket gavs ut den 1 juli och användes till och med 1861. Det fick inte användas till inrikes- eller utrikesbrev utan enbart på lokalbrev. Frimärket saknar landsnamn och uppgift om valör men gällde fram till den 1 jul i 1858 för 1 skilling banco och därefter för 3 öre.

Frimärken i öresvalörer utges den 1 juli. Myntreformen från 1855, då öre infördes, slår igenom i frimärkssammanhang först 1858. Postverket gav ut i sex valörer: 5, 9, 12, 24, 30 och 50 öre.

Sveriges första tvåfärgade frimärke lämnar tryckeriet. Den 1 juli utges valören 1 riksdaler i brun och blå färg. Ramen trycks först för sig och sedan trycks mittpartiet i blå färg vid det andra trycktillfället.

Första tjänstefrimärket ges ut när Postverket övertar kronobrevbäringen den 1 januari. Frimärkena var för första gången i dubbel bredd och var inte avsedda för allmänhetens post, utan för dem med tjänstebrevsrätt. Samma valörer utgavs som för de vanliga ringtypsvalörerna.

Sveriges första porträttfrimärke ges ut den 1 januari. Det är kung Oscar II som avbildas. Förlagan är förmodligen direkt hämtad från dätidens 1-kronas mynt.

För att försvåra förfalskningar trycker man blå posthorn på baksidan av frimärksarken.

Första pätrycket (10 på 12 öre och 10 på 24 öre). På grund av att brevportot hade sänkts från 12 öre till 1O öre den 1 januari 1885 hade Postverket stora lager av fram förallt 12-öresvalörer. De gavs ut den 1 oktober.

Första svenska frimärkena i koppartryck, "Oscar II" ges ut. Den 25 mars utgavs 5 öre, tätt följt av 20-öresvalören två dagar senare.

De första frimärkena med vattenmärken var "Oscar II". Samtidigt med tillverkningen av de nya koppartrycksfrimärkena användes ett nytt frimärkspapper från Klippans pappersbruk. Papperet var tillverkat så att varje frimärke skulle ha ett vattenmärke i form av en kunglig krona.

"5 kronor Posthuset" - första motiv- och minnesfrimärket. Frimärket med det nya posthuset på Vasagatan i Stockholm som motiv gavs ut samma dag som posthuset invigdes, den 27 oktober. Arkitekten till posthuset, Ferdinand Boberg, svarade också för frimärkets design.

5 och 10 öre "Oscar II" - Första automatfrimärkena. Redan år 1903 började Postverket experimentera med frimärksautomater. Tillverkningen skedde genom hopskarvning av remsor med frimärken som rivits ur arken. Rullarna bestod av 1 000 frimärken.

Första frimärkshäftet - 5 öre och 10 öre "Oscar II" - utgavs den 12 april (H1-H4). De första frimärkshäftena tillverkades för hand vid Bagges Sedeltryckeri. Man använde sig av specialtillverkade tryckplåtar om 90 märkesbilder. Arken revs förhand till block om sex frimärken vardera. Fem 6-block häftades sedan ihop med häftesomslaget. Frimärkshäften med 5-öresvalörer levererades till postkontoren så sent som 1918.

Första bandfrimärkena utges. Frimärkstryckningen sker nu i egen regi. De första frimärkena som trycktes i Postverkets egen tryckpress, den såkallade Stickneypressen, var "Lilla riksvapnet" 3 öre, "Stående lejon" 5 öre samt "Gustaf V en face" 10, 15 och 20 öre. Dessa frimärken gavs ut den 10 maj.

Til Gustaf V:s 70-årsdag gav Postverket ut ett häfte med tillägg 5 öre per frimärke för cancerforskning (H21). Häftet innehöll 3 x 8 märken av vardera 5, 10 och 15 öre. Den 16 juni kom även det första officiella förstadagsbrevet (FDC), med den kompletta serien på 5 valörer.

Drottning Kristina blir den första kvinnan på ett svenskt frimärke och utkom den 8 april. Frimärket var en del av frimärksserien "Nya Sverige-minnet, Delaware". Det var 300 år sedan den svenska kolonien "Nya Sverige" grundades i Nordamerika.

Maskintillverkning av frimärkshäften inleds med häftet "Linne" (Kungliga Vetenskapsakademien 200 år, H52), vilket utkom den 2 juni.

De första automathäftena utges den 12 april. Häftesomslagen hade lite tjockare, styvare kartong som skulle klara påfrestningar från otjänlig väderlek.

Första frimärksblocken ges ut till frimärksutställningen "Stockholmia 55" den 1 juli. Till 100-årsminnet av frimärkets födelse kom 9-block med motiv av skilling banco-frimärkena. Valörerna var 3, 4, 6, 8 och 24 öre. Valörtexten var övertryckt.

Sveriges första frimärken som trycktes i offset. Till Svenska flaggans dag den 6 juni gavs två valörer ut med motiv av svenska flaggan. Frimärkena trycktes hos Esselte AB i Stockholm.

Gravörens och konstnärens namn börjar anges nedtill på frimärkena. De första frimärkena med konstnärens respektive gravörens namn angivet var "Nordens Dag", vilket utkom den 30 oktober. Konstnären var dansken Viggo Bang och gravören Sven Ewert.

Första "äkta" kombinationshäftet - Siffertyp 5 x 5 öre i par med 5 x 15 öre Gustaf VI Adolf. Häftet gavs ut den 1 juni.

Årtalsuppgift anges nedtill på de flesta frimärken från och med frimärkena "Svenska byggnadsminnen - Linnés Hammarby". De utgavs den 25 oktober.

Det första ståltryckta frimärket i två färger var rullfrimärket "Posthorn" som gavs ut den 17 maj.

Första häftet tryckt i tre olika färger, varje separat frimärke dock i en färg, var "VM på skridsko" som utgavs den 18 februari. Häftet innehöll tio märken, fem parvis.

Första frimärket med fluorescens (avsiktlig), "Fjället", den 1 mars. Fluorescensen behövdes för att brevsorteringsmaskinerna skulle kunna vända breven rätt.

Första trefårgsfrimärkena, tryckta i tre fårger ståltryck, var "Högertrafik" vilka gavs ut den 3 september, dvs. samma dag som högertrafikomläggningen.

Första frimärksblocket med frimärken i olika format var "Ivan Agueli", utgivet 6 juni. Frimärkena trycktes i flerfärgsoffset.

Häftesutgåvan "Tjörnbroarna" var det första häftet med frimärken i olika format. Häftet innehåller sex märken parvis. Det kom ut den 3 september.

Första gången som levande personer, som inte är kungliga, avbildas på frimärken med tydliga anletsdrag var i häftet "Idrottsflickor" som gavs ut den 23 februari. Häftet innehåller tio frimärken, tryckta parvis.

Frimärket "Gåslisa" var det första frimärket som trycktes i sex fårger ståltryck. Det gavs ut som rullfrimärke i valören 10 kr den 12 november.

Världens första femfärgshäfte, tryckt i ståltryck, var "Svampar". Häftet gavs ut den 7 oktober och innehåller sex frimärken med olika motiv.

Första frimärkena med sju färger, fyra färger offset och tre färger ståltryck var "Kulturutbyte Sverige-Frankrike". Häftet, som innehåller sex frimärken med olika motiv, gavs ut den 18 mars.

Valörlösa frimärken för ekonomibrev, föreningsbrev och brev, s.k. fixvärdesfrimärken, kom i och med utgåvan "Djuren på Nordens Ark 2". Utgivningsdag var den 28 februari.

Första frimärkena i trekantigt format var "Hälsningsfrimärken VI". Häftet, som utkom den 21 augusti, innehåller sex frimärken med älgmotiv.

Ett av världens största frimärken i femfärgstryck och gravör Czeslaw Slanias 1000:e frimärke, vilket kom ut i block den 17 mars. Det återger en målning av den tysk-svenske 1600-talskonstnären David Klöcker Ehrenstrahl, "Svenska Konungars berömliga bedrifter".

Första frimärkena med självhäftande gummering var häftet "Tecken i skyn" med utgivningsdag 17 augusti. I häftet ingår sex olika motiv på lika många frimärken. Frimärkena är tryckta i offset.

Säkerhetsperforering införs för frimärkena i utgåvan "Landskapshus" den 20 mars. Det är tre rullfrimärken i ståltryck som utges.

Jubileumsutgåvan "Det Svenska Frimärket 150 år" utges den 26 maj. Den består av ett häfte med två 4-block där ett block återger fyra episoder i Postens historia sedan 1855. Den förste frimärkstryckaren Pehr Ambjörn Sparre utgör ett av motiven. Detta 4-block trycks i kombination ståltryck och offset. Det andra 4-blocket har som motiv fragment från fyra tidigare utgivna frimärken. Det blocket är tryckt endast i offset.